Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag09.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Bostäder

Renovering lider av låg status

Publicerad: 6 Mars 2008, 13:44

Över en miljon lägenheter i landet behöver renoveras, men få vill göra jobbet. I statuskampen mellan nyproduktion och renoveringsjobb är nyproduktionen den solklara vinnaren. Nu kräver fastighetsägare åtgärder för att höja renoveringsjobbens ställning.


-Som det är nu anses reparationer passa bäst för äldre gubbar, säger Gösta Gustavsson på Sabo.

Det är alldeles för fritt att välja inriktning på byggprogrammet, menar Gösta Gustavsson på Sabo, som är de kommunala bostadsföretagens bransch- och intresseorganisation. Fyra av fem elever väljer enligt honom att bli snickare medan bara en av tjugo elever satsar på att bli plattsättare. Resultatet gör att till exempel badrumsreparationer och alla andra typer av ombyggnadsjobb får lida.

- Grundutbildningen måste bli bredare, idag premieras specialitet. Byggprogrammet är inte anpassat till marknadens efterfrågan. Lärarna har själva inte kunskaperna och därför saknas ofta renovering nästan helt på schemat, säger Gösta Gustavsson.

Reparationerna kommer att tredubblas volymmässigt de närmaste åren enligt Boverket. 20 000 badrum om året med stora stambytes- och renoveringsbehov kommer att öka till 60 000 stycken. Men fastighetsägarna kämpar i motvind. Det är nyproduktionen som är deras största konkurrent. De senaste årens konjunktur har gjort att anbuden som allmännyttan fått in hamnat mycket högre än kalkylerat. Om det nu kommit in några anbud alls.

- Reparationsarbetena har låg status, det sitter djupt. Men om marknaden vänder snart finns inte jobb att få för alla snickare. Då är det inte bra att två av tre yrkesbevis utfärdats till snickare.

För att kartlägga intresset för renovering har de allmännyttiga bostadsföretagen samarbetat med BYN (Byggnadsindustrins yrkesnämnd) under det senare året. Intervjuer har nyligen gjorts med ett trettiotal skolledare, lärlingar, elever, arbetsledare, lärare och uppdragsutbildare. Alla befäster enligt Gösta Gustavsson ointresset för att jobba med renovering. Hans dröm inför den nya gymnasieskolan 2010 är att alla byggelever får renovering/ombyggnation på schemat.

Framtiden menar han ligger i multihantverkarens händer. Småföretagarna jobbar redan på det viset. De större företag som Sabo-företagen oftast anlitar eftersom volymerna är stora har däremot hantverkare som är helt specialiserade. Effekten blir långa väntetider mellan de olika hantverkarna och att hyresgästen, som oftast bor kvar i lägenheten, drabbas av att renoveringen tar lång tid.

- En multihantverkare har spetskompetens inom ett område men tillåts utföra begränsade arbetsuppgifter inom ett annat. De som har den kompetensen blir mindre känsliga för konjunktursvängningar och de får ett mer varierat arbete. Ledtiderna i reparationsarbetena begränsas, säger Gösta Gustavsson.

Kvar står frågan om lönen. Att jobba med nyproduktion innebär gruppackord och högre lön än den timlön som erbjuds inom renoveringsjobb.
Skulle ni inte komma till rätta med bristen på arbetskraft om ni betalade lika mycket som inom nyproduktion?

- Lönesättning är en uppgift för arbetsmarknadens parter. Våra företag är enbart beställare av denna typ av tjänster, men kan inte acceptera att kostnadsökningen på renoveringsarbeten det senaste året har varit ungefär trettio procent. Hur mycket ska vi betala för att göra en renovering egentligen?

Johanna Åfreds

Reporter

johanna@byggindustrin.se

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.