Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag12.04.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Bostäder

Smitta från reningsverk hot i växande städer

Publicerad: 3 Maj 2012, 12:10

Det kostade 300 miljoner kronor att kapsla in Henriksdals reningsverk i Stockholm för att det skulle bli möjligt att bygga bostäder i närheten. Buller, lukt och i värsta fall farlig smitta från reningsverk blir ett problem när städerna växer.


– Byggföretagen får vara beredda på att det blir dyrt att bygga nära ett avloppsreningsverk.

Den varningen kommer från Gösta Lindh, vd för kommunägda Stockholm vatten.

– Det finns en inbyggd konflikt mellan behovet av bostäder i växande städer och våra krav på operativt utrymme och säkerhet vid avloppsreningsverken, säger han.

Detta är ett växande problem, i framtiden kan samhällsplanerare och politiker ställas inför valet att antingen flytta på avloppsreningsverk, med stora kostnader som följd, eller att avstå från att bygga nytt.

Henriksdals avloppsreningsverk ligger på gränsen mellan Stockholms stad och Nacka kommun och granne med Hammarby sjöstad. Det uppmärksammade moderna bostadsområdet ligger till stora delar på gammal industrimark. När Henriksdalsverket invigdes 1941 var det inget problem.

Men nu ligger verket granne med bostäder för tusentals stockholmare. När de bostäder som ligger närmast verket skulle projekteras blev det problem. Avloppsreningsverk bullrar och sprider dålig lukt. Dessutom kan vårt avlopp innehålla smittsamma mikroorganismer. Hittills har inget svenskt reningsverk bidragit till att sprida smitta.

– Men ett avloppsreningsverk kan mycket väl bli en smitthärd i framtiden och det kan få svåra konsekvenser nästa gång som vi har en pandemi. Smittan kan spridas med partiklar i luften, säger Gösta Lindh.

Nu finns det bygglov för bostäder så nära som 50 meter från Henriksdalsverket. För Stockholms stad innebar det en extra kostnad på 300 miljoner kronor. Henriksdalsverket ligger insprängt i berget. Om det däremot hade legat öppet, som de flesta andra avloppsreningsverk, hade det blivit än mer komplicerat och kostbart att täta och bygga in de delar som kan innebära risker i framtiden.

– I förlängningen är det exploatörerna som får betala. De måste lära sig att respektera att avloppsreningsverk måste få ta plats, säger Gösta Lindh.

Han säger att det handlar om ett växande storstadsproblem. Samma sak sker i Göteborg. Det är tillsynsmyndigheten, länsstyrelsen, som bestämmer skyddsavståndet mellan ett reningsverk och den kringliggande bebyggelsen. I Stockholm är avståndet 200 meter.

I den senaste årsredovisningen för Stockholm vatten skriver Gösta Lindh:

”Men när byggnader och anläggningar kommer närmare reningsverken än 200 meter slutar smittskyddsläkarna att uttala sig om riskerna. Det är ett ansvar som ingen vill ta.”

– Vi har begärt olika utredningar men ingen vill uttala sig om riskerna. Staden tränger på från alla håll. I Henriksdal blev det ett problem som vi och förvaltningarna i Stockholms stad lyckades lösa. Men jag framstod som tråkiga killen som tänker mer på säkerhet än på ekonomi, säger Gösta Lindh.

BJÖRN DICKSON - bjorn@byggindustrin.com

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.