Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag06.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Bostäder

Svenska Bostäder vill pressa produktionskostnaderna 25 procent

Publicerad: 6 Mars 2008, 13:43


AV PER HINDERSSON

-Byggherrar som säger sig bygga "billigare" jobbar alla med strategiska leverantörer i form av entreprenörer, leverantörer och konsulter. Vi i de kommunala bostadsbolagen måste också hitta former för samverkan. Det är en förutsättning för kostnadseffektiv bostadsproduktion och för ett industriellt byggande, men i vårt fall måste det ske inom ramen för LOU.
Det säger Berit Nilsson, byggchef på Svenska Bostäder.

Svenska Bostäder - landets största bostadsbolag - är givetvis ett av huvudverktygen i Stockholms stads kamp för att skapa 20 000 nya bostäder under perioden 2003-2006. Svenska Bostäders mål är att svara för 20 procent av den nyproduktionen, det vill säga 4000 bostäder. Dit når man inte. Prognosen pekar mot att man landar på 3200 lägenheter och det är väl i och för sig godkänt med tanke på de hinder, med överklaganden med mera som bromsar produktion i Stockholmsregionen. Men det är inte bolagets enda mål.
Tanken är också att man ska sänka produktionskostnaderna under samma period med 25 procent.

-Det tar en viss tid att arbeta in sig. Upprepningseffekter och samverkan är A och O, säger Berit Nilsson.
Svenska Bostäder, med ett bestånd på 43 000 lägenheter i Stockholm, har accelererat stadigt under de senaste åren. År 2003 startade man 315 lägenheter, 2004 ökade man till 645 och i år är man uppe i 1300 (då ingår i och för sig skatteskrapans 500 lägenheter). Nästa år räknar man med att kunna byggstarta 800-1000 lägenheter. I dagsläget har man 1700 lägenheter i produktion.

Svenska Bostäder arbetar främst med styrda totalentreprenader (SB tar fram systemhandlingar där installationerna till största delen är detaljprojekterade ). Man har också normalt egen projektbemanning i form av egna projektledare i tidiga skeden, egna installationsledare, egen kalkylenhet och så vidare.

-Utgångspunkten för oss har varit att arbeta industriellt, det vill säga att hitta rationella metoder och goda upprepningseffekter. Det kan vara både genom mer utpräglat volymbyggande eller genom traditionella prefabinslag, säger Berit Nilsson.

Svenska Bostäder har i och för sig jobbat mycket med volymbyggande, men hittills har det mest rört sig om temporära studentlägenheter (600 stycken så här långt och ytterligare 600 är på gång) och det har då handlat om volymer där varje enhet i princip är en färdig lägenhet med badrum och kök.
Svenska Bostäder är också igång med volymbyggande i ett reguljärt bostadsprojekt med 56 lägenheter fördelade i två huskroppar - kv Kanslisilket i centrala Vällingby - där modulerna tillverkas i fabrik i Piteå, transporteras med lastbil och sätts på plats i Vällingby. Kalkylen pekar på en produktionskostnad på 20 000 kronor per kvadratmeter.
Man lägger särskild omsorg om skarvar inom lägenheterna, i entré och trapphallar. Volymerna putsas och får balkonger monterade på plats.

-Projektet visar på betydelsen av att tidigt engagera volymleverantörer och koppla ihop både vår egen och deras eventuella arkitekt så snabbt som möjligt. Vi ser en potential att minska kostnaderna med 20-30 procent och produktionstiden med 20-50 procent, säger Berit Nilsson.

Svenska Bostäder arbetar också med olika grad av övrig prefab i projekt och har också tillsammans med ÅWL Arkitekter och Peab tagit fram ett "typhus". Pilotprojektet var två punkthus med 50 lägenheter i Grimsta, Blackeberg 2001/02.

-Det blev snyggt, gick snabbt, kostnaderna var rimliga och alla var nöjda. Här hade vi en väl fungerande samverkan med en totalentreprenör och en arkitekt. Varför göra om allt en gång till? Grimsta vidareutvecklades, trimmades och fick bli ett "typhus". Huset har i grundutförandet sex ytsnåla lägenheter per plan. Husen kan variera i höjd, men är optimala vid 8-10 våningar. Fasad, balkonger och taklösningar kan varieras.

För närvarande är fem höghus i tre olika kvarter i produktion med totalt 250 lägenheter. Två av husen blir klara till jul.

-För att vi ska få ut maximalt av detta typhusförfarande krävs att vi kan samverka med samma arkitekt- och entreprenadteam, att vi får volymrabatter och att vi som byggherre håller fingrarna borta och inte kommer med nya påhitt, säger Berit Nilsson.

-Hittills har vi kapat 15 procent av produktionskostnaderna jämfört med det första huset i Grimsta. Nu ligger vi på 16000-17000 kronor per kvadratmeter, vilket är en mycket bra nivå för oss. Vi har egenkrav på fläktrum, tvättstuga, cykelrum inne och så vidare vilket gör det svårt att trimma yteffektiviteten ytterligare. Här ser vi också tydligt vikten av upprepningseffekter och samverkan, säger Berit Nilsson.

Redaktionen

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.