Bostäder
Upphandling om snabba hus får kritik
Publicerad: 2 maj 2016, 09:43
Bild 1/2 David Öberg, marknadschef på Moelven. Foto: Moelven
SKL vill att fler ska bygga snabba hus. I fredags gick ansökningstiden ut för att vara med i deras ramupphandling för standardiserade bostadshus som kan uppföras snabbt till lägre kostnad. Många byggföretag är intresserade. Men hos modulföretaget Moelven är man kritisk till att SKL:s ramavtal inte kommer ge några volymgarantier.
Ämnen i artikeln:
SKLSveriges kommuner och regionerMoelvenbostadsmarknadbostadsbyggandebostadsutveckling– Byggindustrin kräver mer långsiktiga förutsättningar, säger David Öberg, marknadschef på Moelven.
Överallt i Sverige planeras nu för snabba bostadsbyggen, trots att de har kritiserats för att vara en dyr lösning. Bara i Stockholm, Malmö och Göteborg planeras flera tusen tillfälliga bostäder. Trycket på snabba lösningar har sannolikt blivit ännu större efter att regeringens lag som innebär att alla kommuner blir skyldiga att ta emot nyanlända för bosättning började gälla den 1 mars.
Moelven är Sveriges ledande modulbyggare som både erbjuder moduler till permanent och temporärt syfte och de har full fart i sina fabriker just nu. 2014 levererade de knappt 4000 moduler till temporära och permanenta byggen. 2017 räknar de med att leverera 6000 stycken. Ökningen är ungefär lika stor inom båda modultyperna och man tillverkar 20-25 moduler om dagen.
– Vi skulle kunna sälja minst dubbelt så mycket men har inte kapacitet att bygga mer i dagsläget, säger David Öberg.
Nio av tio är intresserade
Sveriges kommuner och landsting tog förra året initiativ till att låta SKL Kommentus inköpscentral genomföra en nationell ramupphandling för snabba och prispressade bostäder. Ramavtalet är tänkt att korta upphandlings- och projekteringstiden för snabba bostadsbyggen i kommunerna och börja gälla 2017.
Inför ramupphandlingen har man undersökt intresset för att avropa avtalet i 190 svarande kommuner och nästan nio av tio av dessa kommuner vill använda ramavtalet. Avtalet kommer innehålla två sorters bostäder - en lägre sort som även ska vara möjliga att flytta och ett högre hus som byggs permanent. Upphandlingen genomförs som en funktionsupphandling där husens utformning och lösningar styrs i mycket liten grad för att möjliggöra för många olika byggsystem att vara med och tävla.
Men David Öberg på Moelven tycker inte att ramavtalet ger garantier nog för att Sveriges byggföretag ska våga skala upp sina verksamheter.
– Man säger att det här är behovet - men garanterar inget. För att företag ska våga bygga fler fabriker och investera i mer produktion vore det vore bättre om man tilldelade leverantörerna i ramupphandlingen ett kontrakt på ett antal bostäder som garanterat kommer att byggas, säger han.
Kan inte ge löften
SKL ser just nu över vilka leverantörer de ska gå vidare med i upphandlingen och kommer diskutera detaljer om volym och åtagande i vidare dialog med de företag som väljs ut.
Rickard Andersson, upphandlingskonsult på SKL:s upphandlingsbolag Affärsconcept, förstår att företag kan känna att de behöver garantier om de ska investera, men säger att man inte kan ge några sådana löften.
– Hur många lägenheter som kommunerna kommer att beställa beror på flera faktorer: prisnivå och om husen uppfyller förutsättningarna i den aktuella detaljplanen, säger Rickard Andersson.
Rickard Andersson poängterar dock att ramavtalet inte är den enda lösningen på den svenska bostadskrisen.
Martina Strand Nyhlin, frilansjournalist, red@byggindustrin.se