Byggregler
Försenade NNE-regler skapar oro
Publicerad: 27 oktober 2016, 05:42
NCC har byggt flera pilotprojekt med mycket låg energianvändning, till exempel Sjunde huset i Kiruna som är Sveriges nordligaste passivhus. Utmaningen framöver blir att gå från pilotprojekt till standardproduktion, enligt Svante Wijk, på NCC. Foto: NCC
Den svenska definitionen av nära nollenergibyggnader, NNE-byggnader, dröjer. Frågan har legat hos näringsdepartementet sedan juni 2015 då Boverket presenterade sitt förslag. Nu börjar branschen bli orolig. De nya reglerna ska börja gälla redan 2019 för vissa byggnader och företagen behöver tid på sig för att kunna anpassa sig.
Från och med 2021 ska alla nya byggnader i Europa vara nära nollenergibyggnader, enligt ett EU-direktiv. För vissa offentliga byggnader ska kraven gälla redan från 2019. Ett stort antal EU-länder har redan presenterat sin definition av NNE-byggnader, men i Sverige dröjer definitionen.
Boverket fick i uppdrag av regeringen att tolka EU-direktivet och presenterade sitt förslag till en svensk definition i juni 2015. Sedan dess har det varit tyst om NNE-byggnader från myndigheterna och från politikerna.
– Läget för oss är det att vi väntar på ett politiskt beslut om en förordning, säger Robert Johannesson, tillförordnad chef för enheten för energi och samhällsekonomi på Boverket.
Robert Johannesson, tillförordnad chef för enheten för energi och samhällsekonomi på Boverket. Foto: Boverket
När det väl finns ett förordningsbeslut blir det Boverkets uppgift att ta fram föreskrifter som anpassar Boverkets byggregler, BBR, till de nya energikraven.
– Vi är beredda att ta fram föreskrifter så fort det finns ett förordningsbeslut. Om innehållet i förordningen är som vi förväntat oss går det fortare, annars kan det ta lite längre tid, säger Robert Johannesson.
När Boverket presenterade sitt förslag i juni 2015 presenterade de också en grov tidplan för det fortsatta arbetet med definitionen av NNE-byggnader. De hoppades då på ett beslut om en förordning i oktober 2015, och att de nya föreskrifterna skulle kunna träda i kraft kring halvårsskiftet 2016. I förhållande till den tidplanen är den svenska definitionen av NNE-byggnader minst ett år försenad.
Agnetha Boström, pressekreterare hos bostadsminister Peter Eriksson (MP), bekräftar att frågan om NNE-byggnader nu ligger hos näringsdepartementet, och att den bereds i samarbete med miljö- och energidepartementet. Men hon lämnar inte ut några detaljer, varken om innehållet eller tidplanen.
– Förordningen är under beredning och förväntas beslutas under hösten. Något datum för beslut har jag inte, säger hon.
”Det är kostnadsdrivande för oss att vänta”
Att den Svenska definitionen av NNE-byggnader dröjer ställer till det för branschens aktörer. Svante Wijk, energistrateg på NCC, vill få besked om hur de nya reglerna blir så fort som möjligt för att hinna anpassa NCC:s verksamhet.
– Det har blivit dödstyst kring NNE-byggnader från både Boverket och regeringen. Vi får ingen prognos för när de nya reglerna ska komma. Det är otroligt frustrerade, säger Svante Wijk, energistrateg på NCC.
Svante Wijk och NCC:s hållbarhetschef Christina Lindbäck har beslutat sig för att uppvakta näringsdepartementet och energi- och miljödepartementet inom kort.
– Vi behöver tid på oss för att utveckla lösningar och produkter anpassade till de nya kraven. Det är kostnadsdrivande för oss att vänta, säger Svante Wijk.
Svante Wijk, energistrateg på NCC. Foto: NCC
Han berättar att NCC redan påbörjat arbetet med att anpassa byggprocesser, teknik och rutiner till skärpta energikrav.
– Vi vet åt vilket håll utvecklingen går så vi förbereder det vi kan. Det vi vill undvika är att vi lägger stora resurser på att förändra vår verksamhet och så visar det sig senare att de nya reglerna blir på ett annat sätt än vi trott, säger Svante Wijk.
För att på allvar kunna förbereda sin verksamhet på de nya kraven behöver NCC känna till detaljerna. Att energikraven i nya byggnader skärps är i sig inget som bekymrar Svante Wijk.
– Det fanns inte så mycket detaljer i det förslag som Boverket presenterade i juni 2015 men generellt är det inget konstigt att bygga på den nivån. Utmaningen blir att gå från pilotprojekt till att det är standardproduktion. Vi behöver tid för att hinna utbilda personal och ställa om internt, säger Svante Wijk.
NNE-byggnader – Boverkets förslag
■ I förslaget anger Boverket dels hur en byggnads energiprestanda ska mätas, och dels vilka nivåer på energiprestandan som ska gälla.
■ Boverket föreslår att köpt energi även i fortsättningen ska vara det som används för att mäta en byggnads energiprestanda. El från lokala förnybara energikällor, till exempel solceller, ska inte räknas med i den köpta energin.
■ Kraven på energiprestandan skärps jämfört med dagens byggregler, föreslår Boverket. Kraven varierar beroende på byggnadstyp och ortens klimat. Som exempel ska ett flerbostadshus i Stockholmsområdet enligt förslaget ha en energiprestanda på högst 55 kilowattimmar per kvadratmeter och år, vilket kan jämföras med dagens krav på 80 kilowattimmar per kvadratmeter och år.
■ En annan nyhet är att Boverket föreslår en viktningsfaktor för el, jämfört med till exempel fjärrvärme, på 2,5.
■ Boverkets ”Förslag till svensk tillämpning av nära nollenergibyggnader” presenterades i juni 2015 och går att ladda ner i sin helhet på www.boverket.se.