Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag23.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Byggregler

Lönsamt att ställa sociala krav vid upphandling

Publicerad: 20 Maj 2016, 13:56

Boendebyggarna i Vivalla lyfts ofta fram som ett lyckat exempel på sociala krav i byggupphandlingar. Nu finns en rapport som visar precis hur lyckad satsningen är. Kostnaden för de sociala kraven har hittills varit 3,5 miljoner kronor och redan efter två år har investeringen gett en vinst på 11 miljoner kronor.


Ämnen i artikeln:

ÖrebroVivallaSkanskasociala kravBoendebyggarnaÖrebrobostäder

Analysen av Boendebyggarna i Vivalla är genomförd av Ingvar Nilsson och Eva Nilsson Lundmark som har forskat kring ekonomiska kostnader av sociala problem i över 30 år. De presenterar nu en form av halvtidsutredning av satsningen i Vivalla.

– Precis som med alla investeringar så får man ta en puckel av kostnader i början för att kunna tjäna pengar senare. Vi ser att redan efter två år har satsningen i Vivalla lett till en oerhörd samhällsvinst, säger Ingvar Nilsson.

Läs mer: Sociala krav i blir vanligare inom bygg.

När projektet nått halvtid hösten 2015 hade 50 personer fått praktik inom ramen för Boendebyggarna i Vivalla. Av dem hade 14 personer gått vidare och blivit anställda hos Skanska eller hos någon av Skanskas underentreprenörer. Ytterligare nio personer hade fått anställning någon annanstans. Av försiktighetsskäl antar rapportförfattarna att knappt hälften av dessa, fyra personer, fått anställning tack vare Boendebyggarna. Kalkylen bygger alltså på att 18 av 50 deltagande praktikanter fått jobb.

– Det är 36 procent. Av erfarenhet vet jag att allt över 20 procent anses som ett toppresultat. Det här är människor som står långt bort från arbetsmarknaden, säger Ingvar Nilsson.

Kostnaderna för de sociala kraven uppgår enligt rapportförfattarna hittills till 3,5 miljoner kronor. Av det har Örebrobostäder betalat 1,2 miljoner kronor. Det omfattar kartläggning av arbetslösheten i Vivalla samt ersättning till Skanska för att de skapat en struktur och organisation för satsningen. Resten, 2,3 miljoner kronor, har Arbetsförmedlingen betalat. Det omfattar allt från handläggarnas tid till ersättning till praktikanterna och är till stor del kostnader som arbetsförmedlingen hade haft även utan projektet.

– Det kostar alltså 200 000 kronor per person att göra folk redo för arbetsmarknaden, säger Ingvar Nilsson.

Abshir Mahamed Jama är en av fler än femtio personer som fått praktik i samband med upprustningen av Vivalla.

Foto: Björn Dickson

Det finns, enligt Ingvar Nilsson och Eva Nilsson Lundmark, konkreta och direkt mätbara effekter av att tidigare långtidsarbetslösa personer får jobb. Det handlar dels om ökade produktionsvärden och dels om minskade försörjningskostnader och andra offentliga insatser. När rapportförfattarna räknar på vinsterna av att 18 personer går från arbetslöshet till jobb ser de att vinsten redan efter två år är 11 miljoner kronor.

Räknar man på längre sikt blir vinsterna ännu större. Efter fyra år är de 31 miljoner kronor, efter åtta år 63 miljoner och efter 30 år 110 miljoner kronor. Tittar man endast på den del av vinsten som tillfaller kommunen är den efter två år 2,3 miljoner kronor, det vill säga betydligt mer än kommunala Örebrobostäders investering på 1,2 miljoner. På 30 års sikt uppgår kommunens andel av vinsten till cirka 22 miljoner kronor.

– Utöver pengarna så finns en rad indirekta vinster. Det blir ett bättre samhällsklimat. Att folk kommer i jobb bidrar till det kitt som håller ihop vårt samhälle. Även för Skanska finns indirekta vinster genom att medarbetarna känner sig stolta över att jobba på företaget, säger Ingvar Nilsson.

Varför arbetar inte fler med sociala krav om vinsterna är så stora?

– Kommunerna har svårt att ha hålla det långsiktiga perspektiv som krävs för att se de stora vinsterna. Dessutom kommer vinsten inte nödvändigtvis till samma delbudget som investeringen gjordes från. Det är strukturella och byråkratiska hinder, säger Ingvar Nilsson.

Varför tror du att man lyckats så bra i Vivalla?

– Det finns flera teser. Dels tror jag man ska leta i det unika partnerskapet där Arbetsförmedlingen varit delaktig från start. Dels tror jag det varit rätt människor på rätt plats. Det står och faller med människorna, säger Ingvar Nilsson.

Elin Bennewitz

Reporter

elin@byggindustrin.se

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.