Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag18.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Byggregler

Ny metod för förorenade hus

Publicerad: 26 Maj 2009, 08:42

Nu finns en ny metodik för undersökning och riskbedömning av förorenade byggnader. – För förorenad mark finns massa riktlinjer, men ibland finns den största risken inne i byggnaden, säger Ann-Kristin Karlsson, projektledare från WSP.


I takt med att städerna byggs ut ökar intresset att anpassa gamla industrilokaler till nya verksamheter. Men det har saknats en samlad kompetens och en gemensam metodik för hur förorenade byggnader ska undersökas och riskbedömas. Nu finns en sådan.

– Detta är en vägledning och innehåller inga juridiskt bindande gränsvärden, men jag tror att det betyder mycket att branschen har något att rikta sig mot, säger Ann-Kristin Karlsson projektledare för projektet från WSP.

Den nya metodiken har tagits fram i samarbete mellan byggherrar, konsulter, forskare och berörda myndigheter och har finansierats av medverkande företag samt SBUF (Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond), SGF (Sveriges Geotekniska Förening), Naturvårdsverket och Socialstyrelsen.

– Det har varit roligt att ha byggherrar med i projektgruppen tillsammans med laboratoriepersonal, forskare och konkurrenter. Det gör detta till ett unikt projekt. Att vi hjälpts åt tror jag kan skynda på processen att få en fullständigt bra metodik. Har man en gemensam metodik så skiljer sig kvaliteten på bedömningarna inte från ort till ort eller från konsult till konsult., säger Ann-Kristin Karlsson.

Förorenade byggnader har varit ett eftersatt område, trots att byggnader och anläggningar finns med i miljöbalkens definition av förorenade områden.

– Ja, egentligen är det konstigt. Det har inte funnits vägledning vare sig för riskbedömning eller provtagning. När det gäller förorenad mark började vägledningar tas fram redan under 1980-talet.

2005 kom Naturvårdsverket med en rapport om hur en förorenad byggnad kan underskökas, riskbedömas och åtgärdas i grova drag. Denna har legat till grund för den nya, utvecklade metodik för undersökning och riskbedömning, som nu presenterats.

Nytt är att rapporten har beskrivit hur en konceptuell modell kan tas fram innan undersökning och riskbedömning utförs.

Enligt dem som skrivit rapporten är en modell och tydlig metodik nödvändig. Det är svårt att veta vilka åtgärder som ska vidtas, och i vilken omfattning, när en förorenad byggnad ska byggas om eller rivas. Det beror så klart på typ av förorening och på vad byggnaden ska användas till, till exempel om det ska bli skola, dagis, kontor eller bostäder.

Därför är det viktigt att i ett tidigt skede ha klart för sig vad syftet med riskbedömningen och provtagningen är.

– Vi behöver tydligare rekommendationer för provtagning i byggnader, sa Anna Andreasson, konsult vid Golder Associates, när rapporten presenterades.

Traditionellt sett så finns det tre sätt att hantera föroreningar i en byggnad: ta bort föroreningen, kapsla in den och förbättra ventilationen.

Det är många faktorer som spelar in för vilken metod som är mest lämpad. Var föroreningen sitter, hur snabbt den rör sig i materialet, om den riskerar att få ökad spridning om ytskiktet tas bort, om den påverkar konstruktionsmaterialet, om ventilationen sprider eller ventilerar bort föroreningarna och hur temperaturen i och runt i kring byggnaden påverkar föroreningen - och så slutligen vilka som kommer att vistas i byggnaden.

– Därför är det bra att ha en konceptuell modell för hur vi kan bedöma risker och den bör vara med redan när vi går ut och tar prover, sa Johanna Leback från Sweco när rapporten presenterades.

Rapporten om förorenade byggnader blir också startpunkten för ett nytt nätverk för förorenade byggnader. Det kommer att ligga under nätverket Renare mark. Fokus kommer bland annat vara nästa steg i processen – själva saneringen. Information om nätverket och dess aktiviteter kommer att presenteras på www.fororenadebyggnader.se.

– Vi kommer att hjälpas åt att vidareutveckla metoder för vilka åtgärder man kan vidta vid saneringen, säger Ann-Kristin Karlsson.

Ett annat utvecklingsområde för nätverket är hur man kan återanvända byggmaterial och att se över arbetsmiljön för dem som arbetar med förorenade byggnader, miljöer som ofta är riskfyllda på olika sätt.

SGF (Sveriges Geologiska Förening) planerar även för en endagarskurs om hur man gör provtagning och riskbedömning av förorenade byggnader.


Förorenade byggnader:

Enligt Miljöbalken avses förorenade områden innefatta mark- och vattenområden samt byggnader och anläggningar som är så förorenade att det kan medföra skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön.

Olika verksamheter kan förorena golv, väggar, tak och/eller underliggande mark, vilket kan medföra hälsorisker och luktproblem för människor som ska vistas i huset.

Tjärbeläggningar, sandfyllningar, gjutsand, förorenade bjälklag och ytskikt kan dessutom orsaka problem med inomhusluften i byggnader där ingen förorenande verksamhet har bedrivits.

Hissrum, oljetanksrum och garage kan vara förorenade av olja. Byggnader kan även förorenas av byggnadsmaterial med farligt innehåll som t.ex. PCB i fogmassa som diffunderat in i betong eller tegel.
Källa: www.fororenadebyggnader.se

Nomi Melin Lundgren

Redaktör

nomi@byggindustrin.se

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.