Otäta hus försäkringsbolags mardröm

Rapporten omfattar 24 småhus och flerbostadshus där Gar-Bo har reglerat skador mellan 2010 och 2015. Skadorna kostade från 30 000 till 16 miljoner kronor.

– Konsekvenserna av problemen blir dyra och svåra att åtgärda. Det som åtgärdas i efterhand når inte så bra resultat som om man hade gjort rätt från början, säger Peter Wipp, vd på Gar-Bo.

Han fortsätter:

– Det är en myt att det skulle vara bra om det läcker lite. Vi vill slå ett slag för vikten av att bygga täta hus och att kontroll av tätheten görs innan allt är färdigbyggt.

Att bygga tätt går bra om både beställare, entreprenör, konstruktör och brukaren drar åt samma håll. Särskilt om beställaren ställer krav så kan tätheten kontrolleras genom provtryckning innan byggnaden är helt klar, konstaterar utredarna. Som god energiprestanda räknar de mellan 0,3 och 0,6 liter per sekund och kvadratmeter, beroende på vilket ventilationssystem som används. Målet bör alltid vara att komma under 0,3 liter per sekund och kvadratmeter. Högt ställda krav på täthet leder ofta till en genomgående högre kvalitet genom hela byggprocessen, uppger författarna till ”Täta hus- en rapport om varför och hur vi ska bygga lufttätt”.

– Det finns inget sunt i att luft går in och ut genom väggarna. Ett tätt hus blir dragfritt och har större komfort, och dessutom färre fuktskador, säger utredaren Ingemar Samuelsson.

Effekten av ett otätt hus med fjärrvärme och FTX blir 15 procent ökad energiförbrukning, detta i de fall då lufttätheten går från 0,3 till 0,9 liter per sekund och kvadratmeter, konstaterar Anders Rosenkilde. Även han är en av medförfattarna och till vardags chef för teknisk utveckling på Trä- och möbelföretagen samt Lunds Tekniska Högskola.

– Hus med bergvärmepump och frånluftsventilation är mindre sårbara för otäthet. Här stiger energiförbrukningen med åtta procent när lufttätheten försämras och går från 0,3 till 0,9, säger Anders Rosenkilde.