Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag19.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Byggregler

Rapport om klimatpåverkan kan ge nya byggregler

Publicerad: 2 Juli 2014, 10:51

Bild 1/2  Ulf Perbo menar att rapporten kan få konsekvenser för hur framtidens byggregler utformas. Foto: Elin Bennewitz

Foto: Elin Bennewitz

Byggandet är ett lika stort klimathot som den samlade personbilstrafiken. Det är slutsatsen i en ny rapport från IVA och Sveriges Byggindustrier. Rapporten har slagit ner som en bomb i Byggsverige. Den kan få långtgående konsekvenser för materialval, konstruktionslösningar och inte minst för hur Boverkets byggregler ska utformas i framtiden.


Ämnen i artikeln:

Almedalen 2014

Ulf Perbo, statssekreterare hos civil- och bostadsminister Stefan Attefall, var omskakad efter att ha tagit del av rapporten.

– Det här är ny kunskap. Jag kommer att komplettera uppdraget till Boverket. Vi bör klimatoptimera byggreglerna, sa han.

Rapportens beräkningar visar att den totala klimatpåverkan från byggande i Sverige är cirka 10 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år. Det är i samma storleksordning som utsläppen från alla personbilar i Sverige.

Detta är första gången som det presenteras en samlad bild av byggandets klimatbelastning. Men det finns flera detaljerade studier av enskilda projekt, både inom husbyggnad och inom anläggning, som nu ligger till grund för rapportens helhetsgrepp.

– Vi har fått göra mycket antaganden och överväganden i det här arbetet. Siffrorna är grova, men kunskapen är tillräckligt stor, sa Per Westlund, ordförande för IVA:s avdelning för samhällsbyggnad, när rapporten presenterades på ett seminarium i samband med politikerveckan i Almedalen.

Av de totalt 10 miljoner ton koldioxidekvivalenter som byggandet genererar per år härrör 6 miljoner ton från anläggningsprojekt och 4 miljoner ton från husprojekt. Inom anläggning kommer ungefär hälften från väg- och järnvägsprojekt och hälften från andra anläggningar. Lokaler står för 2–3 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år och flerbostadshus står för 1,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år. Småhusen utmärker sig med en jämförelsevis låg klimatbelastning i förhållande till boytan, totalt 0,3–0,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år.

Tittar man i stället på klimatbelastningen per nybyggd bostad blir det cirka 20 ton koldioxidekvivalenter för ett småhus och cirka 50 ton för en ny lägenhet. Skillnaden beror till stor del på att småhusen i större utsträckning använder lätta, klimatvänliga material som trä. Flerbostadshusen byggs med en större andel betong som är det material som har störst klimatpåverkan.

– Småhus i stadens ytterkant belastar alltså klimatet mindre än till exempel en ny miljöprofilerad lägenhet i Norra Djurgårdsstaden. Det är precis tvärs emot vad jag trodde för en timme sedan, kommenterade Ulf Perbo de nya siffrorna.

Rapporten omkullkastar även den gamla sanningen att cirka 15 procent av en byggnads energianvändning ligger i produktionsfasen medan 85 procent ligger i husets driftsfas. Studierna visar att förhållandet snarare är 50-50.

– Det kanske krävs att vi reglerar utsläppen eller energianvändningen under byggskedet på samma sätt som vi gör för driftskedet i dag, sa Ulf Perbo.

Han menar också att det i och med rapportens nya rön finns skäl att fundera på om klimatbelastningen från den extra isolering som krävs för att bygga ett energieffaktivt hus verkligen vägs upp av besparingar i driftskedet.

– Någonstans finns ett optimum. Kanske vore det bäst ur klimatsynpunkt att tillåta lite högre energianvändning. Det måste vi titta på, sa han.

Rapportförfattarna själva har också en lång rad med rekommendationer för hur branschen ska hantera den nya kunskapen. Bland annat vill de se mer dialog, mer forskning, klimatdeklarationer av byggmaterial och nyproducerade byggnader, alternativa byggmaterial, nya slankare konstruktioner och effektivare materialtransporter.

Byggandets klimatpåverkan i Sverige

Småhus: 0,3–0,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år

Flerbostadshus: 1,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år

Lokaler: 2–3 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år

Väg- och järnvägsprojekt: 3 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år

Övriga anläggningar: 3 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år

Totalt: cirka 10 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år

Röster om rapporten

"När jag inser att byggprocessen har lika stor klimatpåverkan som hela den rullande personbilsflottan då undrar jag varför inte den här frågan får mer uppmärksamhet."
Per Westlund, ordförande, IVA:s avdelning för samhällsbyggnad

"Jag känner inte igen siffrorna. De om flerbostadhus är från 2008 och mycket har hänt sedan dess. Jag tror att klimatbelastningen från betong ligger 30 procent lägre idag."
Ronny Andersson, FOI-chef, Cementa

"Mycket av klimatbelastningen i byggprocessen kommer från materialen. Det får vi se som ett långsiktigt förbättringsarbete. Men det som sker i byggprocessen är cirka 13 procent av den totala klimatbelastningen och där kan vi göra förbättringar momentant."
Johnny Kellner, energi- och klimatstrateg, Veidekke

"Vi har frågan på agendan. En del jobbar vi redan med, nu har vi mer att ta tag i. Men vi vill inte ha för mycket pekpinnar,  vår uppgift är att stötta våra medlemmar."
Tore Nilsson, ordförande, Sveriges Byggindustrier

"Det är farligt att stå och säga att ny ska vi ha styrmedel. Vi ska titta på eget ansvar och titta på vilken kunskap som finns internationellt. Det måste göras saker i det här området ute i världen."
Andres Muld, ordförande, Sustainable Innovation

Elin Bennewitz

Reporter

elin@byggindustrin.se

Ämnen i artikeln:

Almedalen 2014

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.