Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Byggregler

Samlad insats för bättre kemikaliekoll

Publicerad: 23 augusti 2018, 04:00

Marianne Hedberg, Sveriges Byggindustriers miljöexpert, är positiv till att regeringen uppmanas från fler håll att påverka EU:s byggproduktförordning.

Foto: Anders Siljevall

Tunga aktörer i bygg- och bostadssektorn, som Fastighetsägarna, Sveriges Byggindustrier och Hyresgästföreningen, vill se svensk aktion för att EU ska införa krav på innehållsförteckningar i EU:s byggproduktförordning. De får stöd från flera olika håll, senast från Kommittén för modernare byggregler och Boverket.


Det var i slutet på juni som Kommittén för modernare byggregler, ledd av utredarna Kurt Eliasson och Anna Sander, presenterade ett delbetänkande med två förslag om resurseffektiv användning av byggmaterial. Utöver ett förslag om ett brett främjandepaket för resurseffektiva byggmaterialval föreslog kommittén även att den svenska regeringen ska arbeta på europeisk nivå för införandet av krav på innehållsförteckningar för byggmaterial. Detta skulle underlätta inventering av produkter och material i samband med renovering, rivning och sanering och minska risken för att miljö- och hälsorisker byggs in i nya byggnader.

– Informationen från innehållsförteckningar tillsammans med information från den loggbok som Boverket nyligen har föreslagit, visar vilka byggprodukter som finns i ett byggnadsverk och vad de innehåller, förklarade utredaren Kurt Eliasson i samband med att förslagen presenterades.

Boverket förespråkar kemisk innehållsdeklaration

Boverkets rapport ”Dokumentationssystem för byggprodukter” kom även den ut i juni i år och är en komplettering av en tidigare rapport från 2015 som föreslog krav på att loggbok över byggmaterial uppförs vid nybyggnation. Bakgrunden till att regeringen uppdrog åt Boverket att göra en komplettering är att remissvar och branschdialog visade på att ett nationellt införande av loggbok skulle ha begränsad effekt utan lagförändringar på EU-nivå. Sverige ligger sedan tidigare långt framme när det kommer till att hålla farliga ämnen borta från byggmaterial och många stora beställare ställer redan idag krav på att loggbok förs. Ett lagkrav bedömdes av vissa vara att gå för långt. Konkurrensverket bedömde också att lagkravet skulle försämra konkurrensen. I den nya rapporten beskriver Boverket att man har genomfört en konsekvensanalys som pekar mot att kostnaderna för loggboksförandet skulle överstiga nyttorna. Myndigheten tar också upp att loggboken bör innehålla deklarationer av byggprodukternas kemiska innehåll, men att detta inte är förenligt med EU:s byggproduktförordning. Rapporten ger flera alternativ till hur Sverige skulle kunna gå vidare för att på sikt få ett loggbokskrav där även det kemiska innehållet ska vara med:

■ Krav på loggbok införs för att skapa ett system där det i framtiden blir möjligt att ta med krav på kemikalieinformation. Sverige kan parallellt driva frågan om redovisningen av kemiskt innehåll i EU.
■ Regeringen börjar med att driva frågan om redovisningen av kemiskt innehåll i EU och börjar därefter ta fram ett lagförslag när det är relativt säkert att det kommer att införas EU-krav kring kemiskt innehåll i byggmaterial.
■ Sverige avvaktar med regleringen och inväntar EU för att sedan kunna införa en heltäckande lagstiftning.

Positiv till påverkansarbetet

Marianne Hedberg, miljöexpert på Sveriges Byggindustrier, är positiv till att både Boverket och Kommittén för modernare byggregler tar upp vikten av att Sverige arbetar för att påverka EU-kommissionen.

– Det kanske är så att det bästa är att Sverige börjar lagstifta i mindre skala. Men det bygger på att regeringen sätter igång och driver frågan om kemisk innehållsförteckning riktigt hårt, säger hon.

Gemensamt ställningstagande

Sveriges Byggindustrier har i våras, tillsammans med Sabo, HSB, Riksbyggen, Hyresgästföreningen och Fastighetsägarna, presenterat ett ställningstagande om byggproduktförordningen.

– Byggproduktförordningen ställer idag krav på att det ska finnas en förteckning över de kemiska ämnen som finns på kemikalielagstiftningen Reachs kandidatlista och inget mer. De ämnen som hamnat på kandidatlistan är väl undersökta och redan under utfasning, säger Marianne Hedberg.

För fastighetsägaren blir det omöjligt att uppdatera sin lista vartefter kandidatförteckningen utökas med allt fler ämnen då det saknas information om vad som faktiskt finns i byggnaden utöver att vissa ämnen inte fanns när den byggdes.

– Det vi efterfrågar är att byggproduktförordningen ställer krav på en redovisning som motsvarar de säkerhetsdatablad som krävs för kemiska produkter. Där redovisas alla ämnen med farliga egenskaper med sin riskklassificering. Detta skulle minska bördan för fastighetsägarna eftersom även ämnen som i framtiden kommer att utpekas som risker kommer att vara dokumenterade. Att i efterhand behöva analysera byggmaterial är kostsamt och tidsödande, säger Marianne Hedberg.

Ämnen farliga på längre sikt

I dag förekommer inga direkt giftiga (dödande) ämnen i byggprodukter, men det finns ämnen som är farliga på längre sikt även om de inte kan härledas till omedelbara skador på människor. Det är svårt att se sambanden med andra ord.

– Vi har PCB, en rent tekniskt utmärkt grupp av ämnen för till exempel mjukfogar i fasader, som är extremt svårnedbrytbara och har visat sig ha påverkan bland annat på nervsystemet och ftalater som använts som mjukgörare i plast och som kan orsaka missbildningar två generationer bort, säger Marianne Hedberg.

Sedan 20 år tillbaka samarbetar byggmaterialtillverkare, fastighetsägare, byggentreprenörer och leverantörer i Sverige för att etablera ett system för redovisning av byggmaterialens egenskaper, byggvarudeklaration. Byggvarudeklarationen ställer idag krav på den heltäckande redovisning som Sveriges Byggindustrier med fler vill se i EU byggproduktförordning.

– Industrin i Sverige visar att det är fullt möjligt att redovisa dessa uppgifter och att vi dessutom använder informationen för materialval vid byggande och dokumentation i de loggböcker som upprättas på eget initiativ av fastighetsägare redan i dag.

Sverige kan vara länken i EU

EU-kommissionen har ett paket om cirkulär ekonomi, med bland annat målet att minska materialsvinnet och öka återvinningen. Det kräver bättre information om innehållet i exempelvis byggmaterialprodukter. Marianne Hedberg berättar att den grupp inom kommissionen som arbetar med standardisering och reglerar hur kemiska ämnen ska redovisas dock inte verkar prata med cirkulär ekonomi-gruppen.

– Det kanske är det som Sveriges roll ska vara i det här arbetet. Att vara länken mellan grupperna. Vi kan visa att redovisningen kan innebära en merkostnad för producenterna, men att vinsterna överstiger detta, säger hon.

Regelverken som styr innehållet i byggprodukter

Reach: EU:s förordning om registrering, utvärdering, tillstånd och begränsningar av kemiska ämnen. Reach innehåller också krav på användare av kemikalier, vilket inte förekommer i tidigare lagstiftning.
CLP: EU-förordning med regler för klassificering, märkning och förpackning av kemiska produkter.
Byggproduktförordningen: Förordning som reglerar hur byggprodukter saluförs inom EU.
Byggvarudeklaration: Svenskt branschsamarbete för redovisning av byggprodukters miljöegenskaper. Började i pappersform, men finns i dag digitalt, ”eBVD”

Anders Siljevall

Reporter

anders@byggindustrin.se

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.

Se fler branschtitlar från Bonnier News