Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Tisdag01.12.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Byggregler

Tyska byggare söker sig till svensk husbyggnad

Publicerad: 28 Januari 2016, 06:02

NCC har med sitt konceptbyggande blivit en av Tysklands största projektutvecklare. Här med ett bostadsprojekt på Greta Garbo Strasse i Berlin.

Foto: NCC

I höstas reste entreprenadutskottet inom Stockholms Byggmästareförening till Tyskland för att lära sig mer om vilka regler för bostadsbyggande de tyska byggföretagen har och de tyska motsvarigheterna till de svenska standardavtalen AB 04 och ABT 06.


Ämnen i artikeln:

Stockholms BFbyggkonkurrensTyskland

– Tanken var från början inte i första hand att jämföra hur tyska standardavtal skiljer sig från de svenska utan för oss var det viktigt att studera hur de tyska byggföretagen fungerar när de förbereder sina offerter och vad som är viktigast för dem i den situationen, säger Lennart Andersson, Q-gruppen och ledamot i Stockholm BF:s entreprenadutskott.

Men som ett resultat av resan kan nu entreprenadutskottet ge Byggandets Kontraktskommitté, BKK, synpunkter på vad den svenska marknaden kan lära sig av de tyska byggreglerna när BKK de närmaste åren reviderar AB 04 och ABT 06.

Räknar med fler tyska företag

Entreprenadutskottet räknar med att flera av de tyska byggföretagen kommer att titta på affärschanser i Sverige de närmaste åren.  Marknaden för husbyggnad kan komma att öppnas för utländsk konkurrens på samma sätt som redan gäller för stora projekt inom infrastruktur.

– Vi tror att nya tyska aktörer tar med sig influenser från de egna regelsystemen när de söker sig till den svenska marknaden, säger Claes Rising, Peab, ordförande för entreprenadutskottet. Det är intressant för oss att förstå och lära oss av.

På plats i Tyskland träffade utskottet NCC som är verksamma på den tyska marknaden sedan länge och Strabag, aktuell med husbyggnadsprojekt i Sverige och Tyskland

Grundläggande skillnad

Utskottet besökte också tyska motsvarigheten till Sveriges Byggindustrier, HDB, Hauptverband der Deutchen Bauindustrie för att studera likheter och olikheter i ländernas standardbestämmelser.

En viktig skillnad i förhållande till det svenska AB-systemet ligger i att byggföretagen på tyska marknaden måste förhålla sig till obligatoriska, lagstadgade bestämmelser för standarder där DIN 1961 är de allmänna bestämmelserna, DIN 18299 gäller tekniska specifikationer och DIN 1960 gäller inköp och tilldelning.

Speciellt den sista pekar på en grundläggande skillnad i förutsättningar upphandlingar och offerter, kunde utskottet konstatera.

"Det kan missbrukas"

I DIN 1960 ställs krav på stor tydlighet från byggherrens sida på underlaget som lämnas till byggentreprenörerna.

”Arbetena ska beskrivas så tydligt och detaljerat att ingen av anbudsgivarna ska kunna undgå att tolka beskrivningen på samma sätt och därigenom ges möjlighet att beräkna priserna på ett tillförlitligt sätt utan behov av omfattande undersökningar.”

– Där är de tyska motsvarigheterna till det svenska systemet vara tydligare. Det är delvis lagstadgat om vad som är byggherrens ansvar, säger Lennart Andersson.

I det svenska AB-systemet har det blivit vanligare att delar av ansvaret som enligt standardavtalet ligger på byggherren skrivs över på entreprenören.

– Det kan missbrukas, säger Lennart Andersson. I värsta fall premierar det lågt pris men mer ändrings- och tilläggsjobb i slutänden. Det är inte jysst och kan leda till besvikna beställare. Den tyska modellen är mer exakt på den punkten och låter entreprenören räkna på sina materialkostnader som grund för offerten i stället.

Staffan Åkerlund

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.