Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag11.04.2021

Kontakt

Annonsera

E-tidning

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Infrastruktur

Brandförsvaret saknar plan för Klaratunneln

Publicerad: 23 Juni 2008, 07:43

Plötsligt driver röken åt helt fel håll i Klaratunneln i Stockholms city. Röken skulle ha strömmat ut genom tunnelöppningen mot Centralbron. Istället väller den ut mitt i Sveavägen vid Konserthuset. Byggindustrin var med när konsultbolaget WSP testade ventilationen i en tunnel utan insatsplan.


– Vi vet inte hur vi ska göra en räddningsinsats i tunneln. Vi har en insatsplan fram till tunneln, men inte in i tunneln. Svårigheten vid en brand är att tunneln är lång, det kan vara mycket rök att ta sig igenom, säger en av brandmännen som väntar utanför den avstängda Klaratunneln.

Klockan är tio en varm sommarkväll i början av juni. Ett trettiotal personer samlas utanför tunnelmynningen mot Centralbron. Det är folk från konsultbolaget WSP, som håller i testet. Från Stockholms Stads trafikkontor, som beställt testet av ventilationens funktion vid brand i tunneln.

Forskningsinstitutet SP håller i tekniken. Länsstyrelsen och Vägverket är representerade. Några andra konsultbolag är inbjudna. Alla förses med reflexvästar och går in i tunneln.

Klaratunneln är unik, därför är intresset extra stort. Den byggdes på 70-talet och är en enda lång överdäckning. Takhöjden är låg, själva infarten är tre meter och inne i själva tunneln är det i bästa fall någon halvmeter till.

Därför finns det varken plats för trafikkameror eller den vanligaste typen av ventilationsfläktar, som hänger i trummor i taket och flyttar luften längs med tunneln.

Istället har Klaratunneln så kallad transversell ventilation, ett luftflöde från ena sidan av vägen till den andra. Tilluften tas in genom tallriksstora ventiler i höjd med vägbanan, frånluften går ut strax under taket.

Tunneln invigdes 1976, har drygt 30 år på nacken och är i behov av renovering. Det är därför Trafikkontoret beställt testen, för att inventera brandskyddet samt för att få fram bättre underlag till en insatsplan för brandförsvaret.

– Det tar lite tid att få igång ventilationen vid en brand. Om en av fläktarna går på 50 procent måste den gå ner i hastighet och vänta in den fläkt som ska startas upp från att stått stilla, berättar Jonas Andersson, driftsledare på Trafikkontoret.

Som tur är har det inte varit någon bilbrand på länge i tunneln, berättar han. En vanlig form av olycka sker när några unga killar har lånat sin pappas snabba fina bil och kör genom tunneln i hög fart en fredagseftermiddag.

Föraren tappar kontrollen över bilen som studsar mellan väggarna, nästan till andra änden av tunneln. Bilen blir skrynklig som hopkramad aluminiumfolie men killarna kliver ur relativt oskadda, berättar Jonas Andersson.

Förväntan stiger bland folket i tunneln. Första testet är med kall rök. Teknikerna från SP har riggat upp ett batteri av rökmaskiner av samma typ som används vid teatrar.

Ventilationen är inställd på nattrafik och går på 25 procent av sin maximala kapacitet. Den är riktad så att röken borde förflytta sig mot öppningen mot Centralbron.

Men när rökmaskinerna går igång tar röken helt motsatt väg. Den lägger sig som en tjock cylinder mitt i tunneln och förflyttar sig snabbt norrut genom tunneln, som mynnar mitt i Sveavägen utanför Hötorgsskraporna och Konserthuset.

– Det berodde på skorstensverkan, berättar Pontus Skogetun, brandingenjör på WSP Brand- och Riskteknik, en vecka senare.

Det fanns värme som lagrats i tunneln under dagen och utanför var luften svalare. Tunneln sluttar uppåt mot Sveavägen och röken följde med när den varma luften strömmade upp. Röken stod som en plym upp ur vägen. En intressant detalj är att ingen förbipasserande stockholmare ringde SOS Alarm.

Nästa försök simulerade även värmeutvecklingen vid en bilbrand. Ventilationen gick på lågfart. Den här gången steg röken upp i taket.

– Vi fick bättre sikt, röken och den svalare rena luften skiktade upp sig, berättar Pontus Skogetun.

Nästa försök kombinerade värme, rök samt med ventilationens tilluft och frånluft på 75 procent av maxeffekt, det vill säga samma luftflöde som vid högtrafik.

– Det blev kraftig omrörning av rökgaserna, inte en tvåzonsskiktning, säger Pontus Skogetun.

När brandventilationen väl går igång stängs tilluften av. Då minskar omblandningen. Men till dess är situationen jobbig för de trafikanter som sitter i sina bilar och ska ta sig ut.

Här finns antagligen möjligheterna till utveckling. WSP Brand- och Riskteknik ska därför titta vidare på hur man kan förbättra tunnelventilationen. Förmodligen får den ställas in på ett annat sätt, enligt Pontus Skogetun.

– Kontentan är att det är väldigt viktigt att göra sådan här försök. Man kan sitta och spekulera men det är först när man gör försöken som man ser vad som händer, säger han.

NICLAS KÖHLER

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.