Infrastruktur
Inställd avgång för höghastighetstågen: Så har turerna gått kring nya stambanorna
Publicerad: 5 oktober 2022, 11:01
Blir det rött ljus för de nya stambanorna? Foto: Elin Bennewitz
Från bred enighet till splittring. De beslutade planerna på nya stambanor för höghastighetståg har stött på patrull i en motion som vill riva upp beslutet. Svajigheten i frågan har redan tidigare irriterat byggbranschen. Och ny irritation uppstår nu hos de kommuner som nu riskerar att bli utan den nya infrastrukturen.
De nya stambanorna för höghastighetståg var med i den nationella infrastrukturplanen som röstades igenom i riksdagen före sommaren, men nu vill partierna i Ulf Kristerssons regeringsunderlag riva upp planerna.
I stället vill Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna satsa på drift och underhåll på väg och järnväg.
Läs även vår systertidnings reportage: Dokument: Snabbspåret till framtiden – går det på räls?
”Regeringen ökar medvetet underhållsskulden genom att inte att finansiera de anslag som Trafikverket sagt behövs för att bibehålla nuvarande standard på väg och järnväg. Politik är att välja och regeringen har gjort sitt val att gå vidare med jätteprojektet höghastighetståg. Den direkta konsekvensen av regeringens politik är att viktiga satsningar på omställning, underhåll och nybyggnation i hela Sverige skjuts på framtid eller inte blir av.”, skriver partierna i en motion till riksdagen med yrkandet att riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säga nej till att bygga höghastighetsjärnväg och tillkännager detta för regeringen.
Det var Allianspartierna som under Almedalsveckan 2014 presenterade Sverigebygget. Ett paket som bland annat omfattade nya stambanor för farter på minst 320 kilometer i timmen på de två sträckorna Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö.
Efter riksdagsvalet samma höst, då Alliansen förlorade mot det rödgröna blocket, fick Sverigebygget fortsätta med oförändrat uppdrag men med det nya namnet Sverigeförhandlingen.
I dag, åtta år senare, är verkligheten en annan. Redan före valet stod det klart att partierna som ska ingå i Ulf Kristerssons regeringsunderlag inte ville bygga några nya stambanor för höghastighetståg.
Samtidigt har samhällsbyggnadsbranschen suckat över bristen på klara besked.
Magnus Höij, förbundsdirektör på Innovationsföretagen, är en av dem som menar att långsiktigheten är viktig för att branschen ska våga satsa och klara av att leverera innovativa, hållbara lösningar av god kvalitet.
– Stambanorna är ett tydligt exempel på hur politiken misslyckats med att bidra till långsiktigheten. Först fattar de ett beslut. Sedan blir det diskussion och blicken börjar fladdra, berättade han för Byggindustrin och Fastighetsnytt före valet.
En viktig knutpunkt i järnvägsutbyggnaden skulle vara Jönköping. Ann-Marie Nilsson, centerpartistisk ordförande för kommunstyrelsen i Jönköping. Uttryckte nyligen sin oro i en intervju med SVT.
– Det är klart att det är mycket oroande för Jönköping och den här regionen, säger Ann-Marie Nilsson (C) kommunstyrelsens ordförande i Jönköping.
Läs även: Höghastighetsjärnvägen – ”Som en våt filt över hela Jönköping”
Även andra aktörer, som Västsvenska handelskammaren, har reagerat på beslutet och menar att näringslivet riskerar att påverkas negativt.
Trafikverket jobbar på som vanligt enligt den nationella planen.
– En tolvårsplan är inget som rivs upp i en handvändning, säger presschef Bengt Ohlsson till P4 Göteborg.
Fakta: Den nya stambanan enligt nationell plan 2022-2033
■ I den första etappen byggs Ostlänken, Göteborg — Borås och mellan Hässleholm och Lund, där en sträcka om cirka sju mil utreds.
■ I planeringen föreslås också igångsättande för de mellanliggande sträckorna norrut.
■ Tidsplanen är att regeringen fattar beslut om en ny nationell plan för planperioden 2022-2033 i juni.
■ Regeringen har öronmärkt 107 miljarder avsedda för utbyggnaden under planperioden 2022-2033. 104 miljarder är avsatta enligt Trafikverkets planförslag.
■ Målet är att järnvägen ska stå klar i sin helhet 2045. För planperioden 2034-2045 har ännu inget beslut tagits.
■ För delsträckan Hässleholm-Lund planeras byggstart 2027-2029. Etappen beräknas vara färdig för trafik 2039.
■ De nya spåren ska trafikeras av de regionala tågen i en hastighet på 250 kilometer i timmen och fjärrtågen på 320. Regionaltåg i lägre hastigheter och godståg ska trafikera den gamla banan.
■ Lokaliseringsutredningen hanterar inte bara frågan om snabbtåg utan tar hänsyn till alla parametrar - som omgivningspåverkan, bra kapacitet, bra restider, samhällsnytta och att skapa bra förutsättningar för bostadsbyggande.
Källor: Ann-Sofie Atterbrand/Rickard Rosenlund, Trafikverket