Lönsamt med satsningar på infrastruktur

I förhållande till övriga Europa satsar Sverige alltför lite på infrastrukturen. Om investeringarna hade varit i nivå med övriga Europa skulle projekt för ytterligare 200 miljarder kronor ha utförts sedan 1980.

- Staten ser inte satsningen på infrastruktur som en investering. I stället bygger man när det finns pengar, vilket är tvärtemot hur ett företag fungerar. Om det inte finns pengar i statens kassa drar bygget ut på tiden, sa Anna Wärsell.

Om ett projekt prioriteras upp måste ett annat prioriteras ner trots att forskning visar att klart samband mellan investeringar i transportsystem och ekonomisk tillväxt.

Handelskamrarna framhåller i rapporten vikten av att staten ser utbyggandet av vägar, järnvägar, hamnar etc som en investering. När statliga bolag säljs bör en del av intäkterna investeras i infrastrukturen. Utdelningen kommer i form av framtida tillväxt, arbetstillfällen och skattekraft.

Det eftersatta underhållet av infrastrukturen kan aldrig byggas i kapp. Behovet är alltför stort. Andra finansieringsmöjligheter behövs därför till exempel samarbete mellan näringsliv och stat där näringslivet finansierar, bygger och sköter driften staten betalar en årlig avgift. Efter 20-30 år övergår anläggningen till staten.

Handelskamrarna föreslår att anläggningslagar införs, att plan- och bygglagen samt miljöbalken ändras så att planeringstiden för stora projekt förkortas och att järnvägsnätet och hamnarna byggs ut för att gynna miljövänliga transporter.

Margareta Redlund Laninge