Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Infrastruktur

Regeringen pushar för snabbare takt i järnvägsbyggen: ”Jag blev bekymrad när Trafikverket senarelade”

Publicerad: 13 juni 2022, 10:14

Regeringen satsar 799 miljarder kronor på ny transportinfrastruktur i nationella planen. Foto: Mattias de Frumerie / Nicklas Thegerström

Regeringen satsar 799 miljarder kronor på ny transportinfrastruktur i nationella planen. ”Rekordinvesteringar”, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth och vill se snabbare takt i vissa projekt än vad Trafikverket har föreslagit.
✓ De största projekten som får pengar.
✓ ”Nu är det kostnadseffektivitet och kostnadskontroll som gäller”.

Ämnen i artikeln:

Trafikverketinfrastruktur

Infrastrukturminister Tomas Eneroth presenterade den nationella planen för transportinfrastruktur på en pressträff på måndagen.

– Det är trångt på spåren järnvägssystemet behöver mer kapacitet, säger han.

Läs även: Hisingsbron, Lidingöbron, Skurubron: Här är alla anbud i Sveriges största brobyggen

Under tolvårsperioden 2022 till 2033 satsas 799 miljarder kronor.

– Plus banavgifter, trängselavgifter och annat som också går till investeringar. Då slutar summan på 881 miljarder, närmare 900 miljarder, säger Eneroth.

– Jag vet att finns mycket bred uppslutning runt detta, säger Eneroth.

Läs även: Hon ska stärka spanska infrabyggarens ställning i Sverige: ”Om fem år är vi tre gånger så stora”

Han kallar investeringen för ”Bigger than Biden” och den största infrastruktursatsningen någonsin.

– Det är den största satsningen på svensk infrastruktur någonsin på vägar, järnvägar. Vi ställer om hela transportssystemet, säger han.

Namngivna investeringar över 100 miljoner

■ Utbyggnad av Ostkustbanan. Projektet fyra spår mellan Uppsala och länsgränsen Uppsala/Stockholm och utbyggnaden av sträckan Gävle–Kringlan förstärks jämfört med Trafikverkets förslag. Satsningarna innebär att åtgärderna kan genomföras tidigare än i Trafikverkets förslag.

 

■ Medlen utökas betydligt för Sydostlänken, dubbelspår Maria–Helsingborg C och Västra stambanan Laxå–Alingsås. Regeringen har också lagt till helt nya järnvägsobjekt, som Kust-till-kustbanan dubbelspår Växjö–Räppe och kapacitetshöjande åtgärder på Mittbanan Östersund–Storlien.

 

■ Regeringens satsning på nya stambanor fullföljs. I planen ingår etapperna Ostlänken, Göteborg–Borås och Hässleholm Lund samt planläggning för kvarstående etapper på de centrala systemdelarna mellan Linköping och Borås respektive Hässleholm via Jönköping. Genom att samtliga etapper av de nya stambanorna ingår i planen förverkligar regeringen nu målsättningen om regional utveckling och stadsutveckling, bostadsbyggande och vidgade arbetsmarknadsregioner.

■ Flera järnvägsprojekt i norra Sverige tidigareläggs, bland annat intensifieras utbyggnaden av Norrbotniabanan delen Dåva–Skellefteå och flera objekt på Malmbanan samtidigt som medel tillförs till helt nya projekt på Malmbanan.

■ Satsningen på E4 förbifart Skellefteå utökas.

 

■ Regeringen satsar på vägnätet genom E22 Ronneby Ö–Nättraby, E16 Borlänge–Djurås och Rv 26 Hedenstorp–Månseryd. Dessutom har regeringen lagt till ombyggnad av E18 Valnäs–riksgränsen, deletapp Töcksfors–Bäckevarv till mötesfri landsväg och Rv 25 Nybro trafikplats Glasporten. Tvärförbindelse Södertörn fullföljs.

■ Nya isbrytare för att möjliggöra sjötransporter året runt i hela Sverige. Det är första gången det finns nya isbrytare med i den nationella planen för transportinfrastruktur.

■ Hjulstabron (Mälaren/Rv 55) byggs om för att underlätta för överflyttning av godstransporter från väg till sjöfart.

 

■ Farlederna till hamnarna i Göteborg och i Luleå muddras för att möjliggöra för större fartyg.


■ Slussarna i Trollhättan och Södertälje uppgraderas.

Alla stambanebyggen med

Samtliga etapper för nya stambanor ingår i planen. Kapaciteten i järnvägssystemet förstärks med etapperna Ostlänken, Göteborg-Borås samt Hässleholm-Lund. Planläggning för kvarstående etapper på de centrala systemdelarna mellan Linköping och Borås, respektive Hässleholm via Jönköping.

– Snart ser vi bygget av Fehmarn-Bält, vilket innebär än mer trafik in i Sverige. Det är fullt på södra stambanan, säger han.

– Bygger inte vi nya stambanor får vi betydande transportproblem, både för näringslivet och för privatpersoner.

Läs även: Så går det med Skanskas miljardbygge på Hamnbanan: ”Vi upplever också den stora konkurrensen om resurser”

Satsningen handlar om att både öka kapaciteten i järnvägssystemet, men också att bygga ihop orter.

– Vi måste vidga arbetsmarknadsregionerna, så att fler kan pendla till jobbet ta ett jobb längre bort, säger han.

I Jönköping satsas tre miljarder på att påbörja planeringsarbetet att bli navet i de nya stambanorna, enligt Eneroth.

– Att inte göra denna investering skulle få dramatiska konsekvenser för järnvägssystemet och för våra möjligheter att nå klimatmålen.

Miljardsatsningar i Norr

Stora satsningar sker på Norrbotniabanan, Malmbanan, stambanan genom övre Norrland och Luleå C, enligt Eneroth.

– Inlandsbanan är viktig och vi ökar stödet, vi har nu totalt 2,1 miljarder kronor som inlandsbanan får.

Trafikverket fick i uppdrag att ta fram förslag och underlag till regeringen, som lämnades in i november 2021.

– Den samverkan som staten har med kommuner och regioner med viktiga infrastruktursatsningar, där man följer upp med bostadsbyggande och samhällsbyggande - där måste avtal gälla, man måste veta vad det är. Det har varit en viktig utgångspunkt för mig och en viktig signal, säger han.

Läs även: 25 år efter Dennispaketets upplösning: Hoppet lever om en östlig förbindelse 

Det sker även stora satsningar på vägsidan för att möta behovet som finns för att få smartare transporter och kanske också att öka möjligheter för elektrifiering av transporter, enligt Eneroth.

– På vägarna har det varit underinvesteringar under lång tid. Vi rustar upp med mer pengar än någonsin på vägunderhåll men också nyinvesteringar på tryggare och bättre vägar.

197 miljarder läggs på vägunderhåll och ungefär 48 miljarder till ny infrastruktur på vägsidan.

Vägsatsningar 

Däribland sker satsningar på E4 och Förbifart Skellefteå, på E10 satsas exempelvis på sträckan Morjärv-Svartbyn, på E16 mellan Borlänge och Djurås, på E18 exempelvis på sträckorna Valnäs-Riksgränsen, samt Köping-Västjädra. På E20 sker satsningar på exempelvis Förbi Mariestad.

Närmare 14 miljarder satsas på sjöfarten, enligt Eneroth.

– Vi trefaldigar investeringarna i sjöfarten, bland annat ska det bli nya isbrytare. Det är färdigfinansierat för två isbrytare och möjlighet för en tredje isbrytare. Vi förnyar isbrytarflottan, säger han.

– Satsningen innebär att vi når klimatmålen snabbare, och vi investerar för att möta målen 2045 och vara netto noll. Det blir mer järnvägskapacitet men också en omställning i hela transportsystemet. 

Investeringen skapar också förutsättningar för bra tillgänglighet i hela landet, enligt Eneroth.

– Det är ett sätt att hålla ihop hela landet. Det är något som stärker näringslivets konkurrenskraft och understödjer den industriella utvecklingen, säger han.

– Vi har en grön industriell revolution i Sverige. Den måste mötas med infrastruktursatsningar som klarar godskapaciteten, kompetensförsörjningen och persontransporterna.

Vill tidigarelägga järnvägsinvesteringar

Enligt Eneroth gör de ett antal förändringar från Trafikverkets förslag och skjuter till resurser för att tidigarelägga järnvägsinvesteringar. 

– Det är nödvändigt för jag blev bekymrad när Trafikverket senarelade en del investeringar, till exempel längs Ostkustbanan som är otroligt viktig för det svenska järnvägssystemet, säger han.

– Det var skälet till att jag tidigt skulle kunna ge signalen att vi behöver tidigarelägga det, så det är åtskilliga miljarder vi nu skjuter till. 

De väljer i stället att vara tydliga med kostnadsbesparingar gällande det nya signalsystemet ERTMS, men också på andra effektiviseringar som de ser är möjliga att göra, enligt Eneroth.

– Framför allt är det i ERTMS-systemet vi gör stora besparingar eller krav på kostnadseffektiviseringar, eftersom kostnadsökningarna var närmare 77 procent.

Så här fördelas pengarna

Sammantaget omfattar planen 881 miljarder kronor. Den ekonomiska ramen omfattar 799 miljarder kronor. Därutöver tillkommer 82 miljarder från trängselskatt, banavgifter och medfinansiering. De 799 miljarderna fördelas på följande sätt:

 

✓ 165 miljarder kronor till drift och underhåll av statliga järnvägar,

✓ 197 miljarder kronor till drift och underhåll av statliga vägar och

✓ 437 miljarder kronor till utveckling av transportsystemet.

Han säger vidare att hela ERTMS fortfarande rullas ut, men att det inte bara är han som gör bedömningen om kostnadsökningarna.

– Många transportministrar i Europa är väldigt bekymrade över de kraftiga ökningarna, även tågbranschen själva. Här måste Trafikverket göra ett ordentligt omtag.

Varje krona måste synas

Enligt Eneroth är det nu kostnadseffektivitet och kostnadskontroll som gäller, eftersom det ska byggas så mycket ny infrastruktur.

– Varje krona måste synas för att inte pengar drar i väg i konsultkostnader som inte är nödvändiga, säger han.

Hans bedömning är att de väl kommer att klara av det som finns i nationell plan. 

– Min förhoppning är att också kunna pressa kostnaderna i ett antal av de stora objekt som finns, genom smartare byggprocesser, säger han och lyfter Skanska som exempel.

– Exempelvis har bland annat Skanska bidragit med hur man skulle kunna bygga nya stambanor nere i Skåne på landbroar och ha ny teknik som tar mindre mark i anspråk, och blir snabbare att framföra och billigare att producera.

250 kilometer i timmen sparar 11 miljarder

Eneroth får en fråga om höghastighetståg på den nya stambanan och han svarar att det viktiga är att kapaciteten i järnvägssystemet ökas. 

– Det finns inga självändamål mål att bygga järnväg så att det ska går saktare, säger han och tillägger:

– Kan man klara sträckan Lund-Hässleholm med ett tåg som går 320 kilometer i timmen så är det naturligtvis bra, men det viktiga nu är att ordentligt stärka kapaciteten i det svenska järnvägssystemet. 

Han säger att Trafikverket nu får titta på alternativen för de olika hastigheterna.

– Höghastighet är från 250 kilometer i timmen och uppåt, och jag vet att när det gäller Ostlänken så planerar man hellre för 250 kilometer än 320 kilometer i timmen, säger han och fortsätter:

– Det ger en besparing på 11 miljarder kronor och restiden förändras bara med fyra minuter. Jag tror att jag också tycker att det är rätt prioritering av Trafikverket, och regionerna delar också den uppfattningen.

Veronika Åström

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Välj nyhetsbrev