Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag27.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Infrastruktur

Så mycket kostar snabbtågen

Publicerad: 31 Maj 2016, 10:29

Peter Uneklint, Trafikverkets programchef, varnar dock för en övertro på att en uppgradering av det befintliga spårsystemet skulle bli billigare än att bygga nytt.

Foto: Staffan Åkerlund

Trafikverket har presenterat en ny kostnadsberäkning för höghastighetsjärnväg mellan Stockholm och Göteborg, samt Stockholm och Malmö. Den nya kostnadsberäkningen ligger inom det kostnadsspann som Trafikverket presenterade i december 2015.


De nya beräkningarna visar att totalkostnaden för höghastighetsjärnväg mellan Stockholm och Göteborg samt Stockholm och Malmö är 230 miljarder kronor. Enligt Trafikverket finns en osäkerhet i beräkningar på +/- 30 miljarder kronor.

I december 2015 uppgav Trafikverket ett kostnadsspann på 190 till 320 miljarder kronor.

De nya beräkningarna är baserade på den sträckning och de stationsorter som Sverigeförhandlingen presenterade i februari 2016. Trafikverket har också analyserat en rad kostnadsdrivande faktorer och identifierat ett antal nya tekniska lösningar. Det gäller till exempel för masshantering, tunnlar, broar, viadukter och bullerskyddsåtgärder.

Med förra veckans överenskommelse med fem kommuner utefter Ostlänken tog Sverigeförhandlingen ett stort steg framåt.

Läs mer: 55 000 nya bostäder byggs längs Ostlänken.

Måndagen den 30 maj tillkom Lund. I dagsläget finns det därmed överenskommelser med åtta kommuner utefter den tänkta sträckningen då Värnamo och Jönköping är klara sedan tidigare. Åtta överenskommelser återstår.

Läs mer: Avtal för snabbtåg klart för Lund.

De hittills träffade kommunavtalen är politiskt bindande men inte juridiska bindande avtal, betonade Sverigeförhandlingens huvudsekreterare, Niklas Lundin när KTH Järnvägsgruppen höll ett välbesökt seminarium den 25 maj.

Till grund för förhandlingarna ligger ett omfattande utredningsarbete där Sverigeförhandlingen har gett Trafikverket ett 60-tal uppdrag att utreda de trafiktekniska förutsättningarna samtidigt som kommunerna fått motsvarande uppdrag att beräkna vilken nytta de får av de snabbare kommunikationerna. Trafikverkets nya kostnadsberäkning är en del av underlaget.

Uppgradera stambanorna

I samband med de nya kostnadsberäkningarna för snabbtåg presenterade Trafikverket också möjliga åtgärder och kostnader för att uppgradera de befintliga stambanorna. För Södra stambanan och Västra stambanan har Trafikverket undersökt två alternativ. Det är ballasterat spår för hastigheter upp till 200 kilometer per timme och ballastfritt spår för hastigheter upp till 250 kilometer per timme.

Beräkningarna visar att kostnaderna för att upprusta med ballasterat spår uppgår till 90 miljarder kronor, +/- 15 miljarder kronor. Att uppgradering till ballastfritt spår beräknas kosta 130 miljarder kronor, +/- 20 miljarder kronor.

Trafikverket fortsätter sitt kalkylarbete kring snabbtågen. I juni kommer en första samhällsekonomisk kalkyl, och den 31 augusti kommer en samlad effektbedömning där samtliga nyttor är inkluderade.

Läs mer: BI inväntar analys av tågens samhällsnytta.

I förra veckan deklarerade Liberalerna att man inte längre ställer sig bakom höghastighetståg mellan storstäderna utan vill se en bantad version där Ostlänken och delar av västra bansträckningen får ingå i en allmän upprustning av det redan existerande spårsystemet. Kritiken har växt till sig från olika håll de senaste månaderna från olika, inte minst från näringslivet, där kostnaderna inte längre ses som försvarbara.

Varnar för övertro

Peter Uneklint, Trafikverkets programchef, varnar dock för en övertro på att en uppgradering av det befintliga spårsystemet skulle bli billigare än att bygga nytt.

– Trafiken på järnvägsnätet har fördubblats sedan 1990 utan att ny kapacitet har tillförts, noterar han. Det är trångt på spåren och utrustningen är hårt sliten. Trafiken kompliceras av att den är blandad så att tåg med olika hastigheter trängs på samma spår.

Det är också det enskilt starkaste argumentet för att Sverigeförhandlingen genomförs, enligt Peter Uneklint.

– Genom att bygga nytt frigör vi kapacitet från det gamla spårsystemet och separerar tåg med olika hastigheter. Det ger utrymme för nödvändigt underhåll och upprustning av de gamla spåren, säger Peter Uneklint.

Jämför med Öresundsbron

Peter Uneklint jämför det beslut som riksdagen måste fatta om de nya höghastighetstågen med debatten kring Öresundsbron där nyttan av den nya förbindelsen med Danmark starkt ifrågasattes och ledde till både regeringskris och regeringsombildning innan det slutliga beslutet om byggstart togs.

– I dag är det inte längre någon som ifrågasätter denna satsning som binder samman Köpenhamnsområdet med Skåne. Den är en regional succé med betydelse för hela landet, säger han.

Karin Svensson Smith (MP), riksdagsledamot i Trafikutskottet, instämmer.

– Vi har tagit fram en rapport i Trafikutskottet som sätter in satsningen i ett hundraårsperspektiv, säger hon och varnar för att mäta långsiktiga satsningar på infrastruktur med alltför snäva ramar.

Elin Bennewitz, elin@byggindustrin.se / Staffan Åkerlund, staffan@byggindustrin.se

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.