Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag27.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Infrastruktur

Så ska elström skydda Sundsvallsbron från rost

Publicerad: 25 November 2016, 06:26

Sundsvallsbron invigdes i slutet av 2014. Den är planerad att hålla i 120 år, men den järnoxiderande bakterien Gallionella, hotar nu brons livslängd.

Foto: Johanna Norin

Bara några månader före invigningen av gigantiska byggprojektet Nya Sundsvallsbron upptäcktes att brostöden rostar onaturligt snabbt. Anledningen till detta är bakterien Gallionella. Nu i november börjar Trafikverket montera de skydd som med hjälp av elström ska stoppa förstörelsen.


Ämnen i artikeln:

Sundsvallsbron

– Vår utredning visar att katodiskt skydd är det mest ekonomiskt fördelaktiga skyddet som vi tittat på och metoden i sig är ingen nyhet, vi vet att den fungerar, säger Anders Westlund på Trafikverket.

Sundsvallsbron invigdes i slutet av 2014 och leder E4-trafiken via bron över fjärden i stället för som tidigare – genom staden. Men ganska snart före invigningen upptäckte Trafikverket alltså att stödkonstruktionen till brofundamenten korroderade mycket hastigare än man förväntat. Detta eftersom en järnoxiderande bakterie – Gallionella – angripit brostöden.

– Gallionella finns lite varstans i världen, men Trafikverket visste inte om att den fanns i Sundsvallsfjärden och vilka besvär den ställer till med. Hade vi byggt bron i dag så hade konstruktionen dimensionerats och skyddats på ett helt annat sätt redan från början, säger Anders Westlund.

Bron ska hålla i 120 år och det kommer den inte göra om den rostar för snabbt. Så nu måste bron alltså räddas i efterhand med hjälp av ett katodiskt skydd.

– Katodiskt skydd innebär att en svag likström matas genom jorden/vattnet/betongen och så vidare till metallytan på konstruktionen som ska skyddas. Därigenom blir ytan så elektriskt negativ att de elektrokemiska reaktionerna som orsakar korrosionen på metallytan undertrycks och därmed avstannar, säger
Anders Westlund.

– Vi börjar med att montera skydd på ett av stöden, för att trimma in den första anläggningen och optimera den så vi får så låg driftskostnad som möljigt. Det är också viktigt att minimera miljöutsläppen av klorgaser som kan uppstå med metoden, säger Anders Westlund.

Man kommer också ha ett provningsprogram som redan börjat och ska pågå ända till nästa höst.

– Vi har en del frågor obesvarade – till exempel mycket vi behöver rengöra sponten innan montering av skyddet. Dessutom måste vi ta reda på hur stor den invändiga korrosionen är. Det här systemet hjälper bara på korrosion på utsidan så rostar det mycket på insidan har man ett problem där, säger Anders Westlund.

Martina Strand Nyhlin, frilansjournalist, red@byggindustrin.se

Ämnen i artikeln:

Sundsvallsbron

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.