Stambanebeslutet: Det här ska byggas, pausas – och skrotas

Regeringen slog i budgetpropositionen för 2023 att den inte avser att fullfölja utbyggnaden av nya stambanor för höghastighetståg, och att en separat analys skulle genomföras för de tre etapper på de tidigare planerade sträckningarna som redan ingår i den beslutade planen för transportinfrastrukturen 2022–2033. Nu är analysen klar.

Ostlänken: Trafikverket ska analysera kostnaderna

För Ostlänken ska Trafikverket identifiera och vidta kostnadsreducerande åtgärder, dock utan att det ska försena arbetet med Ostlänken nämnvärt. En första första redovisning av uppdraget ska lämnas till Regeringskansliet senast den 30 juni 2023.

Läs även: Då går Sveriges näst längsta järnvägstunnel ut på räkning

Göteborg-Borås: Pausas och utformningen ska ses över

För sträckan Göteborg-Borås är ska Trafikverket utreda en modifierad lösning med inriktningen att järnvägen ska byggas ut i stråket med målsättningen att förbättra arbetspendling och få en kapacitetsstark koppling till Landvetter på ett mer kostnadseffektivt sätt, utan ambition att uppnå hastigheter över 250 kilometer i timmen och utan att trafikstarten försenas. I uppdraget ingår att se över nuvarande utformning, det skulle exempelvis kunna handla om behovet av tunnlar eller om det finns åtgärder på existerande Kust till kust-banan mellan Göteborg och Borås som skulle kunna vara en del i en kostnadseffektiv lösning.

Läs även: Dubbelministern Andreas Carlson om bostadsbyggande, infrasatsningar och tuffa tider: "Viktigt att få fart när det vänder"

Hässleholm-Lund: Planeringsarbetet avslutas

Nuvarande planeringsarbete för sträckan Hässleholm-Lund avslutas och i stället görs ett omtag för att belysa nya alternativa åtgärder i järnvägssystemet i Skåne. Främst kan det handla om andra åtgärder på sträckan Hässleholm-Lund, men även åtgärder på andra bandelar, exempelvis åtgärder för att förbereda för ökad trafik när Fehmarn bält-förbindelsen mellan Danmark och Tyskland öppnar kring år 2029.

– Regeringen vill att de satsningar som görs på järnväg i första hand ska underlätta för arbetspendling och godstrafik eftersom det främjar jobb och tillväxt. Vår inriktning är att de järnvägssatsningar som görs ska vara mer kostnadseffektiva än om den ursprungliga planen för nya stambanor för höghastighetståg hade fullföljts, säger infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson i ett pressmeddelande.

Trafikverket: "Behöver gå igenom beslutet noggrant"

Ulrika Geeraedts, programdirektör för Nya Stambanor på Trafikverket, kommenterar beslutet i ett pressmeddelande.

– Vi behöver i detta steg gå igenom beslutet noggrant. Utifrån det kommer vi att kunna förtydliga vad det leder till mer konkret för det fortsatta arbetet, säger hon och fortsätter:

– Som ansvarig myndighet för den långsiktiga planeringen av transportsystemet har vi en viktig uppgift att identifiera vilka behov som finns på järnvägen för att klara utmaningarna framåt. Vi vet att många järnvägssträckor i dag är maximalt trafikerade samtidigt som underhållsbehovet är stort. I de uppdrag som regeringen gett oss har vi ett viktigt ansvar att utreda möjliga lösningar för järnvägen framåt, säger Ulrika Geeraedts.