Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Infrastruktur

Svårt för vägföreningar att rusta upp broar

Publicerad: 3 november 2016, 06:47

Majoriteten av Sveriges vägsträckor drivs av enskilda vägföreningar och nu har många av vägarnas betongbroar akut renoveringsbehov. En ny bro kan dock bli ett dråpslag för en vägförening. Men inom byggindustrin söks nu lösningar för att hjälpa vägföreningarna att korta projekteringstiderna och spara pengar.


– En bro kan kosta 150-200 tusen, men projekteringen och miljöprövningen kan gå på 400 tusen. Om vi kan hjälpa till att förenkla projekteringsarbetet kan det spara mycket pengar, säger Lars Hansing, som jobbar med teknisk försäljning på Viacon som levererar rörbroar och valvbroar till många enskilda vägföreningar.

Riksförbundet enskilda vägar räknar med att det just nu finns ungefär 4000 broar på de enskilda vägar som har stöd från Trafikverket. Till det kommer ett okänt antal broar på de vägar som inte har bidraget.

Många av broarna byggdes på 50–60-talet och börjar nu vara nedslitna. Dessutom har trafiken blivit allt tyngre. Många broar klarar inte de 60 ton som vägarna ska tåla nu.

– Trafiken blir allt tyngre och även jordbruksmaskiner väger mycket mer i dag än förr, säger Christer Ångström, styrelseledamot i Riksförbundet enskilda vägar.

Höga krav på bärighet

En del av de enskilda vägarna får alltså statligt bidrag som kan användas för upprustning. Detta bidrag kan täcka upp till 70 procent av brokostnaderna.

– Men om man ska få bidraget är kraven på brons bärighet lika höga som de är på Trafikverkets egna broar och det gör att de blir väldigt dyra att bygga. En liten futtig bro kan kosta 400 000 innan man ens fått spaden i jorden, säger Christer Ångström.

Riksförbundet enskilda vägar jobbar nu för högre bidrag till vägföreningar och även för att fler enskilda vägföreningar ska kunna få bidrag från Trafikverket. Dessutom vill man att Trafikverket lättar på bidragsreglerna och öppnar för broar med något lägre bärighet på platser med lite trafik.

– Sänkta bärighetskrav skulle ge fler nya broar, säger Christer Ångström.

Näringsdepartementet utreder just nu frågan och planerar att ta fram en ny bidragsförordning.

– Men den dröjer, vi vet inte när den kommer, säger Christer Ångström.

Erbjuder lösningar

I väntan på den nya förordningen jobbar dock byggindustrin med att erbjuda lösningar till vägföreningarna.

Företaget Viacon tillverkar bland annat rörbroar i korrugerad plåt och valvbroar som sätts över ett fundament i betong. De har märkt av att de får fler förfrågningar från enskilda vägföreningar om sina produkter som passar på mindre vägar.

Både rörbroar och valvbroar går förhållandevis snabbt att bygga.

– En fördel med valvbron är att den kan byggas i två etapper så att trafiken hela tiden kan passera arbetsplatsen. Denna möjlighet är mycket värdefull om det saknas bra alternativa kringfartsvägar, säger Lars Hansing.

Rörbroarna kan byggas in med packat krossmaterial vilket också kortar byggtiden, menar han.

Bara en gång per århundrade

Många vägföreningar är pålästa men en sån här bro gör man kanske bara en gång per århundrade. De är inte alltid förberedda på det projekteringsarbete som måste göras.

– Det blir stor process och de vet oftast inte vad de ger sig in på och det blir ofta väldigt dyra byggen, säger Lars Hansing på Viacon.

Just nu jobbar därför Viacom i ett internt projekt där man tar fram ett paket med halvfärdiga handlingar där så mycket som möjligt är godkänt av Trafikverket i förväg.

– Vårt mål är att sy ihop ett paket för de enskilda vägföreningarna där vi beskriver vilka krav som ställs och vilka delar vi kan lösa och vad de kan göra själva. Det sparar tid och pengar, säger Lars Hansing.

Färdigprojekterad plattbro

Även träföretaget Martinsons har tänkt i de här banorna och skapat en standardiserad vägbro i trä och även standardiserade brofästen. I arbetet har man sneglat på snickeriindustrin med sina standardiserade mått på till exempel dörrar.

– Vi tänkte: varför är det hela tiden träöverbyggnaden som ska behöva anpassa sig till grundläggningen? Man kan ju göra tvärtom, säger Jens Karlsson, key account manager för träbroar hos Martinsons.

Man har därför tagit fram en färdigprojekterad tvärspänd plattbro för väg som passar bra för mindre vägar.

– På så sätt kan man snabbt få en klar bild av vad överbyggnaden kostar förutom mark- och grundläggningsarbete, säger Jens Karlsson.

Motsägelsefulla budskap

Om Trafikverket lättar på reglerna för bidragsberättigade broar ser Martinsons framför sig att fler ska kunna använda deras konceptbro. Som det är nu uppfyller bron inte de krav som krävs för de broarna som får bidrag från Trafikverket.

– Men det har varit mycket motsägelsefulla budskap från Trafikverket. Vissa har fått beskedet att vår bro fungerar, andra inte.

Många enskilda vägar som får bidrag från Trafikverket skulle dock klara sig med en bro med något mindre bärighet, menar Jens Karlsson. Och Martinsons har därför försökt föra resonemang med Trafikverket.

– Det är orimligt att de ställer samma krav på en privat vägsamfällighetsbro i skogarna utanför Norrtälje som de gör på Södertäljebron, säger Jens Karlsson.

Enskilda vägar i korthet

■ Sveriges vägnät består av cirka 9 850 mil statliga vägar, 4 100 mil kommunala gator och vägar och hela 43 000 mil enskilda vägar.
■ En stor andel av de enskilda vägarna är skogsbilvägar som i många fall inte är öppna för allmän motorfordonstrafik.
■ Cirka 7 700 mil enskilda vägar får statsbidrag.

Martina Strand Nyhlin, frilansjournalist, red@byggindustrin.se

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.

Se fler branschtitlar från Bonnier News