Infrastruktur
Utredare vill bromsa statligt underhåll av järnvägen
Publicerad: 16 april 2015, 13:04
Bild 1/2 Underhållet av järnvägen har försämrats sedan 1990-talet enligt utredningen. Foto: Wikimedia
Det är en omöjlig uppgift i dag att se var pengar till järnvägsunderhållet gör störst nytta. Trafikverket har ett omfattande arbete framför sig att skaffa sig kunskaperna tillståndet i det hårt slitna järnvägsnätet. Att förstatliga underhållet innan Trafikverket är redo för det skulle ställa till stor oreda.
Det var några av huvudbudskapen när regeringens utredare Gunnar Alexandersson presenterade sin utredning ”Koll på anläggningen” i dag vid lunchtid.
På en pressträff i samband med överlämnandet av utredningen till infrastrukturminister Anna Johansson, förklarade Gunnar Alexandersson att tillfället att åter förstatliga järnvägsunderhållet inte skulle lösa järnvägens problem.
Ett eventuellt politiskt beslut i den riktningen kan inte göras förrän ett stort förändringsarbete har genomförts och Trafikverket självt är rustat för ett sådant uppdrag.
Under sitt utredningsuppdrag, senast förtydligat av den rödgröna regeringen 19 december 2014 i ett tilläggsdirektiv, har Gunnar Alexandersson gjort studieresor till bland annat till Storbritannien och Holland.
Efter att först ha privatiserat och konkurrensutsatt underhållet av de brittiska järnvägarna valde den brittiska regeringen efter en kaotisk period att förstatliga det på nytt. Detta har medfört kvalitetsvinster och bättre kontroll över kostnaderna.
Holland valde en motsatt strategi och har även de nått framgångar.
För svensk del menar Gunnar Alexandersson att ett politiskt beslut att låta Trafikverket bedriva verksamheten i egenregi, att förstatliga Infra Nord, eller fortsätta konkurrensutsätta underhållet inte kan tas förrän Trafikverket har kontroll över hur järnvägen mår och även skapat system för hur förbättringar ska genomföras, kontrolleras och hur olika insatser ska prioriteras.
För att klara ett sådant uppdrag måste man bygga upp ett underhållssystem, vilket innebär att ta fram systemstöd, metoder och arbetssätt för att ge total överblick av tillståndet i järnvägsnätet och kostnader för utbyten av komponenter, skapa ett kontrollsystem, förstärka sin egen organisation och skapa en nationell underhållsplan.
– Det är ett väldigt stort arbete Trafikverket måste göra, säger Gunnar Alexandersson, och det måste få ta tid.
Han varnar för att det är svårt i dag att ens avgöra var tillförda medel – regeringen har budgeterat ytterligare 620 miljoner kronor i vårbudgeten till underhåll – gör mest nytta.
Att konkurrensutsätta underhållet under Trafikverkets ledning har och redan lett till besparingar framhöll han under presentationen. Han beräknar besparingarna till omkring 9 procent.
Men Gunnar Alexandersson menar samtidigt att det är anmärkningsvärt att Trafikverkets föregångare, Banverket, ända sedan 1990-talet försummade att bygga upp system för att hålla red på hur anläggningen mår. Det är dessa uteblivna kunskaper och system att hantera dem Trafikverket nu måste satsa stora resurser att ta igen.
Lars Redtzer, infrastrukturansvarig på Sveriges Byggindustrier kommenterar utredningen:
– Den har på förhållandevis kort tid genomfört en bra analys som speglar verkligheten med relevanta åtgärdsförslag, säger han. Nu är det viktigt att det blir en politisk enighet så att vi får stabila förutsättningar för att utveckla kvaliteten på järnvägen.
Staffan Åkerlund