Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Infrastruktur

Va-ledningarna är ingen tickande bomb

Publicerad: 10 januari 2011, 08:08

Vatten och avlopp kräver ökat underhåll men undersökning visar att läget inte är akut.


Det är en myt att va-nätet i Sveriges städer skulle vara en tickande bomb. Investeringarna i underhåll av vatten- och avloppsledningar bör öka. Men det handlar inte om någon dramatik.

Den slutsatsen kan man dra av den undersökning som har gjorts med Annika Malm på Göteborg Vatten som projektledare.

– De flesta kommuner har koll på sina va-ledningar och vi ser inte några jättestora problem, säger Annika Malm.

Deltagarna i den projektgrupp som hon leder har dels besökt 18 av landets kommuner, dels gjort en enkätstudie över Sveriges va-nät. Deras slutsats är att kommunerna bör öka underhållet av va-ledningarna marginellt. I dag förnyas 0,6 procent av det kommunala va-nätet varje år. Andelen bör öka till 0,7 procent, anser undersökarna.

– Men det skiljer mycket mellan olika kommuner. Till exempel kan det vara sämre i större städer med gamla stadskärnor, säger Annika Malm.

När det gäller upprustning och renovering kommer kommunerna att behöva investera i avloppsnäten för att kunna hantera de extrema regn som väntas bli följden av klimatförändringarna. Även här är förhållandena olika i varje kommun.

– Men det vore fel att tala om tillståndet för kommunernas va-ledningar som en tickande bomb, säger Annika Malm.

Kommunerna lägger varje år omkring 1 miljard kronor per år på att renovera avloppsledningar och lika mycket på vattenledningar.

– Enligt våra beräkningar bör kommunerna öka sina kostnader för renovering av va-nät från 2 till 3 miljarder kronor per år fram till 2050. Men naturligtvis är en beräkning som sträcker sig nästan 40 år fram i tiden osäker, säger Annika Malm.

Delar av miljonprogrammets va-ledningar byggdes i material som inte höll måttet.

– Men det har varit få driftstörningar och en hel del ledningar från den tiden har redan renoverats, just eftersom det redan tidigt blev tydligt att materialen var dåliga.

Annika Malm tycker att politikerna i landets kommuner ska kräva av sina tjänstemän att de tar fram strategier för hur man ska sköta va-ledningarna.

– Tjänstmännen vet oftast hur va-nätet ser ut i dag och hur det har sett ut tidigare. Därför kan de oftast göra en bedömning av framtida behov, säger Annika Malm.

Hon säger också att schaktfria metoder för att renovera va-ledningar är på frammarsch. Den engelska termen är no-dig och det innebär helt enkelt att man renoverar ledningar utan att gräva upp gatan.

Mer information om schaktfria metoder för va-ledningar finns på sstt.se.

Också svetsning av plastledningar kräver särskilda kunskaper. Det händer att felaktigt utförda svetsningar går sönder, med läckage som följd.

Mer än fyra varv runt jorden
De allmänna va-näten i Sverige är 173 000 kilometer långa, vilket motsvarar 4,3 varv runt jorden. Det sammanlagda återskaffningsvärdet för de allmänna va-ledningsnäten uppskattas till 400 miljarder kronor. Beräkningarna är gjorda av organisationen Svenskt Vatten.

Deltagarna i den projektgrupp som Annika Malm leder är:
• Annika Malm, Göteborg Vatten.
• Göran Larsson, Avesta kommun.
• André Meyer, Solna Vatten.
• Jenny Uusijärvi, Norrköping Vatten.
• Anders Horstmark, Eslövs kommun.
• Elin Jansson, Uppsala kommun.

Gruppens rapport i tre delar och mer information finns på www.svensktvatten.se

Björn Dickson - bjorn@byggindustrin.com

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.