Infrastruktur
Väg, järnväg, energi, VA – så går det med infrastrukturen nästa år
Publicerad: 6 december 2022, 14:41
Prognoscentrets nya rapport om infrastrukturinvesteringar går igenom utvecklingen i samtliga delsektorer inom infrastruktur.
Foto: Mattias de Frumerie
Infrastrukturinvesteringarna kommer att minska under 2023 för att sedan öka igen 2024 och 2025. Det visar en färsk prognos från Prognoscentret.
Ämnen i artikeln:
PrognoscentretinfrastrukturbyggarbetebyggbranschenbyggjobbbyggtekniknybyggnationinvesteringarinvesteringsstödEnligt nya bedömningar från marknadsanalysföretaget Prognoscentret väntas de totala infrastrukturinvesteringarna tillfälligt minska, med 3 procent under 2023. Nedgången sker efter flera år med stabil tillväxt och beror på ett ökat kostnadstryck, kapacitetsbrister, utdragna tillståndsprocesser, ekonomiskt pressade kommuner och politiska omprioriteringar.
Framförallt är det nyinvesteringarna som backar nästa år medan drift- och underhållsinvesteringarna fortsätter att tuffa på.
I grunden är dock anläggningsmarknaden en sektor med goda tillväxtförutsättningar framöver, konstaterar Prognoscentret som även går igenom varje delsektor.
Läs även: Väg, järnväg och jättelika bergrum: Megaprojekten som ska handlas upp de kommande åren
Vägnätet
Bedömningarna för investeringarna i det svenska vägnätet skruvas upp jämfört med vårens prognos. Ett nytt inriktningsbeslut i den nationella planen fattat av den tidigare regeringen, samt ett extra tillskott på 1 miljard kronor i höstbudgeten förklarar uppgången. Från 2022 års uppskattade investeringsnivå om 60 miljarder kronor, väntas investeringarna sedan öka svagt under både 2023 och 2024. 2025 väntas en något kraftigare växt.
Läs även: 23 nya underhållskontrakt i år: Alla anbud i Trafikverkets upphandlingar
Järnvägen
Till följd av de politiska omprioriteringarna och Trafikverkets oförmåga att omsätta avsatta medel för underhållsåtgärder väntas en mer utplanande utveckling för järnvägsinvesteringarna under nästa år. De totala investeringarna uppgår i år till 36 miljarder kronor och den tillväxt som väntas i prognosperioden drivs primärt av drift och underhåll. På lite längre sikt och bortom prognoshorisonten finns dock förutsättningar för starkare tillväxt även inom nyinvesteringarna.
Läs även: Då går Sveriges näst längsta järnvägstunnel ut på räkning
Två gånger per år publicerar Prognoscentret nya prognoser för anläggningsmarknaden i Sverige. Prognoserna sträcker sig 2-3 år framåt i tiden och bryts även ned på investeringar i väg, järnväg, marin infrastruktur, energianläggningar, kommunalteknisk anläggning samt övriga anläggningar.
Foto: Prognoscentret
Energi
För energisektorn väntas de samlade nyinvesteringarna samt satsningarna på drift- och underhållsåtgärder uppgå till 63 miljarder kronor under året. Under 2023 och 2024 krymper investeringarna något, för att sedan öka igen mot slutet av prognosperioden. Tillståndsprocesserna för vindkraftverk är redan idag långa – och till det ska läggas den nya kurs som den nytillträdda regeringen slagit in på, vilket sammantaget förhalar planerade projekt samt försvårar kalkylerna för nya investerare, konstaterar Prognoscentret.
Läs även: NYAB:s Johan Larsson om energibyggnad och investeringsbehoven i norr
Marin infrastruktur
Investeringarna i marin infrastruktur hamnar på 5,1 miljarder kronor under året, vilket är en uppjustering jämfört med vårens prognos. 2023 ökar tillväxtnivåerna men mattas sedan av något både i 2024 och 2025. Ökningen under nästa år beror till viss del på att många investeringar skjutits fram, från innevarande år till nästa. Ambitionen att minska beroendet av vägtransporter talar för fortsatt intresse för investeringar i marin anläggning, samtidigt som satsningar på marin infrastruktur också driver investeringar i väg- och järnväg.
Läs även: Norska anläggningsjätten förvärvar svenska Marcon: ”Det känns fantastiskt bra”
Kommunalteknisk anläggning
De senaste årens uppgång i bostadsbyggandet har gett en skjuts åt investeringar i kommunalteknisk anläggning. Till det kan läggas ett generationsskifte i landets vatten- och reningsverk. För närvarande uppgår de årliga investeringarna i kommunalt vatten och avlopp till cirka 16 miljarder kronor. Behoven är däremot betydligt större, cirka 23 miljarder. Det underliggande behovet driver på nyinvesteringarna i segmentet genom hela prognosperioden.
Lista: Byggarna som tävlar om reningsverken – alla anbud i de stora upphandlingarna