Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag11.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Lokaler

Rivs efter 30 år - för att bygga nytt

Publicerad: 16 Maj 2011, 13:48

Ett stort kvarter med 30 år gamla kontor rivs - för att ge plats åt nya kontor. Kapitalförstöring? Miljövansinne? Inte enligt Skanska som räknar med att projektet gynnar både miljön och resultaträkningen.


– Det är inte betongen som genererar pengar, det är hyrorna som gör det. Det fanns ingen riktig efterfrågan på de gamla lokalerna, säger Karin Johansson, projektchef på Skanska Fastigheter Stockholm.

Skanska köpte fastigheten Lustgården 14 av SEB Trygg Liv 2008 för en halv miljard kronor. Bara halva kontorsytan var uthyrd så redan då var planen att riva och bygga nytt.

Det vi byggde för någon generation sedan duger alltså inte längre. På Kungsholmen i Stockholm jämnas Lustgården 14 med marken. Om några år ska här stå luftiga lokaler med halva energikostnaden.

I ett halvår har höjdrivarna tuggat betong. Sammanlagt 42 000 kvadratmeter kontor ska bort. På platsen ska 55 000 kvadratmeter ljusa och klimatsmarta kontorslokaler, plus 170 bostadsrättslägenheter byggas.

Samma markyta i centralt Stockholmsläge ger alltså plats för ytterligare 13 000 kvadratmeter kontor plus två hus med bostäder. Ett företag som klarar sig med jämförelsevis små ytor kommer att kunna hyra så lite som 300 kvadratmeter.



Bilden visar en liten del av det blivande kontorshuset. Energikostnaden i det nya huset blir hälften så stor som i det gamla, räknat per kvadratmeter. Den mest betydelsefulla faktorn är våningshöjden. Högt i tak ger plats för mer utrymmeskrävande installationer – som använder mindre energi. Bild Skanska



Varje våningsplan kommer att vara på 7 500 kvadratmeter och till skillnad från vad som var fallet i det gamla kontorskomplexet får de som arbetar i de nya lokalerna enkelt kontakt med varandra. De gamla ljusgårdarna gav inte särskilt mycket ljus, däremot var våningsplanen uppdelade i nio olika huskroppar där det var svårt för dem som arbetade i lokalerna att nå varandra för improviserade möten.

Energikostnaden i det nya huset blir hälften så stor som i det gamla, räknat per kvadratmeter. Den mest betydelsefulla faktorn är våningshöjden. Högt i tak betyder inte bara ljusare och luftigare lokaler, det ger också sänkta energikostnader. Förklaringen till det är att det blir plats för mer utrymmeskrävande installationer – som använder mindre energi.

Att trycka fram luft i rör med liten diameter kräver högre tryck och mer energi än vad som behövs för att trycka fram samma mängd luft i mer skrymmande rör med större diameter.

De nya kontoren får också Skanskas patentsökta lösning för kylning, Deep green cooling. Systemet bygger på att värme från sommaren lagras till vintern och att kyla från vintern används på sommaren.

Rumstempererat vatten förs ner genom 140 borrade hål till 200 meter under markytan och pumpas upp igen när det är 10 grader varmt. Lösningen ger också en del av den värme som behövs i ventilationen, resten hämtas via fjärrvärme på vanligt vis.

Kylan i huset kommer från självreglerande bafflar, alltså de element med kallt vatten som är monterade i taket för att avge kyla till rummet.

De är betydligt större än de som hittills har varit vanliga och därmed kan bafflarna hålla högre temperatur.

Inga kylmaskiner eller värmepumpar behövs. Systemet arbetar med vatten i stället för med ämnen som kan vara skadliga.

– Vi använder enkla lösningar och system. Med färre komponenter är det färre saker som kan gå sönder, säger Karin Johansson.

Hjärnan bakom detta koncept är Skanska Fastigheters teknikchef, Jonas Gräslund.

Så mycket som 95 procent av det gamla kontorskomplexet tas tillvara genom återbruk eller återvinning. Till exempel skickas fönstren till Baltikum där de ersätter fönster som är ännu sämre från energisynpunkt. Innerväggar, dörrar, pentryinredningar, badrumsporslin – allt tas tillvara så långt det är möjligt. Övrigt återvinns. Egentligen är det bara gips, isolering och en del elutrustning och elektronik som innehåller skadliga ämnen och som därför måste gå till destruktion/deponi.

När bara betongstommen återstår kommer höjdrivaren vars klo klarar 450 ton i nypan. Den tuggar sönder betongen och kan arbeta upp till 42 meter över marken. Där nere står flera mindre maskiner som finfördelar betong och tegel. Omkring 2 000 armeringsjärn sorteras ut och återvinns. Sammanlagt 63 000 ton rivningsmassor kan sedan användas som utfyllnad i exempelvis nya anläggningsbyggen.

Rivningsarbetet ska vara avslutat i maj. Därefter ska alla hål för kyl- och värmesystemet borras. I höst börjar stommen byggas. Kring årsskiftet 2013-2014 ska de nya kontoren och bostäderna stå klara.

Ännu finns inga hyresgäster till de blivande kontoren. Om det mot förmodan skulle bli svårt att hyra ut lokalerna kan Skanska nöja sig med att bygga betongstomme och fasader, i väntan på företag som tycker att dessa lokaler är idealiska.

Några som deltar
Rivningsentreprenör: Råd i Sverige AB
El och vvs: ÅF
Arkitekter: Strategisk arkitektur och Sweco architects
Konstruktör: ELU
Brand: Briab

Klart 2013-2014
Som mest har närmare 100 man deltagit i arbetet med att riva Lustgården. På sluttampen har styrkan varit nere i ett tiotal man. Omkring 15 tjänstemän från Skanska och ett 40-tal externa konsulter arbetar med projektet. Som mest kommer omkring 350 personer att vara sysselsatta här.

Investeringskostnaden för nya kvarteret Lustgården är beräknad till 2,5 miljarder kronor.

Hela projektet ska vara klart 2013-2014.

Björn Dickson - bjorn@byggindustrin.com

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.