Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag28.02.2021

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Lokaler

Så förändrar covid-19 framtidens äldreboenden

Publicerad: 10 September 2020, 12:55

Petter Hallengren, Susanne Clase, Ulf Tunemar och Patrik Emanuelsson intervjuas.

Montage: Sehlhall fastigheter / White / Skanska / Heba

Den omfattande smittspridningen av covid-19 på svenska äldreboenden har satt nytt ljus på hur ytorna utformas. Enligt experter som Byggindustrin talat med skulle Sverige behöva en helt ny typ av hem för äldre.


Ämnen i artikeln:

SkanskaWhite ArkitekterAkademiska Huscorona

Det har hänt mycket sedan äldrereformen på 1990-talet lade ansvaret för service och omsorg för de äldre på kommunerna och ansvaret för vården på regionerna (då landstingen).

Framför allt har de äldre blivit både fler och sjukare. Fler har fått bo kvar hemma med en hög grad av hemtjänst tills de är så skröpliga att de fått flytta in på ett vård- och omsorgsboende. Och eftersom sjukvården varit ansträngd och haft ont om vårdplatser har våra gamla fått komma dit först när det varit absolut nödvändigt. 

Läs även: Värsta scenariot: 64 000 jobb kan försvinna

Covid-19 har skördat tusentals liv på svenska vård- och omsorgsboenden, och äldreomsorgen har nu hamnat i den politiska hetluften. Frågan engagerar i allra högsta grad även bygg- och fastighetsbranschen. Behovet av nya boenden är stort. Hela 560 nya äldreboenden till år 2026 krävs för att täcka behovet. Men hur ska dessa byggas så att de ger både god boendemiljö och rätt vård? Och hur ska äldreboendena vara utformade så att vi inte får samma dödliga effekter vid nästa pandemi?

Byggindustrin har pratat med en rad personer med lång erfarenhet av att utforma äldreboenden, och alla säger att det krävs förändringar på flera plan för att höja kvaliteten, både när det gäller hur man ritar, bygger och bedömer ekonomiskt bistånd. 

Bild 1/1  Ulf Tunemar, affärsutvecklare på Skanska.

Foto: Skanska

Frågan är i hög grad politisk. Äldreomsorgen styrs av flera olika lagstiftningar samt två olika myndigheter, dessutom har alla 290 kommuner olika sätt att hantera gruppen äldre. 

Alla blev tagna på sängen av corona, och vi behöver hitta olika strategier för att möta framtidens pandemier.

Ulf Tunemar, affärsutvecklare på Skanska, jobbar med att utveckla äldreboenden både åt kommuner och åt privata aktörer som Attendo, Humana och Ambea. Enligt honom finns nu, som en effekt av pandemin, ett intresse för en fördjupad diskussion om hur äldreboenden ska utformas framöver

Bild 1/1  Äldreboendet Bergsparken i Lindesberg.

Foto: Åke E:son Lindman & White Arkitekter

En tänkbar väg som han ser är att dagens boenden kompletteras med platser för mer avancerad vård, så att sjukhuset har möjlighet att komma hem till den äldre i stället för tvärtom.

– I dag är vård- och omsorgsboenden utformade som mindre lägenheter på cirka 30 kvadratmeter med pentry och badrum. Det kommer alltid att finnas ett behov av att den miljön kvarstår, men kanske kan det kompletteras med platser för avancerad vård, säger Ulf Tunemar.

Bild 1/1  Susanne Clase, arkitekt på White.

Foto: White

Enligt Susanne Clase på White arkitekter i Göteborg behövs en större mångfald inom segmentet boende för äldre. Dels för att bättre möta olika behov hos den växande gruppen gamla, dels för att det skulle göra det lättare att tackla en ny pandemi liknande den av covid-19.

Vård- och omsorgsboenden byggs i dag utifrån ett stort fokus på drifts­ekonomi och är väldigt generella så att de snabbt kan ställas om mellan avdelningar för somatiskt sjuka och demenssjuka. 

– Vi vet att dessa grupper har väldigt olika behov och jag tycker att man borde se mer till dessa och skapa demensboenden med mindre enheter och för de somatiskt sjuka mer vård­inriktade boenden. Detta görs i våra grannländer, till exempel i Norge och Danmark, säger Susanne Clase.

Hyreskontrakt inte alltid det bästa

Hon efterlyser bättre tillgång till utevistelse när bostäder och boenden planeras för äldre och säger att det finns mycket att utveckla även vad gäller sättet att organisera äldrevården samt lagarna som reglerar den. 

– I Sverige bor man på vård- och omsorgsboende med ett vanligt hyreskontrakt för sin lägenhet. En mycket fin tanke i grunden, men det hindrar möjligheten att flytta personer och skapa isolerade avdelningar i extrema situationer som vi är i nu. Här behöver man utveckla ett annat tänk. Alla blev tagna på sängen av corona, och vi behöver hitta olika strategier för att möta framtidens pandemier. Kanske skulle man mycket snabbt kunna ge tillstånd till att uppföra temporära vårdbyggnader vid äldreboenden dit man kan flytta, isolera och ge vård till de svårt sjuka, säger Susanne Clase.

Patrik Emanuelsson, i dag vd på fastighetsbolaget Heba, har lång erfarenhet av att jobba med bostäder för äldre. Bland annat sedan sina år som vd för Micasa, Stockholms stads kommunala bolag för omsorgsfastigheter. Även han anser att mångfalden måste bli bättre.

– Att man måste jobba så att man inte sprider smittor är givet. En större fråga är att det inte finns några boendeformer mellan den vanliga bostaden och ett vård- och omsorgsboende. Det är den stora bristen. Det har gjorts försök med seniorboenden och trygghetsboenden, men det är i stort sett bara vanliga hyresrätter med mer tillgänglighetsanpassningar och som inte är sammankopplade med någon form av vård. Och de som skulle behöva eller vilja flytta till ett sådant ställe har ofta inte råd att göra det eftersom äldre som regel sitter på ett mycket billigare boende, säger Patrik Emanuelsson.

Läs även: Hur kommer krisen att forma vår framtid?

Han poängterar att de som bor på vård- och omsorgsboenden i dag är ”extremt sköra personer”. Den genomsnittliga vistelsetiden på ett vård- och omsorgsboende varierar lite, beroende på vem man frågar och hur man räknar, men det rör sig mellan sex och tolv månader, om man exkluderar dementa.

– Boendeformen i sig är inte fel. Personalen gör ett fantastiskt jobb, men det är som om man ger upp när man kommer in där. 

Enligt Patrik Emanuelsson behövs en ny typ av mellanboende, dit äldre kan flytta när den vanliga bostaden känns svår att leva i men när man inte är tillräckligt sjuk för att komma in på ett vård- och omsorgsboende. Om fler äldre gjorde en sådan flytt, i kombination med att det började byggas en sådan typ av mellanboenden, skulle det också frigöras bostäder på den vanliga marknaden.

– Om det skulle finnas en koppling till vården, kanske via hemtjänsten, på ett mellanboende så skulle många äldre kunna må bra där under lång tid, säger Patrik Emanuelsson. 

Bild 1/1  Patrik Emanuelsson, vd på Heba.

Foto: Heba

Men, resonerar han, för att mellanboenden skulle fungera krävs att de är biståndsberättigade, alltså att kommunen betalar för platsen. Och sådant kostar pengar, vilket är en bristvara för de flesta kommuner.

– Jag hoppas verkligen att coronapandemin kommer att leda till en belysning av de här frågorna. Det fungerar inte bra i dag, säger Patrik Emanuelsson.

Petter Hallenberg, som 2019 startade Sehlhall Fastigheter tillsammans med Dan T Sehlberg, är van vid att räkna på det här. Sehlhall utvecklar samhällsfastigheter och är bland annat aktuella med ett vård- och omsorgsboende i Upplands Väsby med plats för 40 personer samt en förskola. Hela syftet med bolaget är att tillgodose ett behov på marknaden.

Petter Hallenberg förordar en lösning liknande den som flera and­ra experter är inne på, en form av mellanboende som äldre kan flytta in på när den egna bostaden känns för otrygg och svår att hantera men när man är för frisk för att få plats på ett vård- och omsorgsboende. Petter Hallenberg kallar lösningen för ”omsorgshuset”.

– I stället för att bedriva hemtjänst som åker runt bedriver du den inom ramen för ett enda hus, säger Petter Hallenberg.

Bild 1/1  Sättet att bygga äldreboenden kommer enligt experterna att förändras av coronapandemin.

Illustration: White

Men i stället för att kommunerna ska bevilja ekonomiskt bistånd till själva bostaden ska det vara knutet till själva insatsen, anser han. Det skulle göra att ett äldre par som delar trygghetsboende slipper hamna i ett läge där den ena måste flytta in på ett vård- och omsorgsboende och den andra bo kvar ensam med hela kostnaden för hyran.

– Vi jobbar mycket med kommuner kring hur man kan hitta vägar för personer med omfattande hemtjänstbehov. Det blir för dyrt att inte ha ett mellanting. I många fall kan omfattande hemtjänst vara mer kostsam än en plats för vård och omsorg. 

Bild 1/1  Petter Hallenberg, en av grundarna till Sehlhall fastigheter.

Foto: Sehlhall

Att många med långt utvecklad demens i dag kommer in på vård- och omsorgsboende har gjort att de dödliga effekterna av corona förvärrats. Petter Hallenberg spår att vård- och omsorgsboenden kommer att ta ännu fler steg mot att bli en sjukhuslik miljö.

– Då kanske man också måste tänka på ”slussar” för att skydda sig mot framtida smittor. Och fler gemensamma rum för avsked och byggnader med sektionerad ventilation med mera. Man måste tänka på hela huset. Kanske välja material som är lättstädade snarare än hemlika. Har man ett väl fungerande mellanboende tror jag att det är bra med en utbyggd vård på vård- och omsorgsboenden, säger Petter Hallenberg.

 

Andreas Jennische

Nyhetschef

andreas.jennische@byggindustrin.se

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.