Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag31.05.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Lokaler

Social hållbarhet ofta ett alibi i bostadsutveckling

Publicerad: 7 Juni 2018, 04:00

Göran Cars, professor i stadsplanering på KTH

Foto: Johanna Åfreds

En punktinsats i ett utsatt område hjälper inte och alltför mycket pengar har redan kastats i sjön, sade Göran Cars, professor i stadsplanering, under ett seminarium om social hållbarhet. – Det som görs måste ge affärsnytta och bostadsbolag och byggare måste samverka med kommun och skola för att det ska bli bestående resultat.


När Byggforum arrangerades i Stockholm var en av programpunkterna social hållbarhet och affärsnytta. Göran Cars, professor i stadsplanering på KTH, konstaterade att det har hänt väldigt mycket på området under senare år, även om mycket av det som görs fortfarande är trevande.

– När hållbarhet kopplat till miljö dök upp för en del år sedan var intresset till att börja med ljumt. Då resonerade företagen att hållbarhet inte var lönsamt och att de satsade på det som kunden ville ha. Idag däremot är hållbarhet en fråga med hög prioritet i alla byggföretag.

Vad kan vi lära av miljöfrågan, som går att applicera på hur social hållbarhet hanteras i dag, frågade sig Göran Cars.

– När en fråga väcker allmän medvetenhet, då måste byggsektorn ta den till sig. Vinnare är de företag som ser det och agerar på värderingsförändringarna tidigt, säger han.

Mycket "lull-lull"

Många på bostadsmarknaden har börjat engagera sig i social hållbarhet, men hittills har mycket varit av karaktären ”lull-lull” och ett alibi för att man jobbar med frågorna, enligt Göran Cars.

– Det finns tre frågor som jag tycker måste besvaras om man ska satsa på social hållbarhet. Det är vilken är kostnaden? Hur mäts resultatet? Och om nyttan/värdet av insatsen är större än kostnaden? Jag menar att satsningarna måste vara lönsamma, annars är det lika bra att låta bli.

Exempel på vad företag kan göra på egen hand är att starta boskola, byggskola (till exempel de företag som driver gymnasieskolor), ”hålla rent och snyggt”-aktiviteter, utveckla dialog och servicekoncept och att produktutveckla baserat på vad kunden efterfrågar. Men detta är inte tillräckligt för social hållbarhet, påpekar han.

– Bygg och bostadsföretagen har alltför länge kört sitt eget race. Det krävs också att kommunen är med om det ska bli effekt. Ett exempel på det är att få med skolan för oavsett hur bra och välskött ett bostadsområde är så kommer det aldrig att bli attraktivt om skolan fungerar dåligt. Det främsta skälet till att familjer flyttar från ett område är att skolan inte är bra.

"Sönderflummat av samverkan"

Samverkan byggare och bostadsföretag, kommun och skola är alltså viktigt, men samtidigt varnar Göran Cars för missbruk av begreppet.

– Sverige är sönderflummat av samverkan. Det som är viktigt i sammanhanget är att det verkligen leder till något. Vad ska göras, vem ska göra det och när ska det vara gjort är frågor som måste besvaras, annars är det inte heller där någon poäng med att jobba ihop.

Andra vägar för en kommun att påverka är markpriserna, där lyfter Görans Cars Upplands Väsby och Kiruna som båda har en tydlig social profil vid markanvisningarna.

– I Upplands Väsby har de ett fast markpris men om man i ett poängsystem uppfyller vissa kriterier, bland annat inom social hållbarhet, så reduceras priset.

Johanna Åfreds

Reporter

johanna@byggindustrin.se

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.