Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag01.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Lokaler

Uselt samarbete kan bli sänke för många projekt

Publicerad: 26 Februari 2018, 05:00

Sebastiano Lombardo säger att ett riktigt sänke för projekt är när parterna inte delar med sig av kunskap och kapital.

Sebastiano Lombardo på Handelshögskolan BI i Oslo har forskat i vad som förgiftar samarbetet i bygg- och anläggningsprojekt. – Ska ett projekt lyckas går det inte bara att dölja sig bakom ett leende och säga att det löser sig, säger han.


För att ett bygg- och anläggningsprojekt ska bli framgångsrikt krävs mer än att ett antal människor samlas för att enbart utföra sina jobb. Ska de verkligen lyckas skapa nya värden tillsammans krävs medvetenhet på en rad punkter som handlar om samarbete, konstaterar forskaren Sebastiano Lombardo på Handelshögskolan BI i Oslo som har doktorerat i ämnet. Han har identifierat några huvudorsaker till att samarbetsprojekt slutar med dåliga resultat.

– Ett skäl är att de som deltar i projekt inte alltid delar med sig av exempelvis kunskap eller kapital. Det kan vara att du håller tillbaka information om risker och kostnader, håller inne med förslag på lösningar eller ser till att de duktigaste experterna inte kallas in, säger Sebastiano Lombardo.


Resursmissbruk

Ett annat stort problem är missbruket av resurser. Hit hör både oviljan att använda sig av specialistkompetens när det behövs men också att experter kallas in i onödan. Det kan också vara att medarbetarnas kompetens inte kompletterar varandras och att projektgruppen inte satts samman på bästa sätt. Det kan också handla om folk som försenar beslutsprocesser.

– Vanligast är missbruket av tid med dåligt planerade och ostrukturerade möten.

Ytterligare fallgropar är att de resurser som finns inte integreras på grund av dålig planering. Till exempel att leverantörer av produkter och lösningar inte får vara med och utveckla lösningarna fullt ut. Det kan också handla om dålig planering om hur resurserna ska användas eller att beslutsfattarna kommer in för sent i projekten.

– Ett exempel är att en arkitekt behöver en konstruktör för att få reda på om huset är byggbart. Men sätts inte samarbetsprocessen igång emellan dem i tid blir det ingen integration i arbetsprocessen.

Fyra kännetecken

Sebastiano Lombardo har gjort sin forskning som industridoktorand. Det är en kvalitativ studie på ett fyrtiotal projekt inom bygg- och anläggning där han själv haft rollen som innovationsledare via sitt jobb hos Norconsult. I sin avhandling beskriver han även fyra kännetecken på lyckade projekt.

– Det allra viktigaste gäller att ha en uppriktig vilja och att alla som deltar i projektet verkligen vill skapa värde tillsammans och är beredda på att lyssna och samarbeta.


Destruktiva beteenden måste lyftas

Det gäller även att de som ska samarbeta är medvetna om vilka fallgropar som skulle kunna uppstå längs projektvägen. Destruktiva beteenden måste lyftas när de uppstår och användas som språngbräda för lärdom och förbättring.

– Negativ stämning kan sprida sig väldigt fort. Att avveckla destruktiv praxis tar tid. Därför krävs att ingen ger upp när det börjar gå dåligt. Då måste man starta om på nytt, det kommer att ta mer tid än du gillar men vara värt det i slutändan, särskilt i långa projekt. Inställningen till kollegorna måste vara samma som den man har till sina barn. De gör ibland sånt som inte är så bra men man överger dem ändå inte utan fortsätter tillsammans ändå!

Som sista punkt tar Sebastiano Lombardo upp att det inte räcker med vanlig hövlighet för att kunna samarbeta, undvika destruktiv beteenden och lyckas med värdeskapande.

– Det är viktigt att vara tydlig, inte dölja problem utan att säga ifrån kraftigt på ett sätt som i allafall inte är så vanligt här i Norge. Att dölja ett problem går bra ända tills du sitter där med räkningen i handen eller ett dåligt färdigställt projekt. Ska projektet lyckas går det inte bara att dölja sig bakom ett leende och säga att det löser sig.

Referens: ”What’s in it for me? Capital, value and co-creation practices”. Industrial marketing management, 61, (2017).

Faktorer som leder till dåligt samarbete

■ Nekad tillgång till resurser. Information om kostnader, risker, problem lyfts inte fram, m.m.
■ Missbruk eller fel bruk av resurser. Dåligt planerade möten, experter används på fel sätt, m.m.
■ Bristande integrering av resurser. Dålig planering om hur resurserna ska användas m.m.

Det behövs för att nå ett lyckat samarbete

■ En uppriktig önskan bland alla inblandade att skapa värde tillsammans.
■ Fallgroparna måste lyftas tidigt så att alla är medvetna om dem och vikten av sitt eget sätt att vara.
■ Destruktiva beteenden uppmärksammas och blir till språngbräda för lärdom och förbättring.
■ Allmän hövlighet är inte tillräcklig för att undgå dålig praxis och lyckas samarbeta.

Johanna Åfreds

Reporter

johanna@byggindustrin.se

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.