Lyckat arbete mot allvarliga olyckor

När man tittar på företag inom bygg- och anläggning, byggnadsplåtslageri, elinstallation, ventilation, VVS, måleri, glasmästeri och maskin­entreprenad visar statistik över olycksfallsfrekvensen på en tydlig nedgång de senaste 20 åren. Det visar en sammanställning av Arbetsmiljö­verkets statistik som gjorts på uppdrag av Byggindustrins Centrala Arbetsmiljöråd. År 1995 var antalet arbetsolyckor per tusen personer 15,1. År 2015, som är året som den senaste kompletta statistiken finns ifrån, var olyckorna 10,8 per tusen personer. Både yrkesarbetare och tjänstemän inkluderas i siffrorna och de olyckor som finns med har lett till minst en dags sjukfrånvaro.

Björn Samuelsson, arbetsmiljöexpert på Sveriges Byggindustrier.

– En intressant iakttagelse är att antalet olyckor inom byggverksamhet numera ligger strax under tillverkningsindustrin och det gäller både olyckor och arbetssjuk­domar, säger Björn Samuelson, arbetsmiljöexpert på Sveriges Byggindustrier.

Vad gäller dödsolyckor inträffade fem stycken under 2015, vilket är den näst lägsta siffran någonsin. En hjullastarförare blev klämd under en lastmaskin, en målare föll fyra våningar, en byggnadsarbetare föll med en rasande ställning, en anläggnings­arbetare begravdes i rasmassor och en bergsprängare dödades av en dola. Utöver de fem omkom även en städare som föll från en byggnadsställning och en flaggvakt som blev påkörd vid ett vägarbete. Utländska arbetare som inte ingår i svenskt försäkringssystem ingår inte heller i statistiken. Den totala statistiken för 2016 har inte sammanställts ännu.

– Vad gäller dödsolyckorna vet vi att det var sex personer som dog 2016, säger Björn Samuelson.

Även detta tal inkluderar bygg- och anläggning, byggnadsplåtslageri, elinstallation, ventilation, VVS, måleri, glasmästeri och maskinentreprenad.

Mona Backlund, arbetsmiljöchef på JM.

Nya typer av olyckor

Mona Backlund, arbetsmiljöchef på JM, redogör för hur olyckstalen förändrats inom företaget över tid.

– Vi ser att de riktigt allvarliga olyckorna har minskat. Det är där vi har gjort den stora förflyttningen. Vi har även sett en trend där sjukskrivningstiden för olyckor har blivit lite kortare vilket också visar på trenden att vi går från de allvarliga olyckorna.

Till exempel snubbel- och halkolyckor däremot ligger kvar på ungefär samma nivå.

– Vi har sett på dem som inte så allvarliga, nästan som något man får räkna med, jämfört med de allvarligaste olyckorna. Men nu är tiden redo för att ta tag i de här olyckorna också och jobba strategiskt för att slippa dem.

Mona Backlund ser en milstolpe i branschen för drygt tio år sedan då Skanska satte arbetsmiljön och säkerheten på agendan och gjorde det till en affärskritisk fråga.

– Jag vill ge all cred åt Skanska. De har plogat vägen och vi andra har följt efter. Inom JM har vi flyttat fokus från reaktivt arbetsmiljöarbete till proaktivt arbete, säger hon.

Talas lite om belastningsskador

Andra områden som det talas mindre om i branschen nuförtiden tycker hon är belastningsskadorna, trots att de står för hela 58 procent av arbetssjukdomarna inom hela byggverksamheten som anmälts till Försäkringskassan 2015.

– Vi kommer att köra ett projekt för både hantverkare och platsledning under två år som fokuserar på belastningsskador. Vården har lyckats med mycket när det gäller att komma till rätta med den typen av skador, men inom bygg har det hänt mindre, säger hon.

Ytterligare ett viktigt område inom arbetsmiljön anser Mona Backlund är psykisk ohälsa och stress. Inom detta område ser man på JM ingen skillnad mellan kontor och byggarbetsplats.

– När Arbetsmiljöverket kom med sin föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö för ett år sedan skakade det om lite i hela näringslivet. Vi jobbar hårt med att bevaka frågan, säger Mona Backlund.