Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag05.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Olyckor

Lyckat arbete mot allvarliga olyckor

Publicerad: 12 April 2017, 05:11

Antalet anmälda arbetsolyckor i byggbranschen minskar, men från 2010 har det skett en utplaning. Ändrade produktionsmetoder har dock lett till nya risker och nya skador. Till exempel så är vibrationsskador nu vanligare än bullerskador.


När man tittar på företag inom bygg- och anläggning, byggnadsplåtslageri, elinstallation, ventilation, VVS, måleri, glasmästeri och maskin­entreprenad visar statistik över olycksfallsfrekvensen på en tydlig nedgång de senaste 20 åren. Det visar en sammanställning av Arbetsmiljö­verkets statistik som gjorts på uppdrag av Byggindustrins Centrala Arbetsmiljöråd. År 1995 var antalet arbetsolyckor per tusen personer 15,1. År 2015, som är året som den senaste kompletta statistiken finns ifrån, var olyckorna 10,8 per tusen personer. Både yrkesarbetare och tjänstemän inkluderas i siffrorna och de olyckor som finns med har lett till minst en dags sjukfrånvaro.

Björn Samuelsson, arbetsmiljöexpert på Sveriges Byggindustrier.

– En intressant iakttagelse är att antalet olyckor inom byggverksamhet numera ligger strax under tillverkningsindustrin och det gäller både olyckor och arbetssjuk­domar, säger Björn Samuelson, arbetsmiljöexpert på Sveriges Byggindustrier.

Vad gäller dödsolyckor inträffade fem stycken under 2015, vilket är den näst lägsta siffran någonsin. En hjullastarförare blev klämd under en lastmaskin, en målare föll fyra våningar, en byggnadsarbetare föll med en rasande ställning, en anläggnings­arbetare begravdes i rasmassor och en bergsprängare dödades av en dola. Utöver de fem omkom även en städare som föll från en byggnadsställning och en flaggvakt som blev påkörd vid ett vägarbete. Utländska arbetare som inte ingår i svenskt försäkringssystem ingår inte heller i statistiken. Den totala statistiken för 2016 har inte sammanställts ännu.

– Vad gäller dödsolyckorna vet vi att det var sex personer som dog 2016, säger Björn Samuelson.

Även detta tal inkluderar bygg- och anläggning, byggnadsplåtslageri, elinstallation, ventilation, VVS, måleri, glasmästeri och maskinentreprenad.

Mona Backlund, arbetsmiljöchef på JM.

Nya typer av olyckor

Mona Backlund, arbetsmiljöchef på JM, redogör för hur olyckstalen förändrats inom företaget över tid.

– Vi ser att de riktigt allvarliga olyckorna har minskat. Det är där vi har gjort den stora förflyttningen. Vi har även sett en trend där sjukskrivningstiden för olyckor har blivit lite kortare vilket också visar på trenden att vi går från de allvarliga olyckorna.

Till exempel snubbel- och halkolyckor däremot ligger kvar på ungefär samma nivå.

– Vi har sett på dem som inte så allvarliga, nästan som något man får räkna med, jämfört med de allvarligaste olyckorna. Men nu är tiden redo för att ta tag i de här olyckorna också och jobba strategiskt för att slippa dem.

Mona Backlund ser en milstolpe i branschen för drygt tio år sedan då Skanska satte arbetsmiljön och säkerheten på agendan och gjorde det till en affärskritisk fråga.

– Jag vill ge all cred åt Skanska. De har plogat vägen och vi andra har följt efter. Inom JM har vi flyttat fokus från reaktivt arbetsmiljöarbete till proaktivt arbete, säger hon.

Talas lite om belastningsskador

Andra områden som det talas mindre om i branschen nuförtiden tycker hon är belastningsskadorna, trots att de står för hela 58 procent av arbetssjukdomarna inom hela byggverksamheten som anmälts till Försäkringskassan 2015.

– Vi kommer att köra ett projekt för både hantverkare och platsledning under två år som fokuserar på belastningsskador. Vården har lyckats med mycket när det gäller att komma till rätta med den typen av skador, men inom bygg har det hänt mindre, säger hon.

Ytterligare ett viktigt område inom arbetsmiljön anser Mona Backlund är psykisk ohälsa och stress. Inom detta område ser man på JM ingen skillnad mellan kontor och byggarbetsplats.

– När Arbetsmiljöverket kom med sin föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö för ett år sedan skakade det om lite i hela näringslivet. Vi jobbar hårt med att bevaka frågan, säger Mona Backlund.

Skadeorsaker 2015 (i procent)

Kroppsröresle med fysisk överbelastning  16

Övrigt/oklart 1

El, brand, explosion  2

Läckage/utströmning 1

Ras, fall, bristning av material 9

Förlorad kontroll över maskin 7

Förlorad kontroll över fordon/transportmedel  6

Förlorad kontroll över redskap 18

Förlorad kontroll över hanterat föremål 8

Fall av person från höjd 13

Fall av person (ej från höjd) 12

Kroppsröresle utan fysisk överbelastning 7

Fotnot: Olyckorna har förekommit inom bygg- och anläggning, byggnadsplåtslageri, elinstallation, ventilation, VVS, måleri, glasmästeri och maskinentreprenad.

Källa: Rapporten Arbetsskador i byggverksamhet 2015

Johanna Åfreds

Reporter

johanna@byggindustrin.se

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.