Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag27.05.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Digitalisering

10 saker vi hatar med BIM

Publicerad: 13 Februari 2020, 04:58

Frälsare eller fiende? Många lovordar BIM, men andra ser rött.

Teknikoptimismen breder ut sig i byggbranschen. Prefab och drönare i dag, robotar och 3D-skrivare i morgon. Och grunden för allt är förstås BIM-modellen. Men det finns ett gryende missnöje. Här kommer tio anonyma vittnesmål om branschens missnöje med BIM.


Ämnen i artikeln:

BIMbyggteknikdigitala byggtjänster

1. För svårt

“Generellt tror jag inte att vi som arbetar i projekten vet hur vi ska ta ut information ur en BIM-modell. Det är svårt att ta ut exempelvis mängder och det är lätt att man gör fel.”
Byggingenjören

2. Falsk marknadsföring

“I dagsläget upplever jag att det som vi kallar ”BIM” är en 3D-modell som vi använder för att undvika krockar mellan olika aktörer, exempelvis stomme, el, vvs, sprinkler etc.”
Byggingenjören

3. Arbete utan ersättning

“Vi arkitekter har stora krav på oss från byggföretag att strukturera information så att den passar i deras system. De gör stora vinster på det arbetet vi lägger ner.”
Arkitekten

4. Tidsödande administration

“Jag sitter mitt i det. En outsinlig flod av administration. Det är handlingsförteckningar, ändrings-PM, dwg-export i Sweref, dwg-export i lokalt origo, IFC-export, revidering på ritning, granskning i Bluebeam, granskning i Solibri, klassificera byggdelar…”
Arkitekten

5. Dålig visualisering

“Det som behövs är bra visualisering av var saker sitter i fastigheten och vilka delar de försörjer. Men så ser det inte ut idag. Hur kan ens fastighetsägaren, och en eventuell förvaltningsentreprenör, ta del av informationen i modellen på ett enkelt sätt?”
Förvaltaren

6. Fel fokus

“Det vore så mycket mer värt att se en vy som visar vilka utrymmen som får luft från ett visst aggregat och hur många människor som dimensioneringen är gjord för, än att veta att ett – av 835 likadana – luftdon har skötselinstruktionen ”rengörs med ljummet vatten”.”
Förvaltaren

7. För mycket information

“Förvaltningen behöver inte all information i BIM-modellen, den behöver en bråkdel av den. Men att underhålla informationen så den alltid är uppdaterad och korrekt är ett jättejobb, och så fort den inte stämmer till 100 procent faller hela tanken om att man vet vilken komponent som är ute i huset. Då måste man ändå kolla, och vinsten är nästan borta.”
Förvaltaren

8. En udda fågel

“BIM-fastigheten är en udda fågel i beståndet, vilket gör det svårt att ändra arbetssättet eftersom merparten fortfarande är gamla fastigheter med helt andra förutsättningar. Det som behövs är ett enkelt sätt att överföra relevant information till fastighetsägarens befintliga system.”
Förvaltaren

9. Kräver nya arbetsmetoder

“Ett beslut om fullständig BIM-projektering i ett nybyggnadsprojekt bör följas av ett, om inte beslut, så i alla fall en reflektion över vilka investeringar som då måste göras i befintliga strukturer i termer av digitalisering och systemutveckling.”
Projektutvecklaren

10. Ej användarvänligt

“Det måste finnas en gemensam nämnare så man kan återfinna samma typer av byggdelar i de projekterande verktygen, beskrivande dokumenten och alla databaser som kopplas till projektens modeller. Projekteringen görs av människor och ska kunna hanteras och läsas av människor, kombinationer av koder fram och tillbaka leder inte BIM-processen framåt.”
Arkitekten

Experterna kommenterar

"Det är inga nyheter"

[[{"fid":"15075","view_mode":"default","fields":{"format":"default","field_file_image_alt_text[und][0][value]":"","field_file_image_title_text[und][0][value]":"Henrik Linderoth,  professor byggnadsteknik.","field_tags[und]":"","field_fotobyline[und][0][value]":""},"type":"media","link_text":null,"attributes":{"title":"Henrik Linderoth,  professor byggnadsteknik.","class":"media-element file-default"}}]]

Henrik Linderoth är professor vid avdelningen för byggnadsteknik på Tekniska högskolan i Jönköping. Tillsammans med kollegan Mattias Jacobsson har han publicerat en forskningsrapport om hinder och drivkrafter för en digitaliseringsdriven branschutveckling.

– Allt som kommer fram i kommentarerna känner jag igen från vårt arbete med rapporten. Det är inga nyheter, säger han.

Särskilt kritiken från förvaltarsidan tycker Henrik Linderoth är slående.

– När jag pratar med bostadsbolagens vd:ar är de ofta positiva till BIM. Men i nästa andetag frågar de ”Men vad ska vi ha det till?”, berättar han.

Han uppmanar fastighetsägare att komma in tidigare i processen, så att de kan vara med och ställa krav när modellen tas fram för att se till att information som är viktig för dem finns med. Och minst lika viktigt, se till att få en modell överlämnad som inte innehåller en massa – för fastig-hetsägaren – onödig information. Det finns information som fyller sin funktion i produktionsfasen men blir en belastning i förvaltningen, och då går det utmärkt att leverera en modell utan den, poängterar han.

Även kritiken från arkitekterna känner Henrik Linde-roth igen från sin forskning. Både när det gäller bristande användarvänlighet och betungande administration.

– När det gäller administrationen undrar jag om det inte går att automatisera den i högre grad. Och när det gäller vinsterna av arbetet, varför lyckas inte arkitekterna ta betalt för sin tid? Man kan vara lite självkritisk också, säger han.

Delvis tror han att utvecklingen går åt rätt håll, med standardisering och samarbete mellan de stora byggföretagen. Gemensamma rutiner och krav borde underlätta, resonerar han.

Byggingenjören som säger att modellerna i dag huvudsakligen används för att göra kollisionskontroller slår huvudet på spiken, tycker Henrik Linderoth.

– Det är i enstaka projekt som man har en mer sofistikerad användning, säger han.

Att byggingenjörer upplever att det är lätt att göra fel, till exempel när de ska ta ut mängder ur modellen, är i första hand en utbildningsfråga, under förutsättning att ingångsvärdena i modellen stämmer, enligt Henrik Linderoth. Men han tycker också att det är programutvecklarnas ansvar att se till att systemen är säkra och användarvänliga.

"Frågan är inte om vi ska använda BIM, utan hur"

[[{"fid":"15076","view_mode":"default","fields":{"format":"default","field_file_image_alt_text[und][0][value]":"","field_file_image_title_text[und][0][value]":"Svante Hagman, ordförande BIM Alliance.","field_tags[und]":"","field_fotobyline[und][0][value]":""},"type":"media","link_text":null,"attributes":{"title":"Svante Hagman, ordförande BIM Alliance.","class":"media-element file-default"}}]]

Svante Hagman välkomnar debatten om digitaliseringens och BIM-modellens roll i byggprojekten. Han tycker att debatten hjälper till att lyfta frågorna till rätt nivå.

– Det är viktigt att börja se på byggandet på ett annat sätt än tidigare. Det handlar inte längre bara om fysiska byggnader, utan också om digitala tvillingar, sensorer som samlar data och visualiseringslösningar för att dra nytta av dessa data, säger han.

För att lyckas är det avgörande att branschen utvecklar sina arbetsmetoder, enligt Svante Hagman.

– Frågan är inte om vi ska använda BIM, utan hur, säger han.

Det stora steget handlar inte om att skapa BIM--modeller, enligt Svante Hagman, utan om att förändra arbetssättet. Flera av kommentarerna från frustrerade BIM-användare kopplar han till kompetensfrågan.

– Jag såg det själv när jag var på NCC. Duktiga BIM-koordinatorer är helt avgörande. De måste kunna prata med och förstå dem med lång erfarenhet av att bygga. Och de får i sin tur inte ta genvägar och skriva ut ritningar från modellen eller liknande, utan måste ta sig tid att lära sig använda den, säger Svante Hagman.

Han tror att en stor del av den frustration som människor i branschen känner kring BIM handlar om att de inte ser värdet med modellerna eftersom det uppstår någon annanstans i kedjan av inblandade aktörer.

– Man behöver tydligare strategier och mål för det digitala arbetet som är gemensamma för alla i projektet. I dag sitter många och optimerar sitt eget steg, och då blir nyttan begränsad, säger Svante Hagman.

Gemensamma mål kan också bidra till att rätt information förs in i modellerna.

– Man behöver ställa sig frågan om vilken information som ska föras in i modellerna, och i vilket format. Vad behöver jag själv? Vad behöver fastighetsägaren? Och så vidare, säger han.

Samarbete och gemensamma mål är viktigt på flera sätt, tycker Svante Hagman. Han vill se fler entreprenader som bygger på samarbete och färre generalentreprenader som är upphandlade på lägsta pris.

– Bara för att man jobbar med en digital modell minskar inte behovet av att ses och diskutera fram gemensamma lösningar. Det är nästan tvärtom, säger han.

Elin Bennewitz

Reporter

elin@byggindustrin.se

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.