Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag29.10.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Digitalisering

Digitalisering och befolkningsökning i framtidsspaning

Publicerad: 15 Februari 2018, 10:32

Catharina Elmsäter-Svärd, vd Sveriges Byggindustrier, Jonas Börjesson, WSP, Carin Wallenthin, LO, Svante Hagman, ordförande Sveriges Byggindustrier, Jonas Frycklund, biträdande chefsekonom, Svensk Näringsliv och Mats Wilhelmsson, KTH.

Foto: Anders Siljevall

Hur ser Sverige ut år 2025? Under ett seminarium arrangerat av Sveriges Byggindustrier spanades det framåt. Vilka krav ställer en befolkning som är både ökande och åldrande?


Jonas Börjesson, regionalekonom på WSP, har på uppdrag av Sveriges Byggindustrier gjort en utblick i en rapport för att se hur Sverige kommer att se ut år 2025.

– Man kan konstatera att Sveriges ekonomi i nuläget ter sig väldigt stark, men det finns utmaningar framför oss, berättade han och började med att ta upp befolkningsutvecklingen.

Invandringen är den komponent som påverkar befolkningsutvecklingen mest. Samtidigt är det den minst förutsägbara.

– Vi vet också att Sveriges befolkning blir allt äldre. I samtliga län kommer försörjningskvoten, alltså relationen mellan arbetande och pensionerade, att öka. Med färre personer i arbetsför ålder kommer kommunernas och landstingens framtida ekonomier att påverkas.

Arbetslivet förändras i takt med digitalisering och automatisering och utbildningsnivåerna höjs. Ur ett nationellt perspektiv kan det synas okomplicerat att nya näringar ersätter gamla, men på regional nivå är det inte självklart att nya näringar uppkommer på samma ställen och i samma takt som de gamla försvinner,

Ett ökat bostadsbyggande är beroende av infrastruktursatsningar.

– Är de kommande satsningarna tillräckliga? Många anser att de inte är det. Om försörjningskvoterna ökar – kommer det att finnas skattepengar över till mer infrastruktur, undrade Jonas Börjesson.

Infrastrukturen är motorn

Catharina Elmsäter-Svärd, vd för Sveriges Byggindustrier betonade att infrastrukturen fortsatt kommer att vara motorn för bostadsbyggandet.

– Vad krävs för att en sjuksköterska som utbildat sig i Umeå ska vara beredd att bo och jobba i en annan kommun när hon är färdig? Det handlar om infrastrukturen, det måste vara drivet.

Carin Wallenthin, näringspolitisk ombudsman på LO, tog vid där Catharina Elmsäter-Svärd slutade.

– Kvinnor tenderar att vara lojala mot sin hembygd om de ges möjligheten att utbilda sig och bo kvar, menade hon.

Med bakgrund inom industrin är digitalisering och automatisering inget framtidsscenario för Carin Wallenthin.

– Där är digitalisering ganska gammalt. Bygg står inför stora förändringar längre fram. Kompetensförsörjningen är en viktig del. Oavsett vilket jobb du har kommer det att påverkas av digitaliseringen.

Marknader fungerar inte bra

Jonas Frycklund, biträdande chefsekonom på Svensk Näringsliv, konstaterade att bostads- och arbetsmarknaderna i Sverige inte fungerar bra. Däremot tonade han ner osäkerheten kring befolkningen som WSP visade.

- Det som händer i politiken nu är att de flesta politiker idag ser flyktinginvandringen som en policyvariabel. Det kommer att bli mer förutsägbart hur många nyanlända som kommer till Sverige, berättade han.

Han menade vidare att den tekniska utvecklingen kommer att leda till förändringar. I vissa sektorer har automatiseringen gått extra snabbt.

– Processen hetsas på lite extra just nu när lönekostnaderna är höga, förklarade han.

Pressad akademi

Mats Wilhelmsson, professor i tillämpad finansiell ekonomi på KTH, ansåg att år 2025 inte ligger så långt framåt i tiden och att ur hans akademiska perspektiv kommer inte mycket att hända. Fram till dess har bara två årskullar ingenjörer hunnit ta sin examen. Men industrierna har kompetensbrist idag och KTH har bekymmer med att klara försörjningen av ingenjörer.

– På samhällsbyggnadssidan slår vi i taket på platserna. Vi behöver utbilda fler och samtidigt måste vi utbilda dem mer effektivt. Trycket på lärarna gör det svårt att förnua utbildningen. Vi skulle behöva få utrymme till att se över vad som efterfrågas på arbetsmarknaden. Ska vi ändra vårt civilingenjörsprogram är det på två års sikt, berätta Mats Wilhelmsson.

Anders Siljevall, anders@byggindustrin.se

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.