Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag09.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Digitalisering

Finland i tätpostition när det gäller BIM

Publicerad: 16 Juni 2010, 08:46

När det gäller BIM och virtuellt byggande har svenskar en hel del att lära av Finland. De svenska storbolagen har insett detta.


En bit utanför själva stadskärnan i Helsingfors, i den lugna, välstädade förorten Meilahti ligger Skanska Oy:s huvudkontor. Här har koncernen placerat sitt BIM Competence Center. Det är en formidabel "thinktank", en intern tankesmedja för BIM, Building Information Modelling.

Här vässas och slipas verktygen för att uppnå koncernens olika strategiska mål. Bemanningsmässigt är det en "häxblandad" brygd med kompetens från alla håll och kanter, med rötter i de olika nationella marknaderna.

"Lärorikt att få testa"
För tillfället befinner sig bland andra amerikanen Sean Doolan och svensken Christopher Carlsson på centret.

Sean arbetade med planering och logistik för återuppbyggnaden av World Trade Center-området i New York innan han anslöt sig till BIM-centret i Helsingfors för en sejour på sex månader.

– I Finland är det fokus på egenutvecklade projekt, främst bostäder. Det rör sig inte om så stora jobb, men samtidigt är det projekt med tydliga upprepningsfördelar, säger Sean Doolan.

I USA och Storbritannien handlar BIM för Skanskas del om mycket stora, unika projekt där det samlas specialiserade kompetensteam.

– Om BIM i Finland kan utnyttja standardisering, så är det precis tvärtom i USA. Det är väldigt lärorikt att kunna testa och känna på bägge angreppsvinklarna, fortsätter Sean Doolan.

Fungerar som länk
Christopher Carlsson jobbar normalt för Skanska Teknik i Malmö. Nu pendlar han fram och tillbaka mellan Sverige och Finland under ett år.

– Jag kan fungera lite som länk mellan den finska och svenska verksamheten. Kolla så att vi inte arbetar dubbelt. När det gäller BIM är det helt klart så att Finland ligger före Sverige. Det faktum att flera viktiga mjukvaror på konstruktionssidan kommer från Finland haft stor betydelse, säger Christopher Karlsson.

Lång CAD-tradition
Att Skanskas globala BIM-center placerats i Finland är ingen slump; Finland har en lång CAD-tradition. Det har betalat sig och det finns några viktiga pusselbitar som förklarar varför det ser ut på det sättet:


Staten och forskarsamhället har medvetet och aktivt stöttat byggmodulering sedan 1980-talet.

En rad viktiga mjukvaror kommer härifrån (inte minst Tekla som är en världsledande aktör när det gäller programvaror för byggkonstruktion).

Byggsektorn har drivande IT-gurus som Matti Hannus och Arto Kiviniemi.

De stora finländska byggföretagen har genom åren haft ett öppet och generöst samarbetsklimat och strävat efter allmänna standarder inom IT, CAD och BIM.

Senaatti, Senatsfastigheter - motsvarigheten till tidigare svenska Byggnadsstyrelsen - bygger, äger och förvaltar i princip alla statliga byggnader. Senatsfastigheter kräver sedan hösten 2007 att alla anbudshandlingar från arkitektledet ska vara BIM-baserade.


Christer Finne på Rakennustieto (en slags finsk motsvarighet till Svensk Byggtjänst), har från olika positioner följt utvecklingen av IT och CAD inom byggsektorn i Finland sedan 1980-talet:

Han säger att det stämmer att Finland ligger långt fram när det gäller BIM, och menar att en avgörande faktor är att staten har satsat rejält på forskning.

– Det ena forskningsprogrammet har ersatt det andra och den här tråden löpte också under de tuffa åren i början av 1990-talet.

SENATSFASTIGHETER VÄGER TUNGT
Finland är ett litet land och det statliga byggnadsbeståndet väger tungt. Givetvis har Senatsfastigheters BIM-beslut fått ett kraftigt genomslag, enligt Christer Finne.

– Senatsfastigheter gjorde en studie innan kravet genomfördes och kom fram till att hälften av Finlands ungefär 200 arkitektkontor har kapacitet att klara att lämna BIM-baserade handlingar. Det räckte, tyckte Senatsfastigheter. Kraven kommer nu att utvidgas för att omfatta fler discipliner, säger han.

När Sovjetsystemet rasade samman 1989-1990 föll den finska exporten som en sten och under åren 1991-1993 minskade investeringarna med 60 procent i Finland mot 35 procent i Sverige.

– Depressionen borrade sig djupt ner i Finland; allt gick i stå. Men sedan kom 'boosten'. Vi hade rätt personer på rätt platser och det skapades rätt kemi.

Vid sidan av de statsstödda FoU-satsningarna har också öppenhet och samarbete mellan de stora aktörerna Skanska, NCC, YIT och Lemminkäinen också varit en framgångsfaktor och bland annat bidragit till koncensus kring en standard. Den internationella IFC-standarden för BIM är okontroversiell och accepterad. Men öppenheten är inte längre lika självklar, enligt Christer Finne.

– De stora spelarna ser i dag att det är en konkurrensfaktor att ha en tätposition. Ta Skanska som sitter med företagets globala BIM-center här i Finland och plockar in nyckelpersoner från olika delar av världen. Vi vet att de sitter där men får inte höra så mycket mer än valda delar, säger Christer Finne.

– Och det är egentligen samma sak med YIT, NCC, Lemcon och i viss mån Peab. De 'bimar' på med sina projekt, men annars hör man inte så mycket.

BIM verktyg för nollvisioner
Tillbaka till förorten Meilahti och Skanska: Koncernstrategiskt håller sig Skanska också med fem nollvisioner "The Five Zeros". De fem nollorna står för noll miljöincidenter, noll förlustprojekt, noll olyckor, noll defekter och noll oegentligheter.

BIM är ett viktigt verktyg för att uppnå flera av dessa mål. Det var skälet till att Skanska för ett år sedan etablerade sitt globala kompetenscenter.

– En röd tråd för att klara exempelvis noll förlustprojekt är produktiviteten och här är inledningsskedena till projekten avgörande. Med hjälp av BIM kan vi rulla fram olika alternativa konstruktionslösningar och kalkyler. Det går framför allt väldigt snabbt, säger Tiina Koppinen, BIM knowledge manager på Skanska och FoU-ansvarig på BIM-centret.

Hundratal projekt
I Finland handlar inte BIM om någon slags pilotverksamhet. Alla Skanskas egna projekt på bostads- och kontorssidan liksom byggstarter är i dag är "bimade".

I referenskatalogen finns i dag ett hundratal projekt där BIM använts i varierande grad och i nuläget rullar ett 50-tal projekt, mest bostäder, som moduleras i BIM.

– Implementeringen startade faktiskt för tio år sedan med en modellering ihop med arkitekter. Nu har vi egna bibliotek och schabloner. En styrka i Finland har varit enigheten om att använda IFC-standarden, vilket gör att så gott som alla mjukvaror vi behöver använda kan importeras och exporteras till och från modellen, säger Ilkka Romo, development manager på Skanska.

Rent praktiskt betyder BIM ett tidigare och intimare samarbete mellan de olika projekterande disciplinerna. Arkitekter jobbar jämsides med konstruktörer och installationskonsulter.

I Skanskas projekt har man hittills inte jobbat i en enda gemensam projektmodell, utan de olika modellerande aktörerna jobbar med sina mjukvaror i sina modeller - arkitekterna kanske i Archicad eller Revit och konstruktörerna i Tekla.

Tydligt definierade krav
Skanska har å andra sidan tydligt definierade krav på vad de olika konsulterna ska leverera så att projektledningen omedelbart kan visualisera, mängda eller kalkylera direkt från sin modell.

– Vi träffas löpande på modell- och projekteringsmöten där vi kombinerar de olika modellerna och går igenom dem systematiskt. I det skedet kan vi stanna till och diskutera detaljer i en konstruktion och hur det påverkar de andra disciplinernas modeller. Att se till att det inte finns uppbyggda krockar, att göra en 'clash detection' är A och O, säger Tiina Koppinen.

Byggnaden byggs virtuellt
I ett tidigt skede bygger man upp hela byggnaden virtuellt och ett projektteam med projektledare, platschef, koordinatörer för BIM, säkerhet och de viktigaste projektörerna går igenom bygget bit för bit.

När bygget väl startar är det framför allt platschefen (eller produktionschefen som det heter hos Skanska) som sitter mest med modellen. I princip är modellen öppen åtta timmar om dagen för löpande planering.

Om exempelvis en transport ändras i sent skede kan platschefen själv rätta till det i modellen för att få rätsida på materialflöde och tidplanen - den så kallade fjärde dimensionen; tiden. Däremot kan inte platschefen börja pilla i konstruktionerna.

– Vår bemanning på sajterna ska lära sig hantera och använda modellerna. De får support, men helst ska de klara sig själva, säger Tiina Koppinen.

Integrera underentreprenörer
Liksom i Sverige har Skanska i Finland en relativt hög andel underentreprenader på sina projekt.

– Vissa leverantörer och UE hänger med in i modellerna, exempelvis Rukki på stålsidan. Men mindre leverantörer och UE klarar inte av detta. Då printar vi ut vanliga ritningar åt dem. Det är inga större problem, men vi strävar efter att integrera vårt leverantörsnät i BIM-modellerna för att optimera processen, säger Ilkka Romo.

På konsultsidan fungerar det bra, enligt Tiina Koppinen:

– Vi har vanligtvis inga problem med vare sig arkitekterna eller konstruktörerna. Det blir så mycket enklare för dem att jobba i modeller. De skulle säkert jobba snarlikt även om inte vi krävde det. Den svaga länken inom projekteringen är på elinstallationssidan. Där är de inte så vana vid 3D.

Per Hindersson

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.