Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Lördag19.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Digitalisering

Generalister mot specialister när pappersritningar blir BIM

Publicerad: 1 September 2008, 13:19

Byggprocessen genomgår ett av de största teknikskiftena i byggindustrins historia. Alla lovordar BIM, byggnadsinformationsmodellering, men få vet vad det kommer att innebära i praktiken. Mjukvaruföretaget Autodesk vill sälja bredd medan Tekla Software erbjuder djup.


– Det är ganska naturligt att vi vill vara den dominerande leverantören. Vi har en plattform som täcker alla de tre disciplinerna: arkitekter, konstruktörer och installatörer, säger Hans Liljedahl, nordisk försäljningschef på Autodesk.

Företaget ser gärna att programserien Revit blir byggbranschens dominerande mjukvarupaket, ett slags Microsoft Office för industrins virtuella byggande.

Alla discipliner kan jobba med samma digitala modell av ett byggprojekt utan att förlora någon information på vägen. Det är då man får de största fördelarna med BIM-processen, anser Hans Liljedahl.
Men konkurrenten Tekla Software håller inte med.

– De generella programmen har spelat ut sin roll. Det blir allt vanligare med specialiserade system. De programvaror som vill vara duktiga på allt kollapsar under sin egen tyngd, säger Leif Granholm, vd för Tekla Software i Sverige.

Att bygga upp en digital modell av byggprojektet istället för att skicka pappersritningar till varandra är centralt för BIM-processen. Alla parter som deltar i ett byggprojekt ska på ett eller annat sätt kunna utgå ifrån samma databas. Ny information ska bara behöva matas in en gång och sedan finnas kvar tills huset eller bron står färdig och tas i drift.

Men idag har kommunikationen mellan program från olika mjukvaruföretag stora begränsningar. Data förloras ofta eller får matas in flera gånger när den digitala modellen av byggprojektet skickas vidare mellan parterna, till exempel från arkitekt till konstruktör.

Programmen i Autodesks Revit-serie kan jobba mot samma databas. Företagets affärsidé är att erbjuda ett programpaket som kan i princip allt. Förhoppningen är att de byggbolag, arkitekter och konsulter som samarbetar kring ett projekt ska välja att bara använda Autodesks mjukvara.

Inget krångel
Då slipper de allt krångel med att få program från olika tillverkare att samarbeta. Småhustillverkaren Myresjöhus är ett exempel på ett bolag som har valt den här vägen.

Trots affärsidén kan Revit-sviten kommunicera med andra program, hävdar Hans Liljedahl. Programserien ska stödja import och export av de flesta filformat och bolaget har som ambition att driva frågan om öppenhet och smarta processer.

Företaget är även med i det forskningssamarbete som ska utveckla det teknikneutrala filformatet IFC. Men Hans Liljedahl är samtidigt skeptiskt till formatet.

– Eftersom man ser att det finns så mycket problem med IFC kanske det inte blir det universella formatet som tolkar olika system och tillverkare, säger han.

Tekla Software har valt en motsatt linje.

– Vi tror inte på att alla ska jobba i samma databas. Vi tror att alla aktörer ska ha var sin databas som man synkroniserar kontinuerligt med varandras, säger Leif Granholm.

Bolagets BIM-verktyg Tekla Structures är specialiserat på konstruktion och tillverkning av stommar av tunga material som betong och stål. Programmet har stöd för BIM-processen från projektören till byggentreprenören. Det modellerar även vad som ska göras och när, det som ibland kallas för fjärde dimensionen, 4D.

– Den del av BIM-processen vi gör, den gör vi fullt ut ner till minsta bult, säger Leif Granholm.

Det betyder att ingen information går förlorad när ingenjörer, detaljprojektörer, tillverkare av byggelement och entreprenörer jobbar med ett projekt. Men däremot måste Tekla Software, till skillnad från Autodesk, vara så öppet som möjligt mot andra program som används av till exempel arkitekter eller installatörer av vvs och el.

Förlorar ingen information
Och där anser han att IFC-formatet kan fungera bra. När man skickar en digital modell mellan olika discipliner, till exempel mellan arkitekt och konstruktör, måste inte all information följa med. Därför förlorar man så att säga noll procent av den information man behöver.

– Men om konstruktionsmodellen ska använda IFC för att kommunicera med fabriken som ska tillverka stommarna så förlorar man 50 procent av informationen man behöver. Därför har vi tagit fram en speciell version av Tekla Structures för tillverkningsindustrin, säger Leif Granholm.

Rogier Jongeling är chef för virtuellt byggande på NCC Construction i Sverige. Det är hans jobb att ha överblick över arbetsprocessen och vilka programvaror som behövs när NCC ökar graden av virtuellt byggande inom organisationen.

Han får frågan: kommer en enda programvaruleverantör att bli herre på täppan eller rymmer framtiden en mångfald av mjukvara från en rad olika bolag?

– Jag tror att det blir en kombination av båda, säger Rogier Jongeling.

Han gör en jämförelse med mekanikbranschen och verkstadsindustrin. Där jobbar man med tekniska plattformar som kallas för PLM-system, product lifecycle management. Dessa är databaser som bland annat knyts till de designade parterna i ett projekt.

I vissa fall är det själva PLM-leveratören som även har gjort programvaran för modelleringen. Men i många fall är det så att PLM-systemet har olika typer av gränssnitt mot andra typer av system. Det är trenden i den branschen.

– De flesta leverantörer av programvaror ger andra utvecklare möjlighet att skapa ett gränssnitt mot deras program, för det gör deras program mer attraktivt, säger Rogier Jongeling.

Trots att Autodesk satsar på bredd har företagets Revit-serie fått en specialisering mot design och visualisering. Förklaringen är att företaget även säljer AutoCAD, världens kanske mest spridda CAD-program.

Professionellt animeringsverktyg
Nya Revitplattformen 2009 har fått samma visualiseringsmotor som Autodesk professionella animerings-och visualiseringsverktyg som används inom TV-och filmindustrin. Revit är därför populärt bland arkitekter.

Bolaget har även nyligen köpt bolaget Navisworks, som utvecklat programvara för att sammanställa 3D-modeller från olika program oavsett tillverkare.

Programmet används för grafisk samordning, när flera discipliners modeller slås samman till en grafisk 3D-bild så att man kan se om det blir några kollisioner. De olika disciplinerna går sedan tillbaka till sig och gör korrigeringar i sina respektive modeller.

Köpet av Navisworks visar att Autodesk är medvetet om byggbranschens vilja att använda olika specialiserade program. Att bygga ihop Navisworks med Revit-serien skulle skapa ett mycket kraftfullt verktyg som samarbetar bättre med andra program.

Kompletterar varandra
Men Hans Liljedahl har inget besked om programmen kommer att slås ihop.

– I dagsläget är de två verktyg som kompletterar varandra. Jag vill inte spekulera i vad som ska hända med dem, säger han.

Tekla Software har lagt mindre krut på visualisering. Programmet är sexigt främst för ingenjörer och byggentreprenörer, beskriver Leif Granholm. Av de globala kunderna är 70 – 80 procent stora fabriker av stomelement. I Norden är kunderna främst stora tekniska konsulter som WSP och Ramböll.

Rogier Jongeling, som representerar användarna av programvara, ser gärna att utvecklingen går mot en mångfald av programvaruleverantörer.

– Jag skulle gärna se att det finns flera aktörer. Jag tycker att det är bra med lite sund konkurrens. Det driver på utvecklingen och leder till innovationer. Det gynnar alla, även tillverkarna av programvara, säger han.


De flesta byggbolag
befinner sig i fas ett

Man brukar prata om tre olika steg för hur virtuell design och byggande införs och tillämpas, berättar Rogier Jongeling, chef för virtuellt byggande på NCC Construction i Sverige.

– De allra flesta i byggbranschen befinner sig i fas ett. De som har kommit längst gör redan saker ur fas två och tre, men ännu inte genomgående, säger han.

Viktigast är att man ser över sina byggprocesser, vilken information man använder samt hur man ska definiera, namnge, informationen. Till det sistnämnda är branschens BSAB-system lämpligt, anser han.

– Det är det här som är Byggnadsinformationsmodellering! BIM är alltså inte en modell för mig. För mig är det en process, säger Rogier Jongeling.
1) Det visuella steget. Detta kallas även 3D-projektering och 3D-visualisering. Det innebär att man inte bara använder verktygen för snygga arkitektvisualiseringar. Utan att man även diskuterar ärenden vid projekteringsmöten och för protokoll i modellen, det vill säga noterar dessa digitalt i modellen.

Sedan kan till exempelvis en vvs-entreprenör ta med sig modellen och ett vyprogram tillbaka till kontoret, titta på den på en skärm bredvid och göra ändringar i sitt eget program.

2) Integrationsfasen. Den fas då man börjar integrera sina modeller med kostnadskalkylsystem, utredningar, energianalyser, planering eller ibland även med förvaltningssystem.

Detta kräver mer än den första fasen, men man måste ha den första fasen som bas. Man måste även definiera vilken information som modellerna ska innehålla och hur den ska struktureras. Då måste man titta på de processer som man integrerar modellerna med.

3) Automatisering. Innebär att vissa processer styrs med hjälp av modellbaserad information. Ett exempel är maskinstyrning, till exempel stommar som tillverkas direkt utifrån en 3D-modell eller grävmaskiner som styrs med en 3D-modell.

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.