Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Torsdag13.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Digitalisering

Peab rullar ut bim-mattan brett

Publicerad: 4 November 2011, 11:50

Det virtuella byggandet flyttar ut på byggena. Entreprenörerna går in i projektörernas 3D-modeller och länkar på en fjärde och femte dimension: kalkyl och tidplan.


– Det är nu, i det här skedet, som den stora ekonomiska utväxlingen av bim sker, säger Andreas Furenberg, Peabs bim-strateg.

Och det handlar inte bara om "monsterprojekt". Ambitionen hos Peab är att i princip alla projekt på sikt ska bimas. För ett par år sedan tog Peabs ledning sats och beställde en nulägesanalys och skissade framtidsscenarior utifrån frågan: vad har vi för nytta av bim?

Det hela mynnade ut i en 70-sidig rapport. Potentialen var uppenbar. För en aktör med så stora byggvolymer fanns mycket att tjäna i tid och pengar.

Bara genom bättre kvalitet på handlingarna och en kollisionssamordning i bim som minimerar byggfelen, skulle kostnaderna minskas kraftigt i ett normalprojekt.

Och det är, fastlog rapporten, bara början.

En annan slutsats var att Peab omgående behövde en spindel i nätet, en central bim-strateg. Jobbet gick till Andreas Furenberg som kom från AEC där han var konsult inom cad och bim.

– Min funktion var en direkt effekt av rapporten. Kompetensmässigt är Peab som en pyramid där det finns en grupp alldeles i toppen som är väldigt duktig på bim. Vi har bland annat flera avancerade projekt i 5D, främst i Stockholm. Under den här spetsverksamheten har vi den stora basen av medarbetare som inte har någon erfarenhet och knappt vet vad bim är.
– Ett första steg blir att lyfta medarbetarna och projekten som ligger långt ner i pyramiden. Knuffa upp dem kompetensmässigt. Vi ska göra det så enkelt som möjligt. Om vi börjar med enkla kollisionssamordningar så är mycket vunnet. Byggfelen minimeras, vilket alla märker. Säg att vi lyckas spara åtminstone en procent av projektkostnaderna. Det kan låta blygsamt, men sett i kronor är det en kännbar summa. Dessutom ger bim en rejäl chans att verkligen bidra till att bygga miljövänligare och energisnålare hus, säger Andreas Furenberg.

Just nu håller han på att skapa en operativ organisation kring bim. Uppgifterna är praktiska och handgripliga. Bim-organisationen ska kunna stötta projektledningarna på fältet och fungera som support och bollplank åt kunderna. Peab måste "äga" modellen i relationerna gentemot leverantörer.

– Det är den resa vi är på just nu. Vi behöver inte kunna allt om bim, men vi ska kunna vara konkreta. Hur ska modellerna se ut? Vad ska de användas till? Det primära för oss är att verkligen driva på så att fler och fler kommer igång och använder bim för kollisionskontroller, kvalitetssäkring och förståelse i projektet. Steget därpå är vad vi kallar den fjärde och femte dimensionen – tid och pengar. Vi gör mängdavtagningar för kalkylen. Det är här vi ser de stora vinsterna genom bättre styrning och kontroll, säger Andreas Furenberg.

Peab väljer att definiera och sortera upp bim i tre nivåer:
1. Byggnadsmodell (BM). Här är det den traditionella 3D-modellen från projektörerna där Peab använder modellen primärt för kollisionskontroller på byggsidan och för maskinstyrning på anläggningssidan.

2. BiM. Här går man ytterligare steg och extraherar saker, kanske exporterar en viss mängd eller gör en simulering i tid eller energiåtgång. Ju fler och tydligare direktiv som ges till modellmakarna, desto mer kan man plocka ut ur modellen.

3. BIM. Då är man framme vid själva integrationen. De olika disciplinerna matar varandra med information. Kalkylingenjörens mängdberäkningar kan exempelvis visualiseras genom ett klick i modellen. Felkällorna minimeras om inmatningarna är korrekta. I detta skede kan man också gå vidare från konkreta byggelement till kalkyl och vidare till tidplanering.

– Har man kommit så pass långt så får man tidplanen nästan gratis och man kan simulera etablering, produktion, kranbanor eller vad det nu är frågan om. Dessutom kan detta visualiseras. I och med att enhetstiderna ligger i modellen så ändras med automatik kalkylen om vi förändrar tidplanen. Det blir dubbelriktat. På den här nivån har vi givetvis mycket stöd också för logistik och inköp, säger Andreas Furenberg.

Peab är på den mest avancerade nivån i några få projekt. Men det är, som sagt, en bra bit ner till den breda basen.

– För att kunna bredda fortsätter vi att initiera olika pilotprojekt. Tanken nu är en så stram och stark styrning som möjligt. Hela poängen är att vidga basen. Eldsjälarna på spetsnivån behöver vi inte göra så värst mycket åt, de driver på sig själva. Dock är samordningsbiten internt mycket viktigt så att vi strävar åt samma håll.

– En uppgift för mig och vår nya bim-organisation blir också att göra förutsättningarna så enkla och tydliga som möjligt för våra projektörer och leverantörer. Problemet är inte de stora arenorna eller hotellen. Där finns det alltid utrymme att krydda med specialkonsulter. Tricket är att kunna leverera bra bim-lösningar i konventionella projekt på kanske 10-30 miljoner kronor. Den första nivån, BM, är den givna utgångspunkten. Det är mat och potatis. Så långt ska vi alltid komma. Att inte bima till första nivån ska utgöra undantagen, säger Andreas Furenberg.

En central punkt är vad man beställer från projektörerna. Vilken detaljeringsgrad ska modellen ha? Peab har definierat tre grundnivåer (se underst i artikeln) – konceptmodell, objektsindelad modell och detaljerad bygghandling.

– Hur det modelleras är kanske den största utmaningen. Vi kan inte bara säga att vi vill ha 3D. Det kan betyda nästan vad som helst. Vi måste få rätt modell, enkel och tydlig och utan massa krångel. Anvisningar ska inte vara 50 sidor. Det ska vara en "bilderbok" på tio sidor, med stora bilder.

Vad har ni för kompetensluckor? Är platscheferna mogna att ta ansvaret?
– De behöver bim-samordnare, koordinerare, som stöttar i projekten. Tricket är att hitta en lagom nivå för det enskilda projektet. Sedan beror det förstås på hur våra resurser ser ut. Vi kan ju köpa in samordningsfunktionen från en konsult men då är det viktigt att veta vilka riktlinjerna är och hur högt vi ska sätta ambitionerna, säger Andreas Furenberg.

Vad fattas i Sverige ur bim-prespektiv?
– Vi skulle gärna se en nationell svensk bim-standard. Det är också ett sätt att motverka ett ställningskrig mellan de olika mjukvaruleverantörerna. Vi behöver vara neutrala och öppna. Programmen lämpar sig för olika saker och för olika projekt. Autodesk är i särklass störst, men de senaste åren har det funnits en trend med ett växande antal mindre nischaktörer. Det finns ju en internationell standard, IFC, som jag tror och hoppas på. Men den har också brister.
I idealbilden av bim har man en fantastisk gemensam databas där alla aktörer och discipliner jackar upp sig. Så ser det inte riktigt ut i verkligheten, menar Andreas Furenberg.

– Däremot finns det en massa databaser runt omkring som försöker kommunicera med varandra. Vi som entreprenör är en spelare i cirkeln. Vi måste ha verktyg så att vi kan förädla vidare.

Ser du några falskhalsar eller bromsklossar bland de olika projekteringsdisciplinerna?
– Jag tycker det börjar bli rätt bra. Vi ser ingen disciplin som är helt utanför, även om det kanske finns potential att göra mer hos specialistområden som akustik-, brand- och energikonsulterna. Däremot skiftar kompetensen mellan konsultbolagen. Fortfarande händer det att företag vill ha prispåslag för att bima, kanske 15 procent. Det är helt galet. Det går minst lika snabbt att bima som att lägga ut i 2D. Vi vill inte betala för mertid, däremot är vi beredda att betala för bättre kvalitet på handlingarna.

– Ju tydligare vi kan vara mot projektörerna, desto bättre är det. Det är nyckeln till att få bim-flödet att flyta. Helst skulle jag vilja ha standard på det här. Sedan ska flödena ut till arbetsledarna, till bodarna. Hur gör vi? Hur ska vi kunna läsa ut materialet, mäta, sätta koordinater? Vi testar med surfplattor som hantverkarna tar med sig ut till betongen, säger Andreas Furenberg.

För tillfället väntar en handfull 5D-projekt på att dra igång. Bim-ambitionerna är varierande. Av pilotprojekten löper inte alla linan ut. Något projekt fokuserar på mängdning, ett annat på planeringsaspekten.

– Min ambition är att processen ska vara mer eller mindre självgående. Hellre att trycket kommer från snack i korridorerna än att jag står och basunerar ut det i en aula eller via intranätet. Faktum är att intresset och drivkraften internt är enorm, säger Andreas Furenberg.

Tre grader av bim-leveranser

Detaljeringsgraden på bim-leveranserna är något som Peab tittar på. Utgångspunkten är tre grundnivåer men kan eventuellt sluta i fler för att få ett frekventare flöde:
• Konceptmodell: i väldigt tidiga skeden. Ungefär som tidiga skisser med ytor, volymer, former och BTA (bruttoarea) och BTV (bruttovolym).
• Objektsindelad modell (ungefär systemhandlingar). Materialen är ännu inte specificerade, men balkar, dörrar, fönster och så vidare är med i modellen och Peab kan göra grova kalkyler.
• Detaljerad bygghandling. Här är dimensioner och material definierade exakt.

Per Hindersson

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.