Akademisk misstro mot forskning i företagen

– Vi är nog en av få kommuner i landet som försöker arbeta aktivt med våra översiktsplaner. För två år sedan beslutade vi att följa upp vår översiktsplan för att se vilka effekter den har lett till ur ett stadsbyggnadsperspektiv. Där vet jag att det slarvas en hel del i alla kommuner, säger Albert Edman, chef för utveckling och hållbarhet i Umeå.

Själv har han erfarenhet från Boverket och tycker det ger honom ett bra perspektiv på hur Umeå planerar staden i ett större sammanhang.

Han deltog i ett seminarium hos IQ Samhällsbyggnad under Almedalsveckan i Visby om vem som tar ansvar för glappen i forskningsfinansieringen i samhällsbyggandet. På seminariet släpptes också en rapport från Sweco om kritiska faktorer för framgångsrik samfinansiering inom samhällsbyggnad.

Ett av de stora glappen inom sektorn är klyftan mellan den akademiska forskarvärlden och verkligheten för forskare som jobbar med sina projekt åt företag, sade en av förgrundsfigurerna under bildandet av IQ Samhällsbyggnad som strävar efter att överbrygga avståndet mellan forskarvärlden, näringslivet och politiken.

Där finns en hel del kvar att göra och det handlar då mer om attityder än om pengar.

– Pengar är egentligen inte ett stort problem för forskningen, menar till exempel Björn Samuelsson, som delar sin tid mellan sin anställning i Sveriges Byggindustrier och riksdagen, där han är ledamot för moderaterna.

– Till bra forskningsprojekt går det alltid att hitta pengar, menar han.

Mårten Lindström för sin del är starkt kritisk mot attityderna i den akademiska forskarvärlden:

– Det behövs mer av forskare i företagen och möjligheter att deras arbete och forskning för företagen att vara akademiska meriter.  Det måste premieras att man kan gå mellan forskning och företag.

Albert Edman, Umeå kommun instämmer.

– Det behövs okonventionella samarbeten.

Staffan Åkerlund