Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Söndag20.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Forskning

Bara de anställda kan ändra stel byggbransch

Publicerad: 1 Mars 2010, 12:03

Andreas Ekeskär ägnade sitt examensarbete på KTH åt ämnet kunskapsöverföring. Samhällsbyggnadsbranschen ligger långt efter andra branscher, konstaterar han.


Rätt mental inställning kan förändra en hel bransch, hävdar Andreas Ekeskär. Detta är också titeln på hans examensarbete i ämnet knowledge management som nyligen godkändes på KTH. Uppsatsen gav honom civilingenjörsexamen inom samhällsbyggnad med inrikting på byggprojektledning.

– Jag gjorde examensarbetet på teknikkonsultföretaget Grontmij där jag även gjort praktik tidigare. De beskriver sig som en utmanare med ambitionen att förändra en hel bransch vilket gjorde det särskilt intressant att studera hur de jobbar med erfarenhetsåterföring och kunskapsöverföring, säger Andreas Ekeskär.

Studier visar, enligt Andreas Ekeskär, att samhällsbyggnadssektorn har varit väldigt dålig på att arbeta med kompetensutveckling och kunskapsfrågor. Vid en jämförelse med andra kunskapsintensiva branscher, till exempel läkemedelsindustrin, managementkonsulter och IT-företag ligger samhällsbyggnadssektorn långt efter.

– Det gäller alla företag inom sektorn men för just konsultföretagen vars hela verksamhet bygger på att sälja tjänster baserade på kunskaper är det extra viktigt att ta tillvara och överföra kompetens på ett effetkivt sätt. Företagen har sina huvudsakliga tillgångar låsta hos medarbetarna. Genom att arbeta med sin kunskapshantering skulle de kunna både spara och tjäna kapital, säger han.

Men, understryker Andreas Ekeskär, det finns ingen standardiserad metod för att mäta kunskapshanteringsarbete utan det måste utgå från varje enskild organisation. Till viss del tror han att branschens självbild av att vara gammeldags och förändringsobenägen lett till att många företag inte vågat eller orkat ta initiativ till till just förändring.

– Många gånger tror jag att det är en självuppfyllande bild som branschen har av sig själva. Bilden av samhällsbyggnadssektorn som en sektor där arbetet bedrivs som det alltid har gjort har lett till att branschen tror att förändring är svårt och komplicerat.

Med goda rutiner för kunskapshantering tillgodogörs inte bara det intellektuella kapitalet utan även ekonomiskt mätbara effekter kan synas, skriver Andreas Ekeskär i sin uppsats. Inom en organisation kan medarbetarna bli effektivare genom att spara tid och resurser när tidigare lärdomar återanvänds. Det ger i sin tur effekter på kundnyttan eftersom kunderna blir nöjdare när uppdrag och projekt håller tidsplanerna med bibehållen kvalitet. Hur lever då Grontmij upp till detta?

– De har kommit långt med sitt arbete, särskilt med företagskulturen som de har arbetat aktivt och framgångsrikt med. Men de har samtidigt långt kvar och har identifierat att det saknas ett lätthanterligt system för erfarenhetsåterföring inom uppdrag som de har utfört.

En enkätstudie som Andreas Ekeskär gjorde bland Grontmijs 800 anställda i Sverige visade att många medarbetare upplevde att kraven på en hög debiteringsgrad gjorde att det inte fanns tid till att reflektera över vunna erfarenheter och att det inte var en prioriterad fråga hos företagsledningen.

Vad kan ett företag göra konkret?

– Det är väldigt viktigt att det finns en företagskultur som uppmuntrar till att dela med sig av kunskaper, det får inte bara vara en policy. Det måste göras sammanställningar av erfarenheterna och de måste vara lätta att få tillgång till i efterhand. Anställda måste också ställa krav på ledning och chefer för att få tillgång till tidigare kunskaper.

– Ett annat exempel på vad man kan göra är att ha mentorskapsprogram, där överförs de tysta kunskaperna som är de mest svåröverförbara men samtidigt mest värdefulla. Att jobba med kompetensnätverk mellan olika orter är ytterligare ett sätt. Det kan till exempel visa sig att man jobbar på ett vis i Boden och på ett annat i Karlstad, trots att man är anställda inom samma företag.

– Ytterligare ett exempel är att utveckla intranätet till en portal som används i det dagliga arbetet och till mer än för information. Inrätta en sökvänlig databas med sammanställningarav tidigare projekts lärdomar och kontaktinformation till medarbetare kopplad till deras kompetensområden, säger Andreas Ekeskär.

Johanna Åfreds

Reporter

johanna@byggindustrin.se

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.