Beståndet i stort behov av ett lyft

Dialog med de boende blir allt viktigare och nyligen fick ett NCC-projekt i Botkyrka pris av Sabo bland annat på grund av bra medborgardialog.

– Medborgardialog är hett. Jag har aldrig varit så bokad som nu, säger socialantropologen Viktoria Walldin på White arkitekter som föreläser mycket om ämnet.

På 60- och 70-talet fanns ett tydligare intresse, tycker Viktoria Walldin, men sedan föll denna del av byggprocessen lite i glömska i två decennier. I mitten av 00-talet togs tråden ”social hållbarhet” upp igen – där medborgardialog blev ett verktyg. Det sammanföll med att många miljonprogramsområden var i akut behov av upprustning – ett behov som bara ökar för varje dag som går.

Viktoria Walldin, White arkitekter

Viktoria Walldin ser ett allt större intresse från byggbranschen för medborgarens perspektiv.

– Kommunerna har länge brytt sig om vad folk tycker, men den marknadsdrivna byggsektorn har inte varit så intresserad. Men de senaste 3–4 åren har intresset vaknat, mycket på grund av olika certifieringssystem, tror jag, säger hon.

Krögarvägen 2 var ett första exempel på hur NCC vill renovera och samtidigt lyfta fram de boendes perspektiv inför sitt stora upprustningsprojekt i Fittja i Botkyrka utanför Stockholm vill de förändra medborgardialogen och renovera på ett sätt så att fler känner sig delaktiga.

White arkitekter har jobbat mycket med att modernisera medborgardialogen – och det var också ämnet för NCC:s tävling Inclusive City Academy som hölls i höstas. Där hade 12 studenter från KTH och Chalmers handplockats för att tävla om vilket team som tog fram den bästa lösningen för en nytänkande medborgardialog.

– Att NCC utlyser en tävling i medborgardialog och inte i arkitektur - det är unikt och ett supertecken på det här nya intresset, säger Viktoria Walldin.

Det vinnande teamet föreslog bland annat att man skulle ta samrådet till medborgarna genom att söka upp dem där de befinner sig – på boxningsklubbar och i matbutiker. De ville också skapa ett onlinesamråd i ett chattrum och låta medborgarna bidra till förslag på fysiska ”pop-up-parker” varav ett förslag senare kan bli permanent.

– Det som var intressant med studenternas idéer var att alla föreslog medborgardialoger som inte hade en början och ett slut – utan var pågående processverktyg. De tror jag är väldigt viktigt. En medborgardialog måste fortsätta hela tiden, säger Viktoria Walldin.

Madeleine Nobs, affärsutvecklare, NCC Building.

NCC har själva tagit fram materialet ”The Inclusive City”, där de konstaterar att klyftorna mellan fattiga och rika områden ökar oroande mycket i alla de nordiska ländernas huvudstäder. Men flera renoveringsförsök som varit tänkta att höja status och boendestandard i miljonprogramsområden har fått kritik för att de inte hjälper de boende som utan leder till höjda hyror och driver många till flytt. I det stora projekt de fått i Fittja – där 1300 lägenheter ska renoveras – vill de verkligen göra ett försök att renovera på ett sätt som gör att folk kan bo kvar.

– Vi ska bygga om hela Fittja framöver och vi måste göra det på ett sätt som är inkluderande och inte exkluderande, säger Madeleine Nobs, affärsutvecklare hållbara affärer, NCC Building.

Därför blir det inte tal om att lyxrenovera husen.

– Vi gör en funktionell renovering, sedan skapar vi värden mellan husen – det kommer vara något av det viktigaste framöver – vi måste återta statusen i tidigare utsatta områden som många stockholmare nu väljer att aldrig besöka.

Målet är att NCC:s arbete ska få folk att vilja bo kvar och även få nya människor att flytta dit.

– Vi vill skapa mötesplatser för hälsa, för kvinnor, för kultur, stillhet, för att leka, äta och prata. Vi hoppas att vi kan göra ändringar som till och med gör att nya människor kan tänka sig i bostadsbristens Stockholm att flytta till ett utsatt miljonprogramsområde som inte varit förstahandsval fram tills nu, säger Madeleine Nobs.

Viktoria Walldin tycker att det är väldigt bra att NCC är med och utbildar unga om social hållbarhet och medborgardialog. Men hon säger att det är viktigt att aktörer som jobbar med medborgardialog minns att de inte kan lämna hela ansvaret för ett områdes framtid på medborgarna.

– Säger 500 pojkar att deras liv kommer förändras om de får en konstgräsplan kanske det står för något annat – vad behöver de egentligen? måste man fråga sig. Det är naivt att säga att de boende är experter – man måste ha en expert som kan sätta deras önskemål i perspektiv i nutid kontra framtid, säger hon.

Tempot när det gäller upprustningen av miljonprogramsområden måste också höjas tror Viktoria Walldin. Som det är nu går arbetet långsamt och det sticker i ögonen för de som bor i gamla nötta byggnader.

– Parallellt med att man inte rustar upp gamla områden smälls det upp nybyggda lyxiga områden på nolltid, det är provocerande för många, säger hon.

Mikael Mangold, forskare på Chalmers.

Mikael Mangold är forskare och disputerade förra året på Chalmers. I sin avhandling sammanförde han statistik från olika register och kunde få en bild av den socioekonomiska situationen i de områden där flest renoveringar behövs. Hans fokus var på Göteborg och han kom fram till att de områden som är i sämst skick där är de områden där betalningsförmågan för nya hyror kommer att vara minst.

– Göteborg är speciellt för det är väldigt stor segregering i staden och många miljonprogramsområden byggdes som satellitbostadsområden, segregering finns dock i alla andra stora svenska städer. Det är bland annat detta jag vill arbeta med i nästa steg, säger han.

I sin nuvarande forskning samarbetar han han med Boverket, Regeringskansliet och andra myndigheter.

– Mitt mål är att se samband och förklara utvecklingen vi ser rent statistiskt.

Martina Strand Nyhlin, frilansjournalist, red@byggindustrin.se