Forskningsprojekt ska granska byggmyter

Byggbranschen, via Sveriges Byggindustrier (BI), satsar nu på att initiera och finansiera ”fri forskning med höjd och internationell kvalitet” för att ta reda på hur det egentligen står till med sektorns allmänna hälsotillstånd – produktiviteten, innovationskraften, konkurrensen och effektiviteten.

Ett antal universitet och högskolor deltar och forskningen, som ska utföras snabbt och koncentrerat och utmynna i en löpande rapportserie utifrån en forskningsinriktning, ett ämnesval, som spikats av BI:s styrelse på förhand. Studierna utförs i samverkan mellan etablerade professorer och så kallade postdokforskare, nydisputerade forskare med en form av tidsbegränsad forskaranställning.

– Branschen stämplas som konservativ och det är skadligt. Min bild är att branschen utvecklats fantastiskt mycket sedan 1980-talet när jag själv kom ut på banan. Branschens utseende på 1980-talet har egentligen ingen koppling till hur det ser ut i dag. Vi rör oss i en helt annan verklighet, säger Tomas Carlsson.

Byggsektorn har tagit en hel del stryk i rapporter som Byggkommissionens ”Skärpning gubbar” (2002) och Statskontorets ”Sega gubbar” (2009).
Ett exempel från ”Sega gubbar”:

”Statskontoret finner att omvandlingstrycket är fortsatt begränsat inom byggsektorn. I detta avseende är avsaknaden av konkurrens inom vissa byggled samt en starkt konjunkturdriven efterfrågan särskilt problematiskt….Branschens förändringsarbete har ännu inte påverkat byggkostnaderna och produktiviteten inom branschen…”

Som en följd av slutsatserna i ”Sega gubbar” initierade finansdepartementet ett femårigt utvecklingsprojekt – Hållbart samhällsbyggande i världsklass och en styrgrupp med Sven Landelius som ordförande och Jan Borgbrant till sekreterare.

– När satsningen ”Hållbart byggande i världsklass” lanserades så var vi några stycken som såg både risker och möjligheter med detta. Vi var rädda för att man rätt och slätt skulle rada upp de vanliga representanterna och utredarna som sedan skulle samla ihop och bekräfta de vanliga fördomarna om branschen, säger Tomas Carlsson.

– Problemet med ”Skärpning gubbar” och Sega gubbar” var att vi började bli rätt många som helt enkelt inte kände igen oss i slutsatserna. Undertexten var ju att Sveriges entreprenörer är dumma, sega, konservativa och rädda och nu fanns risken att vi skulle få ytterligare en slägga i huvudet och nygamla förslag på lösningar som byggde på ytterst vaga premisser. Min och BI:s styrelses idé var då att göra någonting offensivt och konstruktivt och utnyttja den möjlighet som ambitionerna med ”Hållbart byggande i världsklass” inbjöd till, säger Tomas Carlsson.

BI:s styrelse funderade och Tomas Carlsson fick uppdraget att komma fram med ett förslag. Han anlitade i sin tur förre chefen för NCC-universitetet Björn Wootz som koordinatör.

– Vi ville skjuta in oss på att ta fram riktig kunskap, skippa fördomarna och i stället koppla in universitet och högskolor och få höjd på rapporterna. Det skulle inte röra sig om att lägga ut en serie examensarbeten. Lösningen blev i stället att bilda ett nätverk av erkända professorer vid en rad olika universitet och högskolor.

– Det innebär ett steg utanför komfortzonen. Det här är inga beställningsjobb. Vi tar fram en rad viktiga frågeställningar och säger: Var så god, belys detta!
BI:s styrelse sätter ämnesrubrikerna och tillhandahåller pengarna. De olika professorerna tillsätter sedan de personella resurserna, i huvudsak temporära forskningsuppdrag för nydisputerade forskare. Sedan är forskarna fria att forma sin forskning, sätta sina egna vinklar, utforma rapporten och fria att komma fram till egna slutsatser.

– Det här ska vara relativt snabba projekt. Rapporterna ska hålla så pass hög klass att de tål granskning och internationell publicering. Det kan låta som ett konstigt krav, men är ytterst det vedertagna sättet att kvalitetssäkra forskning. De vetenskapliga tidskrifterna har en granskande redaktion och materialet når på det sättet ut till alla som forskar i de berörda ämnena.

– När vi har diskuterat budgeten för det här har det varit viktigt att betona långsiktigheten. Blir det bra så håller vi på länge, säger Tomas Carlsson.

Nu är flödet igång. De två första rapporterna är klara – ”Förstärkta drivkrafter för förnyelse”, av Malena Ingemansson, Uppsala universitet, och ”Dålig produktivitetsutveckling i byggindustrin: Ett faktum eller ett mätfel?”, av Hans Lind och Han-Suck Song, KTH.

Och från och med nu kommer rapporterna löpande, ungefär en utgivning i kvartalet. Rapporterna kommer att finnas tillgängliga i sin ursprungsversion samt i en populärversion inklusive presentationsmaterial som tas fram av BI i samverkan med forskarna.

– Tanken är att rapporterna ska spridas till alla som har inflytande över vår bransch; byggherrar, politiker, media men också givetvis också branschen själv. Vi kanske får en chans att skapa en ny och mer konstruktiv självbild, säger Tomas Carlsson.


Tomas Carlsson kommenterar de olika forskningsuppdragen

Sveriges Byggindustrier har gett sju professorer i uppdrag att ta fram varsin forskningsrapport om sju viktiga områden för byggindustrin. Här är Tomas Carlssons kommentarer till de uppdrag som har valts.

1. Drivkrafter och hinder för förnyelse. (som Malena Ingemansson, Uppsala universitet, tagit fram en rapport om) ”Här handlar det om förnyelsetakt och innovationer. Vi har anklagats för att vara konservativa, ha låg innovationsgrad och lägga ytterst lite resurser på forskning och utveckling. Det kanske är så, och det kanske finns många skäl till varför det är så. Vi producerar produkter som ofta ska hålla i mer än 100 år. Det kanske bidrar till en viss konservatism. Jag har haft min Iphone i drygt ett år och är jätteglad att den fortfarande håller. En kort livslängd kan vara okej för smartphones och andra elektronikvaror, men våra byggda produkter måste hålla betydligt längre.”

2. Att mäta branschens produktivitet. ”Det här ämnet diskuterades ganska livligt i styrelsen. Upprepas ett påstående tillräckligt många gånger så framstår det som sant. Det hävdas att byggbranschen kännetecknas av usel produktivitetsutveckling. Det finns många aspekter på detta. Man blandar päron och äpplen, eller snarare man klumpar ihop anläggandet av cykelbanor med produktion av nya flerbostadshus, sjukhus och komplicerade infrastrukturlösning. Och sedan jämför man det med den fasta industrin. Det blir väldigt svepande. Här har vi en rapport framme. Hans Lind och Han-Suck Song på KTH tittar på frågan och kommer fram till att man med dagens mätningar egentligen inte kan säga varken bu eller bä om byggbranschens produktivitet. Mätningarna är för osäkra, oprecisa. Det är intressant och värt att gå vidare med.”

3. En effektivare planprocess. ”Vi ser alla att våra projekt ofta får en extremt lång framkörningssträcka och en förklaring är att planprocessen rymmer väldigt många olika intressenter. I processen ryms de enda reella chanserna att påverka ett projekt, och då normalt genom att helt sonika överklaga och säga nej, eller om det rör sig om en myndighet eller kommun, sätta oerhört tuffa krav. Det finns väldigt många aspketer att spegla. Grundfrågan blir om samhället hanterar planprocessen på rätt sätt.”

4. IT och produktivitet. ”Det här känns som en ganska given forskningsinriktning. De flesta andra branscher, från shipping till dagligvaruhandeln, har ökat sin effektivitet och produktivitet påtagligt med hjälp av nya digitala verktyg. Uppenbarligen återstår mycket att göra på byggområdet. Detta är ett enormt fält att gräva i.”

5. Internationella inköp. ”Handel är centralt. Vi kan gå tillbaka till Bertil Ohlins nobelpris i ekonomi och det så kallade Heckscher-Ohlin-teoremet som visar att välståndet skapas och baseras på handel. Sverige är till stora delar en handelsnation. På byggsidan händer dock inte så mycket. Varför? Vi borde ha en nettoexport från vår näring om vi är så bra som vi tror att vi är.”

6. Ledarskap för förnyelse. ”Den här frågan kändes också rätt given. Entreprenadbranschen är väldigt personalintensiv och står inför ett dramatiskt generationsskifte. Enbart personalförsörjningsfrågan väger tungt, men här ryms en lång rad aspekter.”

7. Effektivare arbetsfördelning i byggprocessen. ”Också en rätt självklar fråga som diskuterats och debatterats i det oändliga. Byggsektorn karaktäriseras av det omtalade stafettloppet mellan de olika aktörerna, både i den större processen men även i det mindre på en lokal byggarbetsplats där det kan handla om valet mellan platsbyggeri eller prefab.”

TOMAS CARLSSON
Född: 1965
Utbildning: Civilingenjör och MBA.
Yrke: Chef för NCC Construction Sverige.
Uppdrag: Ordförande för Sveriges Byggindustrier.
Karriär: Tidigare erfarenheter bland annat regionchef Väst NCC Construction Sweden 2005–2006, chef NCC Roads Nya Marknader (Polen, Baltikum och S:t Petersburg) 2000–2005, produktionschef Skanska 1999–2000 (Södra Länken), arbetschef NCC Industri (Ballast), 1997–1999, olika befattningar inom NCC:s anläggningsverksamhet 1991–1996.

Per Hindersson