Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag12.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Forskning

Fortfarande fuktiga fasader

Publicerad: 17 Mars 2008, 09:54

Det har snart gått ett år sedan den senaste mögelskandalen. Och de undersökningar som forskningsinstitutet SP har gjort sedan dess bekräftar bilden: Det är omfattande skador på de putsade fasader som byggts med metoden enstegstätning. Värst är det på Västkusten och andra blåsiga platser. Och de flesta byggbolag kämpar fortfarande med att ta fram alternativa fukttåliga konstruktioner.


Vid ett fåtal tillfällen har det blivit mediestormar kring byggmetoder. I juni förra året hände det igen. Risken för fukt- och mögelskador i fasadkonstruktionen enstegstätning blev ett hett debattämne i tidningar och teve.

Det var SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut som slog larm i en facktidning. Men genomslaget blev betydligt större än man räknat med. Institutet ordnade en temadag om riskerna med fasadkonstruktionen och räknade med 25 – 30 deltagare. Det kom 320 personer. Ytterligare 100 personer fick inte plats.

Nio månader har gått och SP har fortsatt sina undersökningar. Och resultatet är nedslående.

– Min syn är att det förekommer läckage i stor omfattning. Det är väldigt stora skador tyvärr, säger Anders Jansson, forskare och skadeutredare på SP.

Han har själv kört runt till åtskilliga områden runt om i hela Sverige och har hittills undersökt runt 300 hus. Värst drabbad är Västkusten, från Skåne till norr om Göteborg. Där är det mer regel än undantag att det har läckt in, enligt Anders Jansson.

– Det finns en klar koppling mellan väderutsatt läge och läckage. På ställen där det inte är väderutsatt läge där har vi inga inläckage, även om det finns stora otätheter, säger han.

Med väderutsatt läge menar han vindtryck. När det regnar rinner vatten utmed fasaderna. Hård vind trycker sedan in vattnet i otätheterna. På Västkusten är fasader vända mot syd, sydväst och väst mest utsatta för hårt vindtryck.

– I inlandet har vi väldigt få inrapporterade skador, trots att det förekommer otätheter på fasaderna. Jag kollade ett objekt i Borlänge som låg väldigt väderskyddat. Fasaden hade väldigt stora otätheter men inga inläckage alls, säger Anders Jansson.

känner inte igen sig
Representanter från byggbolagen samarbetar med SP. De berättar att de respekterar institutets arbete. Men samtidigt uttrycker de en viss misstro, de känner fortfarande inte igen sig i SP:s beskrivning av problemens omfattning.

– Den bild som SP har gett är inte en bild som vi har sett, säger Jan Bylund, chef för tekniska plattformar på NCC.

– Vi har mätt fukt i alla våra färdigställda projekt med en oberoende konsult. Resultatet är väldigt bra. Det gör oss naturligtvis konfunderade, säger Johnny Kellner, utvecklings- och miljöchef på Veidekke Bostad.

hög skadefrekvens
Men Anders Jansson anser att bolagen får stå för sina undersökningar själva.

– Jag vet inte om jag håller med. Jag har undersökt cirka 300 objekt, både höghus, friliggande villor och flerbostadshus. Och skadefrekvensen på de här objekten är tyvärr mycket hög, säger han.

De flesta bolag som Byggindustrin har pratat med anser att metoden enstegstätning inte behöver innebära fuktskador. Det är en rationell metod som kan göra husen energieffektiva.

Men samtliga bolag håller med om att enstegstätning är en riskfylld metod. Det gäller att göra allting rätt, för det är vid anslutningar och infästningar av till exempel balkonger och fönsterbleck som problemen uppstått. Därför gäller det att anlita bra hantverkare, framför allt plåtslagare.

Och har fukten väl tagit sig in i konstruktionen gäller det att se till att den kan torka ut. Ligger fukten kvar får det inte finnas organiskt material som mögel kan växa i. De flesta bolag har därför slutat sätta in kartongklädda gipsskivor i fasaden. Några har även bytt ut träreglarna mot stålreglar. Bolagen försöker också få in en luftspalt i konstruktionen.

Men det är inte enkelt. Flera bolag uttrycker att de jobbar intensivt. Kaxigast är Skanska som hävdar att de redan innan larmen tagit fram en säker konstruktion och eliminerat organiska material i fasaderna.

Sedan förra sommaren har SP utbildat konsulter och skadeutredare så att de kan göra fuktmätningar i den här typen av fasader åt olika kunder. De rapporterar även in mätresultaten till SP, men avidentifierade så att det inte går att avgöra vilka objekt det gäller.

Prövar olika fasadsystem
Informationen tas, tillsammans med siffror från SP:s egna mätningar, in i ett forskningsprojekt som institutet leder. I forskningen ingår att prova olika fasadsystem: exempelvis tjockputs på mineralull, tunnputs på mineralull, tunnputs på cellplast, dränerade konstruktioner och ventilerade konstruktioner.

– Vi har byggt tre gånger tre meter stora väggar på labbet med i stort sett alla de infästningar som finns för den här typen av fasader. Sedan har man belastat dem med vatten och vindtryck och sett om de har läckt, säger Anders Jansson.

Till sommaren ska statistik redovisas om hur omfattande problemet är. Men redan nu går det att dra några slutsatser.

– Vi är rätt överens inom projektet att tunnputs på cellplast är en riskkonstruktion, om inte infästningar och anslutningar är täta. Och de har ofta varit mycket bristfälligt utförda på de objekt som jag själv har undersökt, säger han.

påfrestningarna ökar
Dagens nybyggda hus ska hålla i minst hundra år. Men under samma århundrade kommer klimatförändringar att leda till att påfrestningarna ökar på byggnaderna. Det blir mer action i vädersystemen med häftigare regn och starkare vind, anser en majoritet av världens klimatforskare.

Anders Jansson får frågan om enstegstätning är en bra metod ur den aspekten.

– Nej, inte om du frågar mig personligen.

NICLAS KÖHLER

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.