Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag03.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Forskning

Kommunerna kräver allt mer pengar av byggarna

Publicerad: 11 November 2015, 14:55

Bild 1/2  Plan- och bygglovsavgifterna för småhus har ökat med 365 procent sedan 1990.

Foto: Elin Bennewitz

De plan- och bygglovsavgifter som kommunerna tar ut är mer än fyra gånger högre i dag än de var 1990. Det visar en ny rapport som tagits fram av KTH på uppdrag av Trä- och möbelföretagen, TMF.


Ämnen i artikeln:

bopriserbostadsutvecklingTMFKTHsmåhus

Rapportens författare Alexander Dratos och Hans Lind, Kungliga Tekniska högskolan, KTH, har undersökt hur delar av de så kallade byggherrekostnaderna för småhus har ökat sedan 1990. Allra mest har plan- och bygglovsavgifterna ökat, i genomsnitt med 365 procent, vilket motsvarar mer än en fyrdubbling av kostnaderna.

– Det mest relevanta jämförelsetalet är tjänsteprisindex eftersom det handlar om kontorsarbete som kommunerna utför. Och det har bara ökat med 70 procent sedan 1990, säger David Johnsson, vd på Trä- och möbelföretagen, TMF.

Även andra delar av byggherrekostnaderna har ökat mer än tjänsteprisindex sedan 1990, visar rapporten. Markpriserna har ökat med i genomsnitt 358 procent, nästan lika mycket som plan- och bygglovsavgifterna, och taxorna för anslutning till vatten- och avloppsnäten har ökat med i genomsnitt 150 procent.

– I den allmänna debatten pratar man mycket om att kostnaderna för nybyggda bostäder ökar, och riktar skuld både mot byggindustrin och småhusbranschen. Nu tycker vi det är viktigt att titta på de här kostnaderna och ta reda på varför de har ökat så mycket, säger David Johnsson.

Skiljer mycket mellan kommuner

Enligt SCB:s byggkostnadsindex för småhus har kostnaden för nybyggda småhus ökat med 130 procent sedan 1990.

– Eftersom byggherrekostnaderna kan vara flera hundra tusen kronor är det ingen oväsentlig del av byggkostnaden. Men hur stor del är svårt att svara på eftersom de varierar så mycket mellan olika kommuner, säger David Johnsson.

Bland de tjugo kommuner som rapporten undersökt varierar plan- och bygglovsavgifterna för ett småhus mellan 44 430 kronor och 161 287 kronor. Till det kommer markpriset samt anslutningsavgifter för vatten, avlopp med mera.

David Johnsson berättar att många hört av sig till TMF sedan rapporten släppts.

– Det är både byggherrar och pensionerade bygglovshanterare som hört av sig och berättat att de är bra att få siffror på hur mycket kostnaderna har ökat. De har bland annat berättat hur kommunen kan ta ut 50 000 kronor extra bara för att någon glömt att bocka i en ruta första gången de skickat sina papper, säger David Johnsson.

"Vår misstanke är..."

Både TMF och rapportförfattarna efterlyser nu en oberoende granskning av orsaken till att just plan- och bygglovsavgifterna ökat så kraftigt. De tycker att regeringen bör låta Konkurrensverket genomföra granskningen och även följa hur de kommunala avgifterna utvecklas framöver.

– Vår misstanke är att kommunerna, eftersom det är en monopolsituation, använder avgifterna som ett sätt att stärka kommunens kassa, säger David Johnsson.

Vad är plan- och bygglovsavgifter?

Det finns en rad avgifter relaterade till plan- och bygglov som byggherren måste betala till kommunen. De brukar räknas till de så kallade byggherrekostnaderna, som även omfattar anslutning till olika ledningsnät med mera.

Exempel på plan- och bygglovsavgifter:

■ Avgift för nybyggnadskarta.
■ Samrådsavgift.
■ Registreringsavgift.
■ Planavgift.
■ Avgifter vid utstakning.
■ Granskningsavgift.
■ Mätningsavgift.
■ Tillsynsavgift.
■ Kartavgift.
■ Avgift vid slutbesiktning.

Kommunerna ger svar på tal

Håkan Sörman, vd på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, svarar på rapportens kritik i en artikel på DN Debatt.

Han skriver att TMF samt rapportförfattarna ägnar sig åt att ”svartmåla kommunerna som illvilliga aktörer som har all skuld för höga byggpriser” och är kritisk till att behovet av effektivare byggprocesser inte nämns i rapporten.

SKL tycker att kommunerna har goda skäl till att ha höjt sina avgifter sedan 1990.

"Lagstiftningen har under denna tid förändrats vid flera tillfällen och komplicerats avsevärt. Det har också gjort handläggningen mer omfattande och mer utdragen. Det har bidragit till ökade kostnader som ska täckas av taxan – inte av alla skattebetalare", skriver Håkan Sörman i sin debattartikel.

Elin Bennewitz

Reporter

elin@byggindustrin.se

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.