Forskning
Kommunikationen avgör byggprojekts framgång
Publicerad: 15 september 2017, 04:00
Foto: Anders Siljevall
Det visar forskaren Torbjörn Glad, doktorand vid institutionen för fastigheter och byggande vid KTH, i sin rapport ”Mot samma mål? – om samspelet mellan kommun och byggherre i planprocessen” som nu publiceras inom ramen för Sveriges Byggindustriers forskningsprogram.
Ämnen i artikeln:
byggforskningRapporten koncentrerar sig för vad som sker i den nivå i byggprocessen som tar avstamp i det som faller under allt det som faller under det kommunala självstyret, den nivå där lagstiftaren efter att ha fastställt övergripande regler i likhet med PBL, Miljöbalk och liknande överlåter åt kommunerna att anpassa arbetsmetoder och processer.
– På denna nivå handlar det om byggprocessen som verkstad, beskriver Torbjörn Glad situationen. Det är två sidor som ska förstå varandra vilket inte alltid är det lättaste.
Men det handlar också ibland om förutsättningar att föra dialog om projekten som kan underlätta ett genomförande.
Från byggherresidan väger personfrågan inom den kommunala handläggningen tungt. Det är särskilt tydligt för byggherrar som arbetar med projekt över kommungränserna men även inom en och samma kommun:
”Det måste till något slags tydlighet så att kommunen åtminstone pratar samma språk, det gör de inte i dag. Utan en förvaltning säger en sak och en annan säger en annan… men när de pratar med oss måste de säga samma sak:”
”Det vi vill ha är förutsägbarhet, det är det viktigaste för oss.”
För Torbjörn Glad ger intervjuerna en tydlig bild av att det finns uppenbara problem mellan parterna att förstå varandra. Det handlar både om kommunikationen i sig som försvåras men även att parterna inte delar målsättning eller ens förmår diskutera den typen av brister.
– En slutsats man kan dra när byggherrar och kommuner talar förbi varandra är att det i ett alltmer kommunikationsberoende samhälle behövs mer av kompetenser där andra kunskaper och förmågor utöver tekniskt kunnande blir avgörande för framgång.
Det är inte minst en generationsfråga, menar Torbjörn Glad. De som utbildas i dag är vana att samarbeta i grupp. Byggbranschens inledda digitalisering är i det sammanhanget en möjlighet som öppnar för gränsöverskridande arbetssätt. Inte minst att det öppnar för att andra typer av kompetenser än de rent tekniska får roller som öppnar för bättre kommunikation.
– Vi kan se exempel på det runt omkring oss. Kommunens aktiva roll i Vallastaden i Linköping blir intressant att studera.
Att kommuner satsar på projektledarkompetens är sannolikt något vi kommer att få se mer av, tror han.
– Problemen med Projektkommunikation påverkas av kulturfrågor, av
hierarkier och strukturer där kommuner och byggherrar sett olika ut historiskt. Får vi mer fokus på människan och kommunikation ger det oss möjligheter att förbättra byggprocessen på ”verkstadsnivån”.
Rapportens bygger på kvalitativa intervjuer med kommunala tjänstemän och byggherrar i Stockholmsregionen, workshops, observationer från deltagande i möten mellan parterna och insamling och analys av dokumentering som gjorts under byggprocessens gång.
Läs hela rapporten
Rapporten finns att läsa i sin helhet här: Mot samma mål?
Staffan Åkerlund