Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Onsdag08.07.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Forskning

Konstruktioners klimatpåverkan under lupp

Publicerad: 2 Maj 2017, 05:20

Forskningen kring byggandets klimatpåverkan går vidare. Två tidigare forskningsprojekt har tittat närmare på två specifika forskningsobjekt. Nu har den tredje etappen av forskningsprojektet, som är helt neutralt för materialval, inletts. Studien finansieras av SBUF, IVL:s forskningsfond och de medverkande bolagen.


Tidigare studier har visat att miljöpåverkan kopplat till byggprocessen inklusive produktion av material står för en allt större del andel av en byggnads totala miljöpåverkan över livscykeln. Samtidigt fokuserar dagens byggregler i PBL och Boverkets byggregler BBR på att begränsa miljöpåverkan under byggnadernas driftsfas.

– Tidigare har vi tittat på ett par specifika projekt, Blå jungfrun i Stockholm med betongstomme och Strandparken i Sundbyberg, med stomme av massivt trä. Nu vill vi bredda studien till att vara helt projektneutral, säger Johnny Kellner, som är initiativtagare till projektet.

I denna den tredje etappen utgår forskarna från ett referenshus som har studerats tidigare, Blå Jungfrun i Stockholm, och applicerar samma metodik och samlar erfarenheterna från de tidigare studierna, men tar sedan fram fyra ytterligare olika alternativa konstruktionslösningar så att jämförande LCA- analyser kan studeras.

– Kraven är att husen har samma volym, area, installationslösningar, fönsterlösningar och samma energianvändning. Vi i forskargruppen har inga särintressen för det ena eller andra materialet. Därför vill vi neutralisera detta, säger Johnny Kellner.

De olika stomsystem (plattformar) som nu ska studeras är:

1. Massiv trästomme i KL-trä (Stora Ensos).

2. Volymelement i trä. (Lindbäcks).

3. Betongstomme i bjälklag och yttervägg enligt Blå Jungfrun.

4. Betongbjälklag med ytterväggar av lätta utfackningsväggar i stål (NCCs).

5. Prefabricerad stomme av betong och håldäcksbjälklag. (Strängbetongs).

I exemplen med betong förväntar sig projektgruppen att både standardbetong och ny klimatanpassad betong studeras

– Det har varit extremt stort intresse från företag att vara med i projektet. Vi har 28 intressenter.  Det är kul och stimulerande och visar tydligt byggbranschens intresse, säger Johnny Kellner.

Liksom tidigare etapper finansieras forskningsprojektet av SBUF och näringslivet. Stiftelsen IVL står också för en andel. Projektet är redan igång och under Almedalsveckan i Visby i sommar ska en del av projektet redovisas. Slutrapport sker under våren 2018.

– Det vi ska presentera då är bara LCA-själva byggprocessen. Själva driftsfasen kommer senare, säger Johnny Kellner.

Till grund för projektet ligger också Boverkets förslag till regler för nära-noll-energihus (NNE) för bostadshus som träder i kraft januari 2021.

– I de energiberäkningar vi har gjort hittills klarar alla husen i vår studie Boverkets förslag till NNE-norm. Det är intressant. Därför är det också viktigt att all energianvändning i husen är likvärdig, säger Johnny Kellner.

Transportutsläpp redovisas separat

I den nu pågående studien kommer man att redovisa utsläpp från transporter delvis separat.

– Det är för att undvika att den faktorn får för stor påverkan. Om man exempelvis bygger i Göteborg och ska ha KL-trä från Umeå så kommer transporterna att få ett betydande utslag. Men den faktorn kan ju ändras. Den har inte så mycket med stommen att göra, säger Johnny Kellner.

På samma sätt kommer alla husen i exemplet få likvärdiga garage/källare rakt under husen. Garage genererar 6–7 ton koldioxid per lägenhet eller 60–70 kilo per uppvärmd area.

Det tidigare studierna inom ramen för detta projekt har fått stor uppmärksamhet. Det väntas även denna få. Bland annat finns Boverket med som observatör i projektet.

– Detta är högintressant för myndigheten eftersom de har ett regeringsuppdrag att titta på om det finns framtida förutsättningar för livscykelanalyser (LCA) inom ramen för byggreglerna, säger Johnny Kellner.

Hans egen förväntan inför resultaten är framför allt att forskningen ska bidra till en kunskapsuppbyggnad inom det här området.

– Så att varje byggföretag i framtiden ska kunna vidta förbättringsåtgärder på sin egen produkt. Vi vill absolut inte peka ut det ena eller andra materialet som bättre eller sämre, utan att varje material/produkt ska kunna förbättras utifrån sina förutsättningar. Att minska utsläpp av växthusgaser under byggprocessen är en av flera andra aspekter som branschen måste ta hänsyn till, säger Johnny Kellner.

Tidigare etapper inom forskningsramen

Blå Jungfrun, Hökarängen i Stockholm:

Den första SBUF-rapporten om byggnaders klimatpåverkan presenterades 2015. Rapporten studerade klimatpåverkan från Svenska Bostäders flerbostadshus med betongstomme från 2010, Blå Jungfrun i Hökarängen i södra Stockholm, med fokus på produktionsfasen genom en livscykelberäkning. Studien konstaterade att den som vill bygga klimatsmart ska fokusera mer på val av byggmaterial och bygga hus med bra klimatskal.

Strandparken, Sundbyberg:

Den andra delen i forskningen om byggandets klimatpåverkan tog avstamp i det åtta våningar höga trähuset i kvarteret Strandparken i Sundbyberg. Studien visade med tydlighet att byggskedet och materialval är viktigare än väntat för en byggnads klimatpåverkan under sin livscykel. Enligt studien kan 70–80 procent av en byggnads klimatpåverkan hänföras till hela byggprocessen, förutsatt att energitillförseln i driftskedet kommer från förnybara bränslen. Studien redovisades under Almedalsveckan i Visby 2016.

Nomi Melin Lundgren

Redaktionssekreterare

nomi@byggindustrin.se

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.