Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Måndag28.09.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Forskning

Mixade upplåtelseformer förbättrar skolresultat

Publicerad: 2 December 2010, 07:47

En blandning av hyres-, bostads-, och ägarrätter påverkar de boendes möjligheter positivt, visar ny forskning.


Många svenska kommuner har ända sedan andra världskriget strävat efter att blanda upplåtelseformer. Sedan 1970-talet har målet att främja "en allsidig hushållssammansättning" blivit en allt viktigare del även för den nationella bostadspolitiken.

Forskaren Zara Bergsten visar i en aktuell doktorsavhandling att blandningen av hyresrätter, bostadsrätter och äganderätter leder till positiva socioekonomiska effekter. Resultaten gäller främst ungdomars studieresultat.

– Det finns inga signifikanta skillnader i studieresultat mellan äganderättsområden, alltså områden som vanligtvis är resursstarka och har de högsta inkomst- och utbildningsnivåerna, jämfört med områden som har blandade upplåtelseformer, säger Zara Bergsten, som är knuten till både Institutet för bostads- och urbanforskning och kulturgeografiska institutionen vid Uppsala universitet.

De stora skillnaderna ligger i stället främst mellan områden med blandade upplåtelseformer och icke-blandade områden, främst de med många hyresrätter.

I sin avhandling har Zara Bergsten granskat Örebro, Uppsala och Linköping. Hon har följt ungdomar från städernas samtliga bostadsområden. Förutom studieresultat har hon även tittat på faktorer som övergång till högre utbildning, löneutveckling och position på arbetsmarknaden.

– De som har föräldrar med lägre utbildningsnivå påverkas i högre grad av sin boendemiljö. Blandade områden har inte samma betydelse för dem som har högskoleutbildade föräldrar som för andra grupper.

Att bygga blandat, berättar Zara Bergsten, har även haft andra mål än socioekonomisk och etnisk integration. Blandade upplåtelseformer har stor betydelse för att ge en stabil efterfrågan på kommunal service, som förskolor och äldreomsorg.

– Det har även betydelse för att upprätthålla ett lokalt näringsliv med livsmedelsbutiker och annat. Särskilt nybyggda villaområden går genom cykler där barnen växer upp och flyttar ut, vilket skapar en ojämn efterfrågan på kommunal service, säger Zara Bergsten.

Blandade upplåtelseformer ska även ge människor med olika ekonomiska resurser större valfrihet att välja område. Men även om målet både på nationell och kommunal nivå har varit att bygga blandade bostadsområden har man många gånger inte lyckats med detta, konstaterar Zara Bergsten.

– Kommunerna har planmonopolet men saknar många gånger andra medel. Det är inte säkert att de äger marken eller får med sig byggherrarna, säger hon.

I andra länder, till exempel USA, har det varit vanligare att ge människor möjlighet att flytta till mer välbeställda områden för att skapa en blandad befolkning. Där har det även förekommit rivning och nybyggnation för att omdana bostadsområden.

Men att flytta individer har inte varit en del av den svenska strategin. Inte ens styrning med hjälp av de kommunala bostadsköerna har använts i någon större utsträckning i Sverige.

– Den svenska strategin har varit mer indirekt och delvis även mer svårarbetad. Förklaringen till att vi inte haft några riktade strategier till utsatta grupper har främst att göra med att Sverige haft en mer generell välfärdspolitik som minskat boendemiljöns betydelse för människors chans att lyckas, säger Zara Bergsten.


Fakta Doktorsavhandlingen "Bättre framtidsutsikter? Blandade bostadsområden och grannskapseffekter – en analys av visioner och effekter av blandat boende" ingår i serien Geografiska studier som ges ut av kulturgeografiska institutionen vid Uppsala universitet. Den är skriven av kulturgeografen Zara Bergsten, som även är knuten till Institutet för bostadsforskning.

Fakta Vad betyder socioekonomi?
Termen socioekonomi utgör ett begrepp som används bland annat inom segregationsforskningen för att beskriva skillnader mellan olika befolkningsgruppers livssituation. Det kan exempelvis uttryckas i form av skillnader i inkomster, utbildningsnivå, sysselsättningsgrad och socialbidragstagande.

Johanna Åfreds

Reporter

johanna@byggindustrin.se

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.