Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Forskning

Ny bok om hållbart byggande

Publicerad: 13 februari 2017, 06:01

Klimatforskningen har gjort stora framsteg de senaste dryga 40 åren, vilket får allt större praktisk betydelse för alla som deltar i samhällsbyggandet. Men exakt vad vet man? Och vilka är alternativen för den som vill bygga nytt, bygga om eller klimatanpassa hus och infrastruktur? Om detta skriver Johnny Kellner i sin nya bok.


Johnny Kellner är välkänd för de flesta i samhällsbyggnadssektorn som intresserar sig för miljö- energi- och klimatfrågor. Han har en lång karriär inom byggsektorn, gick den första miljöutbildningen som anordnades av Stockholm universitet, har varit konsult hos VBB/Sweco, projekterings- och miljöchef hos JM i Stockholm och under senare år teknik- och miljöchef för Veidekke Sverige.

I dag är han oberoende konsult och energi- och klimatstrateg och har skrivit en bok som i sin omfattning är först i sitt slag.

Det är den första praktiskt tillämpbara och lättlästa handboken i klimatbyggande för så skilda funktioner i samhällsbyggnadssektorn som samhällsplanerare, politiker på stats- och kommunnivå, byggherrar, konstruktörer, arkitekter, entreprenörer, fastighetsägare och byggmaterialindustrin.

Samtidigt redovisar den var klimatforskningen har sin front i dag och sätter det i samband med det aktiva byggandets klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv.

Bokens grepp är att på det sättet skapa förståelse för hela skalan av beslut kring byggandet oavsett var på skalan läsaren av boken befinner sig.

Det är ett unikt grepp och gör boken till angelägen läsning för alla från den enskilda projektutvecklaren till den som är ytterst ansvariga på samhällsbyggnadsnivå, det vill säga de beslutande politikerna.

Det är en angelägen uppgift. Enligt SMHI har enbart ett fåtal av landets 290 kommuner handlingsplaner för klimatanpassning.

Klimatfrågan befann sig i en vågskål

Att det är just Johnny Kellner som har lyckats göra en så detaljerad och praktisk men också så översiktlig sammanställning om den byggda miljön ur ett hållbarhetsperspektiv är fullt logiskt sett mot hans bakgrund som projekterings- och teknikchef i kombination med miljöchefsansvaret i sina tidigare anställningar.

Det är uppdrag som har navigerat honom igenom en över 40 år lång period av omvärderingar när det gäller miljö- och klimatfrågor där omvärderingarna oftast varit omtumlande för samtiden.

När stora delar av världens länder kom till Stockholm 1972 och FN:s första stora konferens om miljön betydde det att man för första gången på denna politiska nivå tog sig an miljöfrågorna ur ett globalt perspektiv.

Stockholmsmötet var viktigt men begränsat.

För det första bojkottade hela östblocket mötet eftersom inte DDR (som inte var medlem i FN) tilläts delta.

För de andra var miljöfrågorna 1972 synonyma med utsläpp i naturen av miljögifter som kvicksilver, bly och kemikalier som DDT, bekämpningsmedel i jordbruket freoner, och liknande. Det handlade om dess giftverkan på natur och människor.

Klimatfrågorna befann sig däremot fortfarande i en vågskål. Flera beräkningsmodeller antydde att jorden var på väg mot en ny istid i en klimatcykel som inträffar med något eller några tiotusentals års mellanrum.

På Naturhistoriska Riksmuseet kan besökaren se förloppen av isarnas regelbundna utbredning över Europa, orsakade av bland annat jordaxelns skiftande lutning i förhållande till solen respektive formen på jordens omloppsbana runt solen. Bägge parametrarna förändras fram och åter över tiden.

Ser inget motsatsförhållande

Det var först 1992 i Rio de Janeiro som FN:s klimatpanel, IPCC, kom med en alarmerande rapport om människans klimatpåverkan vilket ledde till att FN:s ramkonvention för klimatet kunde antas. Konventionen, UNFCCC, kallades därefter för COP, Conference Of the Partie, varav den senaste hölls i Paris i december 2015 med en överenskommelse, COP 21, som inkluderade de största utsläppsländerna Kina och USA, vilket aldrig lyckats tidigare. Därmed skapades en global utsläpps-agenda.

Jonny Kellner beskriver avsnitt för avsnitt vilka överväganden på detaljnivå den som bygger, projekterar och samhällsplanerar bör göra mot bakgrund av hur forskningen ska tillämpas. Metoden knyter ihop de två nivåerna mikro med makro.

Byggprocessen svarade 2014 för 18 procent av totala klimatgaserna i Sverige 2014 vilket motsvarade de årliga utsläppen av den svenska personbilstrafiken, enligt Ingenjörsvetenskapsakademien, IVA.

”De ekonomiska knutarna kring upprustning av miljonprogrammet måste lösas”, skriver Kellner i sina slutreflektioner. ”Att inte göra någonting är en stor kapitalförstöring och resursslöseri”, skriver han och pekar ut hur en fastighetsägare kan minska energiförbrukningen med 50 procent utan att tilläggsisolera husfasaderna bara genom bra värmeåtervinning och nya fönster, tätning och inreglering.

Kellner är säker på att det går att förena skärpta energi- och effektkrav med marknadskrafterna.

”Det finns sällan ett motsatsförhållande till minskade utsläpp av koldioxid och bättre produkter.”

Ny Bok: Klimat-Energi-Hållbarhet

Författare: Johnny Kellner.

Förlag: Balkongförlag, 2017.

Antal sidor: 240 sidor.

ISBN: 978-91-87553-12-7

Staffan Åkerlund

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.

Se fler branschtitlar från Bonnier News