Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Industriellt byggande

Industrialiserat byggande i ny tappning hos storföretag

Publicerad: 6 mars 2008, 13:36


AV PER HINDERSSON

Industrialiserat bostadsbyggande regerar. Åtminstone när det gäller storbolagen och åtminstone när det gäller de projekt man väljer att lyfta fram. Felfritt, billigare och rationellare ska det vara. En given beståndsdel är ökat montagebyggande och minskat platsbyggande.
   En annan minst lika viktig beståndsdel är projekteringen. Makten över designen är avgörande för att ett industriellt byggande ska fungera optimalt.

Vinden har vänt. I efterdyningarna av miljonprogrammet var industrialiserat byggande stendött som begrepp. Kranbanor, betonglimpor och ghettobebyggelse kunde var några associationer.
Men som sagt, vinden har vänt.
-Upprepning och samverkan är A och O, sa Berit Nilsson , byggchef på landets största bostadsbolag, Svenska Bostäders, när vi träffades strax före julhelgerna.
I Svenska Bostäders fall har detta bland annat resulterat i ett "typhus" som man tog fram tillsammans med ÅWL Arkitekter och Peab för två punkthus med 50 lägenheter i Blackeberg för fyra år sedan. Sedan dess har "typhuset" trimmats vidare. För närvarande är 250 lägenheter i produktion innanför "typhus-skalet".

Och fler projekt planeras.
Svenska Bostäder är ett exempel där en stor och renodlad byggherre/förvaltare på bostadsarenan tillsammans med utvalda partners greppar makten om processen med syfte att kunna bygga billigare och effektivare. Stora projektutvecklare som exempelvis Skanska, NCC, JM och Peab har också insett detta, men kommer fram till aningens olika sätt att lösa det på.

-Industrialiserat byggande förändrar rollfördelningen, frågan är hur kraftigt. Självklart finns det en oro för detta inom arkitektledet. De stora systembyggarna tror sig kunna ta åtminstone hälften av marknaden, så det är begripligt att arkitektkåren darrar en smula. Samtidigt tror jag man tänker en smula fel, säger Per Kämpe, professor i industriellt byggande vid LTH.

-Man ska inte krångla till det. God projekteringen landar i fullgod byggbarhet. Det är resultatet av de samlade kompromisserna för att smälta samman design, teknik och produktion till en fungerande enhet. Sedan finns det alltid projekt som ligger och kommer att ligga vid sidan av huvudströmfåran. Begreppet byggbarhet är ingenting som man förknippar med Turning Torso och det är helt okay, säger Per Kämpe.

En strategi är att etablera egen fabrik. Man får kontroll på komponenter som ska stoppas in i husen och kan dra nytta av volymfördelar. Peab var först på banan. Strax före jul 2001 presenterade bolaget planerna på komponentfabrik i Katrineholm. Tanken var en bostadsfabrik - som småhusfabrik fast för flerbostadshus - med utgångspunkt i prefabricerade betongelement. Inkörningsperiod var tuff, men nu menar man att linjen börjar flyta.
"Fabriken är nu inne i tvåskift och om allt går enligt planerna skall det utökas till treskift under innevarande år. I Katrineholm kan vi producera högklassiga produkter, till låga kostnader och det är på så vis vi kan producera bra bostäder till rimliga priser", kommenterade vd Mats Paulsson i Peabs senaste årsredovisning.

JM valde medvetet bort alternativet med en egen fabrik. Man ville ha fokus på kund och bostadsprodukt, snarare än linjebeläggning på fabrik. Under 2002 startade koncernen ett större analysarbete på inköpssidan. Det var uppenbart att här fanns mycket att göra. Besparingspotentialen var stor, men det förutsatte också någon typ av strukturerad projektering. En slutsats: Fundamentala inslag i byggnaderna måste vara specificerade i förväg.
-Kort och gott handlar det om att vi ska få fram attraktiva och felfria bostäder till låga totalkostnader genom en mer enhetlig och industrialiserad process. Samordningen av inköp och projektering är nyckeln, säger Lennart Henriz, chef för verksamhetsutveckling i JM.
-Husen ska vara attraktiva, det vill säga bostäder att trivas i. Egentligen handlar det mer om att göra rätt i projekteringen och undvika att göra fel i produktionen, säger Lennart Henriz.
JMs nya strukturerade projekteringen ska alltså vässa förutsättningarna för byggprocessen. Det nya är att både JMs egna medarbetare och tillfrågade konsulter får JMs projekteringsanvisningar i näven. Det är ett 15-sidigt word-dokument med ett hundratal krav och förutsättningar, där allt som JM bedömer som viktigt att styra är uttryckt konkret och detaljerat..
Rumshöjden har låsts fast till exakt 250 centimeter och man använder samma väggkonstruktioner, bjälklag och bröstningshöjder i projekt efter projekt. Gränssnitten, där olika material och konstruktioner, möts är en grogrund för problem och byggfel. Också här är kraven tydligt specificerade för alla aktuella anslutningar, infästningar, luftspalter och så vidare.
-På det här sättet minskar vi antalet fel avsevärt och bygger successivt upp vår kunskap och säkerhet. Fokusering på gränssnitten gör att vi kan undvika problem med fukt, köldbryggor och annat, säger Lennart Henriz.
-De flesta arkitekter vi kommer i kontakt med tycker faktiskt att det är bra. Vi visar att vi vet vad vi vill och blir tydligare i vår beställarroll. Vi ska inte styra mer än vi behöver. Det handlar inte om att göra typhus, däremot kan vi ha "typdetaljer". Det är en spännande balansgång.

-Tack vare de nya projekteringsanvisningarna tecknar vi nu ramavtal baserat på en ny typ av strategisk process. Hittills har 55 nya ramavtal tecknats med olika leverantörer. Det gäller till exempel betongtrappor och fönster, säger Lennart Henriz.

JM har också satt ett ekonomiskt besparingsmål. Från och med 2007 ska koncernen spara 140 Mkr per år. Av detta ligger 60 Mkr på strukturerad projektering, 57 Mkr på strategiska inköp och 23 Mkr på leverantörsreducering och systemstöd.
Och man är redan där, hävdar man.
-Det är givetvis svårt att exakt räkna ihop varifrån en besparing kommer. En kvalificerad gissning är att vi tills nästa årsskifte har lyckats uppnå våra besparingsmål. En korrekt och felfri projektering genererar dessutom en flerfaldig utväxling i produktionen, säger Lennart Henriz.


Hos NCC satsar man när det gäller externa entreprenader på partnering. Att tillsammans med byggherre och ledande projektörer tidigt samlas för att gemensamt forma, programmera, planera och genomföra projekt. Tricket här, liksom vid övriga industriella koncept, är att komma bort från byggprocessens stafettlopp.

NCC definierar partnering på följande sätt: "Partnering är en strukturerad samarbetsform i byggbranschen, där byggherren, konsulterna och entreprenörerna gemensamt löser en bygguppgift, baserat på öppet och förtroendefullt samarbete där allas yrkeskunskaper kompletterar varandra genom projektets alla skeden. Fundamentala nyckelfaktorer är: gemensamma mål, gemensamma aktiviteter, gemensamma ekonomiska intressen."

Man jobbar givetvis på liknande sätt när det gäller den egna projektutvecklingen (fast man kallar det då inte för partnering). Strategiska, centrala inköp och direktimport från utlandet är en given beståndsdel.
Liksom JM styr man också upp plattformarna för projekteringen av flerbostadshus i egen regi. I NCCs fall heter handlingen "Styrande projekteringskrav".

Och så ruvar man på hemliga koncept. Planerna på en helt ny industriprocess för att producera flerbostadshus på fabrik i Hallstahammar tar allt fastare former. Tanken är att producera "platta paket" av väggar, bjälklag och så vidare. Allt så komplett som möjligt (med färdiga installationer, tapeter med mera) som sedan levereras till arbetsplatsen för montage. Ett 40-tal personer - många handplockade från verkstadsindustrin - är i full gång med tester och utvecklingsarbete.
Det har antytts att  NCC räknar med att kunna korta byggtiderna med upp till 60 procent. Men fortfarande är det mesta hemligt. Hittills har man plöjt ner 200 av budgeterade 300 Mkr i fabriksinvesteringen.

-Vi har locket på än så länge, men fabriken och konceptet kommer att presenteras under våren. Jag kan säga så mycket att det handlar om platta paket och produkten är flerbostadshus. I våra ögon blir vi först på banan med industriellt byggande från ax till limpa. Andra aktörer har fokuserat på ett eller flera delmoment, men vi kommer att köra det fullt ut. Det är ett komplett industriellt bostadskoncept, säger NCCs presschef Ulf Thorné.

I centrala Hallstahammar, dolt bakom ett heltäckande montagetält, står redan det första pilothuset på 1000 kvadratmeter, fördelade på 16 lägenheter i fyra våningar.
-Fyra byggnadsarbetare, med rena skor och vita handskar, har monterat upp hela huset själva. Så vitt vi vet är det ingen i Europa som gått lika långt som vi när det gäller att prefabricera flerbostadshus, säger NCC vd Alf Göransson.

Ett annat exempel är Skanska. Konceptnamnet är Moderna Hus. Här använder man en virtuell "lego-låda" utifrån ett antal låsta byggdelar. Via den tredimensionella CAD-modellen kan man löpande med automatik stämma av kalkylen. "Lego-bitarna" är redan inköpta och klara och färdiga att avropas när man väl kommit så långt. Hittills har man koncentrerat sig på flerbostadshus. Det kan vara punkthus eller lamellhus. Våningshöjden får max vara åtta våningar. Däremot kan huskropparna variera. Punkthusen kan vara fyra-, fem- eller sexspännare och utformningen skilja sig från seniorboende, reguljärt boende eller studentlägenheter. Variationsmöjligheterna är likartade på lamellhusen.

Det första pilothuset i Örebro är färdigt för inflyttning och nyligen byggstartade ännu ett pilotprojekt i Kristianstad.
Tricket är att komma upp i volym. Det är då man tjänar pengar. På bostadssidan räknar Skanska med att kunna kapa bort ungefär en tredjedel av kostnaderna från ett konventionellt flerbostadshusprojekt. Skanska ska använda metoderna i produktion av egna hyresrätter. Man har som målsättning att inom loppet av några år producera åtminstone 1000 hyreslägenheter i egen regi per år. Den volymen är nödvändig för lönsamheten.

Carl Jonsson på Skanska Teknik ansvarar för teknikdelen av Moderna Hus-konceptet och fokuserar på de plattformar för projekteringen som ska göra att produkten passar in i en industrialiserad process.

-Vi har kommit långt på bostadssidan. Men detta handlar inte om FoU, om nya material och tekniker. Tvärtom så väljer vi beprövade lösningar och paketerar säker teknik. Det låter självklart, men är lättare sagt än gjort, säger Carl Jonsson.
Det får inte fuskas i tidiga skeden. Alla involverade aktörer får (och ska) ta del av den industriella projekteringen. Designen utförs delvis in house. Skanska Teknik ansvarar ytterst för all projektering, men köper in arkitekter och konstruktörer där det behövs. Byggstart sker först när allt är spikat och klart.

-Det låter nästan larvigt självklart att ett hus ska vara färdigritat när man börjar bygga, men så är långt ifrån alltid fallet. Vi ser ofta projekt där avancerad projektering rullar på trots att stommen hunnit upp till fjärde våningsplanet.

-I utvecklingsgruppen kallar vi projekteringsunderlaget för "macken". Här finns hela det innehåll som ska tankas ner. Programspecifikationer, där vi snabbt ser om projektet lämpar sig för ett Moderna Hus-upplägg. Beståndsdelarna ligger klara; fasaderna, köken, våtrummen och alla  våra byggdelar. Nästa nivå är CAD-modellerna. Vi har i dag 22 planlösningar som vi kan laborera med i våra olika huskroppar, säger Carl Jonsson.

Redaktionen

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.