Sprickbreddsklasser införs för betonggolv

I BBK finns inga regler för hur industrigolv ska utformas. Beställare, projektörer och entreprenörer måste därför skaffa sig kunskaper från en mängd olika rapporter och skrifter.

-En kommande rapport från Betongföreningen om industrigolv fyller därför ett stort behov. För första gången har all tillgänglig kunskap om industrigolv samlats. Fokus har hittills legat på industrigolvens hållfasthet. Nu koncentrerar vi oss på golvens funktionskrav, säger Johan Silfwerbrand, vd för CBI och ordförande i rapportkommittén.

Den stora nyheten i rapporten är förslaget till uppdelning i fyra spricklassbredder. Att krympsprickor uppstår i ett betonggolv är normalt. Men sprickbredderna kan begränsas. Därför måste beställare och entreprenör på ett tidigt stadium diskutera hur stora sprickor som kan accepteras. Då är en uppdelning i sprickklasser ett viktigt hjälpmedel.

-De hårdaste kraven ställs i sprickklass I. Där tillåts en bredd på max 0,3 millimeter vid ett tätskikt på 70 millimeter, vid klass II en millimeter, vid klass III bestämmer geometrin och krympningen sprickbredden och i klass IV ställs över huvud taget inga krav, berättar Johan Silfwerbrand.

En annan nyhet i rapporten är pålunderstödda plattor. Sådana plattor behövs när man bygger på sämre mark med dålig bärighet.  Normalt dimensioneras plattorna på samma sätt som pelardäck, viket bedöms bli onödigt dyrt.

-Vi har tagit fram lösningar för pålunderstödda plattor utförda med antingen fiberbetong, slakfiberarmerad betong eller en kombination av båda. Det finns visserligen motsättningar i betongbranschen huruvida fiberbetong i en pelarunderstödd platta är lämplig. Men vi i kommittén anser att vi hittat en bra lösning med fiberbetong som är en kompromiss mellan de båda åsikterna, säger han.

Lösningar för pågjutningar, såväl fiberarmerade som slakarmerade, redovisas också i rapporten, behov av vidare forskning och förslag på konstruktionslösningar av fogar, kanter, och hur installationer ska utföras tas också upp.

Problemet med skadade industrigolv är stort. Det vanligaste felet är krympsprickor som svarar för 35 procent av alla skador. Andra fel är kantresningar, ojämnheter, undermåliga fogar, bristande vidhäftning och fibrer i ytan.

Det finns en rad orsaker till skadorna exempelvis beställarfel, projekteringsfel, materialfel och utförandefel. Att aktörerna inte pratar med varandra bäddar också för ett sämre slutresultat.

Rapporten heter "Betonggolv - rekommendationer för projektering, materialval, produktion, drift och underhåll". Den är nu ute på remiss och lagom till hösten beräknas den vara tryckt och klar.

Margareta Redlund Laninge