Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag14.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Teknik

Akademi och industri får en mötesplats

Publicerad: 5 November 2015, 11:29

Bild 1/2  KTH Live In Lab är ett 300 lägenheter stort forskningslaboratorium som planeras vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm.

Foto: KTH

När Einar Mattssons och KTH:s nya studentboende står klart för inflyttning till höstterminen 2017 får fastighetsägare, byggföretag, miljöteknikföretag, installatörer och forskning unika möjligheter att bygga en helt ny kunskapsvärld kring bygginnovationer som är klara för marknaden.


Mattsson Projekt, som är byggherre.

Samarbetet med KTH kring de 300 studentbostäderna som börjar uppföras under 2016 på campus sträcker sig minst ett decennium. Nya forskningsprojekt genomförs kontinuerligt i verklig boendemiljö tillsammans med projektets samarbetsparter.

– Vi skapar en testbädd där vi kan testa och verifiera ett 20-tal produkter varje år. Resultaten kan leda till nya produkter och tjänster, säger Jonas Anund Vogel, doktorand på KTH Energiteknik, som är projektledare och initiativtagare.

Man hoppas att på det sättet kunna lyfta fyra nya produkter från prototyp till att användas i större byggprojekt.

Ska skapa affärer

Parallellt med ny teknik och nya tjänster inom miljöområdet är fokus för KTH Live In-Lab att skapa nya affärer och affärsmodeller för ny miljöteknik och föra ut den brett till små- och medelstora företag inom teknik, bygg-, installationsbranscherna och fastighetssektorn. Historiskt har detta varit en trög process att ersätta äldre teknik med ny. För vattenburen värme tog det 80 år, fram till decennieskiftet innan den ersattes av effektivare system.

Trycket på att snabbt introducera klimatsmart teknik och byggmetoder som är ekonomiskt konkurrenskraftiga är med de politiskt satta miljömålen mycket stort.

Med Live In-Lab tar KTH ett stort kliv in i det som är på väg att bli en internationell trend där näringsliv och universitet tillsammans forskar kring och utvecklar framtidstekniken. MIT i Boston har ett Living Lab, detsamma gäller University of British Columbia i Vancouvers centrum för forskning i hållbarhet och Yale, som omskapat hela universitetsområdet till en testbädd för ny teknik. I Finland har Lampeenranta University liknande inriktning.

– Det här är mycket spännande för oss. Det är ett sätt att tänka utanför boxen, säger Magnus Månsson, koncernchef i Göteborgsbaserade arkitektföretaget och byggherren Semrén & Månsson, som har deltagit i projektet från upphandlingsstadiet och som deltar med sitt Stockholmskontor under ledning av Linda Teng.

50 olika uppslag

Under två års tid ska ett konsortium kring KTH arbeta fram strukturerna kring Stockholmslaboratoriet. Förutom KTH, Einar Mattsson och Semrén & Månsson deltar bland annat Ericsson, Pinnab, Wostman, Swerod, Belkab och Grunditz Göransson Arkitekter. Projektledningen arbetar för att få med fler parter från företagssidan.

Laboratoriet ska arbeta med produkter, tjänster och processer som ligger nära sin kommersialisering. Det är till största delen redan känd teknik som behöver sättas in i ett nytt sammanhang.

Det är labbets uppgift att mäta och utvärdera vilken direkt nytta produkten eller tjänsten har för miljön och affärsmöjligheterna och vilken betydelse den kan få får för byggsystemet när den sätts i fullskalig drift.

Kontinuerliga data från de tre husen, vardera med hundra studentbostäder, ska ge svar på hur teknik och boende fungerar sammantaget. Målet är att korta tiden mellan innovationer och verkstad, att få nya tekniska lösningar på plats i nästa generation hus och bostäder.

– Vi håller just på att titta på alla uppslag, säger Per Jutner. Det ligger i forskningens natur. Vi har 50 olika uppslag på bordet just nu och exakt vilka vi startar med är fortfarande till största delen öppet.

Ett delmål är redan schemalagt. Delar av de nya kunskaperna ska visas upp redan på den planerade studentmässan som hålls 2017, ”Stockholm 6 000 plus” där ett antal Stockholmskommuner gått ihop om att tillsammans få fram 6 000 studentbostäder på kort tid.

Exportchanser för svensk industri

Samtliga 300 studentbostäder ingår i testbädden som har en passiv och en aktiv del. Den aktiva delen består av 150 kvadratmeter där stora förändringar kan göras när det gäller också mer grundläggande förutsättningar som rumsindelning och boendeytor samtidigt och tekniska lösningar.

– Den delen är helt bygglovsbefriad, säger Jonas Anund Vogel.

Han har en bakgrund som projektledare hos Einar Mattsson och som kalkylerare på Bygganalys.

– Det var där som jag såg att vi inte kunde räkna hem vissa insatser i husprojekten. Det kunde gälla graden av isolering och annat. I den här satsningen ska vi visa upp vad ett batteri av olika åtgärder kan resultera i. Det handlar om teknik och ekonomi aggregerat.

Ett affärsmässigt mål för den innovativa miljötekniken är att göra den konkurrenskraftig och därmed exportchanser för svensk industri.

Jonas Anund Vogel beskriver det som ett möte mellan akademi och industri. Där kan projektet i sig bidra till att stärka miljötekniksektorn.

Studenter får bo och leva i forskningsmiljö

KTH Live In-Lab består av 300 studentlägenheter mellan 18 och 30 kvadratmeter. Laboratoriet omfattar samtliga bostäder. Majoriteten tillhör den passiva delen av laboratoriet där man mäter närvaro, luftkvalitet, resursflöden och liknande men har även den senaste tekniken med resurseffektiv utrustning, energilagring och smart förvaring. Fastighetsägare debiterar hyresgästerna individuellt för energiförbrukningen.

Testbädden är uppdelad i tre byggnader som värms upp av tre flera olika samverkande system som bergvärme, solceller, solfångare och värmeåtervinning. Det aktiva laboratoriet består av 150 kvadratmeter stor lokal med lika stor källarvåning. Lokalen är bygglovsbefriad och kommer att byggas om varje år inför höststarten av terminen. Där varieras material, rumsstorlekar, installationer och system kontinuerligt och utvärderas. Studenterna till lägenheterna hämtas ur den vanliga bostadskön.

Möjliga forskningsprojekt

■ Bergvärmeoptimering med högeffektiva värmekollektorer i samverkan, samarbete med energilagring,
■ styrning, optimering, värmepumpar och visualisering.
■ Visualisering av resursflöden.
■ Bygg för Liv & Rörelse.
■ Termisk värmelagring.
■ Batteriteknik.
■ Bränsleceller i bostadshus.
■ Maximering av solenergisystem.
■ Nästa generation kontrollsystem för värmepumpar.
■ Värmeåtervinning ur avlopps­vatten med värmepump.
■ Variabel ventilation.
■ Yteffektiv bostadsyta och föränderliga rum.
■ Svartvattenavskiljning.
■ Strukturela barriärer för implementering av ny teknik.
■ Affärsmodeller för energi vid incitamentsstyrt boende.
■ Modellering och styrning för flexiblare elanvändning
■ Sveriges första 5G-byggnad.
■ Lågspänningsnät och produkterbeteende och inomhusmiljö.
■ Hållbara livsstilar.
■ Förvaltarnas kompetens.
■ Kanalstyrd vindturbin.
■ Micro-CHP för lokal elproduktion från biogas, installations- och driftserfarenhet av bioreaktor.
■ Polygeneration – generering av lokalt producerad el, värme, kyla och andra energitjänster.
■ Klimatkammare för att studera varierad tjocklek hos värmeisolering.
■ Spaltmetod i badrum för kostnadseffektivt och fuktrobust byggande.

Staffan Åkerlund

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.