Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Teknik

Diamantklädd vajer sågar släta schakt i urberget

Publicerad: 15 april 2009, 09:48

En unik norsk teknik att skapa lodräta schakt i berg testas för första gången i svenska Solberga. Metoden är ett skonsamt och miljöanpassat alternativ till sprängning.


Krankorgen sjunker allt djupare i det lodräta schaktet. Öppningen är bara tolv kvadratmeter och dagsljuset övergår snabbt i halvdunkel. Väggarna är i schaktet är släta som en klippa vid havet, trots att ytan är av ren granit.

– Det är för att vi sågat upp schaktet, förklarar Roger Søyland, vd på det norska företaget Diamantwireteknikk, som är underentreprenör till Oden Anläggningsentreprenad.

Nere på 44 meters djup silar bara lite blått ljus ner i det fullständigt raka utrymmet. Ovanligt lite vatten rinner utmed väggarna. Det känns mer som att stå i botten av ett djupt hisschakt.

Tekniken är unik och testas för första gången i det svenska tunnelprojektet Skanstull – Solberga, som ska flytta Fortums högspänningskablar ner i en drygt sex kilometer lång tunnel. På så sätt frigörs mark till bebyggelse.

Tunneln är klar men fem schakt behövs för att ta ner kablarna i berget, och för att förse tunneln med ventilationssystem och utrymningsvägar. För att minska störande buller har Oden Anläggningsentreprenad valt den norska tekniken.

– Metoden är konkurrenskraftig och skonsammare än att spränga, säger Peter Ahlgren, platschef för projektet.

Arbetet inleds med att arbetslaget borra hål en meter utanför det tänkta schaktet och injekterar finbetong för att stoppa flödet av grundvatten. Sedan skapas schaktets hörn med fyra borrhål.

En diamantklädd stålvajer förs ner i ett borrhål ända ner i tunneln och vinschas upp i nästa borrhål. Den drygt 100 meter långa vajern spänns, drivs runt av en elmotor och sågar sig på så sätt upp genom berget mot marknivån.

– Hastigheten på vajern är hundra kilometer i timmen. Då sågar den tre kvadratmeter på en timme, säger Roger Søyland.

När tre sidor av schaktet är klara hålls en enorm stenpelare bara på plats med sin fjärde sida. Vajern sågar nu bara tio meter i botten av denna sista sida. Ett metertjockt rätblock hänger då bara så att säga i sin ovansida längst ner i det som snart ska bli ett schakt.

Arbetslaget borrar nu ytterligare fyra spränghål ner genom det material som ska tas bort i utrymmet. Med fyra sprängladdningar slås ett lager sten loss från rätblocket och faller ner i arbetstunneln.

Fortsatt sågning av tio meter pelare och en upprepad laddning lite längre upp i spränghålen slår loss ytterligare material. Materialet transporteras sedan bort genom tunneln med hjullastare och lastbil.

Med vajersågningstekniken minskar behovet att säkra schaktet med bultar, armering och sprutbetong. Men den stora fördelen med tekniken är att den är skonsam mot omgivningen.

Sprängladdningarna är små, jämfört med om schaktet hade sprängts upp med traditionell teknik. Vajersågen drivs också med förhållandevis tyst elmotor. Därför störs inte människor som bor eller arbetar i närheten av arbetsplatsen av buller eller vibrationer i marken.

Arbetsplatsen ovan mark gör också relativt blygsamma ingrepp i miljön, om området ska behållas som naturområde.

Tunnelprojektet startade i april år 2007 och ska vara slutfört april 2010. Stockholms Stads exploateringskontor är beställare och den totala kostnaden för projektet är ungefär en miljard kronor. Å andra sidan var marken, innan finanskrisen, värderad till 3 miljarder kronor.



Fakta

• Tunneln Skanstull – Solberga är 6 400 meter lång.

• Fem schakt med 12 till 45 meters djup tas upp ovanför tunneln för att leda ner kraftledningarna samt för att förse tunneln med ventilationssystem och utrymningsvägar.

• För att skapa schaktets fyra hörn använder företaget Diamantwireteknikk kärnborrning, en rörformad borr som plockar ut granitstavar ur berget under borrningen. Det ger hög precision när man borrar långa sträckor.

• Till det första 44 meter djupa schaktet användes 110 meter diamantklädd vajer.

• Vajern dras runt med hastigheten 100 kilometer i timmen.

• Tekniken klarar att såga 3 kvadratmeter i timmen.

• Diamantvajern är totalt 11 millimeter tjock. En 5 millimeter tjock innervajer av stål är klädd med hylsor av industridiamant. Hylsorna hålls på plats av rågummi.

• Vajern kyls med vanligt vatten. Det gör att det dammar mycket lite.

• Eldrift och enkla, naturliga material gör också tekniken miljöanpassad, enligt Diamantwireteknikk.

NICLAS KÖHLER - niclas@byggindustrin.com

Dela artikeln:

Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Välj nyhetsbrev