Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Fredag14.08.2020

Kontakt

Annonsera

Meny

Starta din prenumeration

Prenumerera

Sök

Teknik

Infångning och lagring av koldioxid kommer närmare

Publicerad: 3 December 2019, 05:16

Bild 1/3  ”Det är ju väldigt rimligt att den som släpper ut koldioxid också får betala för att ta bort den”, säger Anders Lyngfelt, Chalmers.

Foto: Johan Bodell

Alla talar om CCS, carbon capture and storage, men än görs detta inte i Sverige. Nyligen undertecknade dock byggmaterialföretaget Heidelberg Cement, där Cementa ingår, en avsiktsförklaring med det statliga norska oljebolaget Equinor om ett samarbete kring utbyggnad av en sådan anläggning i Norge.


– Sedan 2013 har vi drivit projekt i vår systerverksamhet i Norge för att hitta en teknik för att avskilja koldioxid. Nu har vi en teknik som är fullt implementerbar i stor skala. Vi har tittat på transport och hur geologisk lagring skulle se ut. Nu har alla delprojekt kommit i ett läge där man vill få på plats en fullskalig anläggning, och ett antal aktörer har skrivit under på att man gemensamt ska jobba för det här. Det är en följd av att norska staten både uttrycker vilja men också hjälper till med en väsentlig delfinansiering av projektet, säger Karin Comstedt Webb, hållbarhetschef på Heidelberg Cement.

Ett annat företag som uttryckt vilja att lagra koldioxid i Nordsjön är Tata Steel, en av Europas ledande stålproducenter.

Tekniken för CCS finns redan och är prövad i både Norge och USA under många år, och Nordsjön är en väldigt bra plats att göra detta på. Det man gör är att man samlar in koldioxid vid industrin och sedan fraktar den i flytande form och pumpar ner den tusen meter eller mer under havsbotten. Det går både att skapa ”plus minus noll”-utsläpp och minusutsläpp, beroende på om koldioxidkällan är fossil eller bioenergi. Stockholm Exergi, tidigare Fortum Värme, ska under hösten installera en testanläggning för att fånga in och lagra koldioxidutsläpp från kraftvärmeverket KVV8 i Värtan, som eldas med bioenergi.

Efterlyser ett producentansvar

Enligt Chalmersforskaren Anders Lyngfelt, som forskat om CCS i 25 år, finns det i dag stora möjligheter att fånga in koldioxid via CCS. Men en förutsättning för att många företag ska börja jobba med detta är att priset på utsläppsrätter går upp ännu mer.

– Vi missar teknisk utveckling så länge priserna är så låga som de är i dag, säger han.

Enligt Anders Lyngfelt är läget akut nu, dagens stora utsläpp av koldioxid kan bara fortsätta i tio år till, sedan måste vi nolla dem helt för att klara 1,5-gradersmålet. I praktiken kan vi inte avsluta våra utsläpp så snabbt och därför kommer det att behövas minusutsläpp, alltså att vi fångar in koldioxid från atmosfären. Det kan göras om man använder CCS för att fånga in koldioxid från biomassa, som ju fångat in koldioxid från luften.

– Jag skulle vilja att vi inför ett producentansvar – så en ökande andel av utsläppsrätterna skulle kombineras med ett krav på att man fångar in koldioxiden igen, säger han.

Men för att detta ska bli möjligt måste det alltså bli dyrare att släppa ut koldioxid. Om man inför ett producentansvar, eller en avgift för utsläppen, som sedan används för att bekosta minusutsläpp slår man två flugor i en smäll, tycker Anders Lyngfelt. Då blir det i de flesta fall billigare att inte släppa ut koldioxid, och samtidigt löser man problemet med hur man finansierar minusutsläpp.

– Det är ju väldigt rimligt att den som släpper ut koldioxid också får betala för att ta bort den. Först då kommer det att bli billigare att satsa på att skapa de lösningar som kan minska utsläppen, säger Anders Lyngfelt.

Läs mer om cementindustrins klimatarbete

I Byggindustrin nr 15 2019 kan du också läsa:

■ Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige, om Byggbranschens och betongbranschens färdplaner för fossilfri konkurrenskraft.
■ Malin Löfsjögård, vd Svensk Betong, om betongbranschens ambition att nå halverad klimatpåverkan.

Du som är prenumerant hittar Byggindustrin nr 15 2019 här.

Vill du bli prenumerant? Tecka en prenumeration här.

Martina Strand Nyhlin, frilansjournalist, red@byggindustrin.se

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.