Få hela storyn
Starta din prenumeration

Prenumerera

Teknik

Luftning ska säkra putsade fasader

Publicerad: 9 oktober 2008, 07:58

En cellplastskiva med luftkanaler ska återupprätta ryktet för moderna putsade fasader, hoppas företaget Caparol. Företagets nya fasadsystem är en tvåstegstätad och luftad version av den kritiserade enstegstätade ytterväggen.


Larmen om fukt- och mögelskador i enstegstätade fasader har gett både puts och cellplast dåligt rykte. Men det är inte materialet det är fel på utan konstruktionen, anser branschorganisationen Sveriges Murnings- och Putsentreprenörförening, SPEF. Det hävdar också färg- och fasadföretaget Caparol.

– Vi märker av ett motstånd från privatpersoner. Men yrkesfolket vet att det inte är cellplasten som är boven, säger Pär Nyberg, säljare av fasadsystem på Caparol.

Våren 2007 höll forskningsinstitutet SP sitt idag nästan historiska möte om omfattningen av fuktskador i enstegstätade fasader. Institutet ställde den öppna frågan om man kan bygga en väl isolerad vägg av träreglar med putsad utsida.

Svaret är ja, hävdar Caparol. Bolagets nya tvåstegstätade och luftade fasadsystem Capatect Duo är en mer tillåtande konstruktion som ska klara mindre läckage av vatten, om någon gör infästningar fel. Eller punkterar fasaden senare, genom att exempelvis montera en markis på ett olämpligt sätt.

Dels omfattar systemet en serie beslag som leder bort vatten från känsliga punkter. I systemet ingår även underbeslag, om vatten skulle ta sig in i konstruktionen. Fönster och dörröppningar tätas tillexempel med plåt och tätband innan cellplasten monteras.

Men framför allt har fasaden ett kanalsystem mellan vindskivan och cellplasten som kan lufta bort eventuell fukt. På pilotprojekt, en villa i Hindås utanför Göteborg, sattes luftflödesmätare in i spåren i cellplasten.

– Det visade sig att vi hade ett flöde på ungefär en tiondel av vindhastigheten utomhus, säger Jan Hallbäck, affärsområdeschef för fasadsystem på Caparol.

Kanalsystemet ventilerar fasaden så försiktigt att det yttersta lagret isolering fortfarande har kvar delar av sin isolerande förmåga.

– Isolering på 70 millimeter motsvarar enligt beräkningarna ungefär 40 millimeter tilläggsisolering. Men den siffran ska vi bekräfta, säger Jan Hallbäck.

Caparols nya fasad har utvecklats tillsammans med cellplasttillverkaren Sundolitt och yrkesfolk som plåtslagare och putsare. Konstruktionens regntäthet har även testats av SP.


Så är fasaden konstruerad
Caparols nya fasadsystem kallas Capatect Duo och innehåller allt material som behövs utanför väggens vindskiva. Materialet väger 30 – 40 procent av vad en fasad med tjockputs på stenull gör, vilket ger mindre klimatutsläpp från transporter, enligt företaget.

1. En sockelskena monteras horisontellt på fasadens vindskiva eller husets sockel. Med antalet hål eller storleken på hålen kan man styra luftflödet i fasaden.

2. Klisterbruk läggs på underlaget, till exempel en skiva av fibercement.

3. Skivan av cellplast, expanderad polystyren, trycks fast i klisterbruket. Skivan har diagonala spår på baksidan.

4. Kanalerna som är öppna uppåt mot takfoten. Ett myggnät hindrar insekter från att ta sig in.

5. Ett lager konstruktionsbruk läggs utanpå skivan.

6. Armeringsnät av glasfiber trycks fast i bruket.

7. Dagen efter lägger man ytterligare ett lager med bruk.

8. När bruket härdat rollar man på ett skikt med putsgrund.

9. Ytterst läggs en genomfärgad stänkputs.


Bakgrund
Risken för fukt- och mögelskador i fasadkonstruktionen enstegstätning blev ett hett debattämne sommaren 2007. Att använda utfackningsväggar med träreglar som kläs med cellplast och sedan beläggs med tunnputs visade sig vara mest riskabelt. Särskilt om väggen saknar luftspalt och har en tät ångspärr av polyeten.

Ett stort antal fastigheter har fått fuktskador vid felaktiga plåtarbeten och infästningar, enligt forskningsinstitutet SP. Värst är det i hus där fasaden är utsatta för kraftig vind. De flesta svenska byggbolag jobbar därför med att ta fram nya fuktsäkra men fortfarande kostnadseffektiva väggkonstruktioner.

NICLAS KÖHLER - niclas@byggindustrin.com

Dela artikeln:


Få nyhetsbrevet som ger dig bäst koll på byggbranschen

Genom att skicka in mina uppgifter godkänner jag Bonnier Business Media AB:s (BBM) allmänna villkor. Jag har även tagit del av BBM:s personuppgiftspolicy.