Ny elvägsteknik testas på Gotland

Demonstratorerna ingår i Trafikverkets förkommersiella upphandling som inleddes 2013. Målet är att skära ner trafikens fossila utsläpp radikalt. Enligt Trafikverket kan bygget av ett framtida elvägsnät bli ett jätteprojekt som omfattar cirka 300 mil.

Tre av demonstratorerna använder konduktiv teknik som bygger på direktkontakt mellan strömkällan och fordonet. I den ena demonstratorn (Elväg E16) överförs elen från en överhängande kraftledning till en pantograf på lastbilen eller bussen. I de andra två (eRoad Arlanda och Evolution Road) sker överföringen från en skena i eller på vägbanan till en rörlig avtagare under fordonet.

Den fjärde elvägsdemonstratorn – Smartroad Gotland – använder induktiv teknik och anläggs på vägen mellan Visby och Visby Airport. Sträckan trafikeras av en tung lastbil och en flygbuss och provas under tre år fram till våren 2022. Tekniken har utvecklats av det israeliska företaget Electreon Wireless med bas i Tel Aviv, men projektet leds av dotterbolaget Electreon AB.

Stefan Tongur, Business Development Manager för Electreon.

Tidigare har experterna sagt att induktiva system blir avsevärt dyrare än konduktiva. Men Electreon hävdar att de kan konkurrera prismässigt.

– Javisst. Vi ska visa att vårt sy-stem är i högsta grad konkurrenskraftigt och till och med kan bli billigare än de konduktiva. Det beror inte på något genombrott i induktionstekniken, utan på vårt elvägsanpassade sätt att utnyttja tekniken, säger Stefan Tongur, business development manager för Electreon.

Han förklarar att Electreons lösning från början är formad utifrån industriellt tänkande och är avsedd att anläggas i stor skala. Till skillnad från tidigare induktiva system som har utgått från statisk laddning sker här laddning av fordonet under färd. Segmenten med kopparspolar i gummi som ska läggas under asfalten är lätta att producera och kräver inget stort ingrepp i vägbanan.

– Den induktiva tekniken har stora fördelar, framför allt att den medger ett avstånd mellan strömkällan och fordonet. Därmed är tekniken inte känslig för snö, is, grus eller småsten på vägbanan. Ett annat plus är att den inte har några rörliga delar, säger Stefan Tongur.

Under fordonet monteras en eller flera – beroende på fordonets storlek och energibehov – mottagare i form av fasta plattor. Stefan Tongur påpekar att vägbanans yta förblir intakt och att man slipper missprydande ledningsstolpar i vägmiljön.

Han tror att en modifierad vägmaskin kan klara installationens alla moment med en hastighet av cirka en kilometer per natt. Maskinen fräser upp en cirka 100 centimeter bred och 10 centimeter djup skåra i asfalten. De 2 centimeter tjocka spolarna rullas ut och därefter lägger maskinen på 8 centimeter asfalt. Lagret är tillräckligt tjockt för att medge renovering av slitlagret utan att segmenten förstörs.

Hans Säll, affärsutvecklingschef i NCC och vd för e-Road Arlanda.

Byggföretaget NCC bidrar på konsultbasis till utbyggnaden av Smartroad Gotland.

– NCC har ett brett engagemang i elvägar sedan 2011, framför allt har vi stor erfarenhet av eRoadArlanda på vägen mellan Arlanda fraktterminal och Rosersbergs logistikområde. På Gotland jobbar vi med vägmätning, vilket innebär att vi kollar struktur och kvalitet på asfalten. Syftet är bland annat att se hur elvägen påverkar vägkroppens bärighet och livslängd under testperioden, säger Hans Säll, affärsutvecklingschef i NCC och vd för
eRoad Arlanda.

Trafikverket talar om ett elvägsnät på 300 mil i Sverige. Hur lång tid kan den utbyggnaden ta?

– Innan bygget påbörjas krävs en hel del förberedelser i form av planläggning, tillstånd, beslut med mera. När allt detta är klart tror jag att det är fullt möjligt att genomföra själva anläggningsarbetet inom 2–3 år. Utbyggnaden bör ta ungefär lika lång tid oavsett vilken teknisk lösning det blir, säger Hans Säll.

Sverige, Tyskland och Frankrike är de tre nationer inom EU som hittills har kommit längst när det gäller elvägar och som har skrivit under avtal för samarbete kring forskning och utveckling. Det system som dessa tre länder enas kring leder troligen till en europeisk elvägsstandard.

Lars Edling, frilansjournalist, red@byggindustrin.se